Everton - West Ham4 - 0
Förnedringen på Goodison Park
Ajajaj vilken totalt utskåpning både kvalitetsmässigt men också på resultattavlan. Båda lagen började trevande men efter ungefär en kvart så tar matchen lite fart och några individuella misstag avgör denna match. Trots några bra halvchanser så var West Ham tyvärr inte i närheten denna match.
West Ham 4-5-1
Hart, Zabaleta, Reid, Ogbonna, Cresswell, Arnautovic, Kouyate, Obiang, Lanzini, Masuaku, Ayew
Bänk: Adrian, Sakho, Noble, Martinez, Antonio, Fernandes, Rice
Everton 4-5-1
Pickford, Kenny, Holgate, Williams, Martina, Davies, Gueye, Lennon, Sigurdsson, Rooney, Calvert-Lewin
Bänk: Schneiderlin, Ramirez, Besic, Vlasic, Lookman, Robles, Baningime
Första halvlek
Avsparken tog hemmalaget Everton hand om och de första 16 minuterna är väldigt trevande. Det märks tydligt att det är två lag som väntar ut motståndarnas misstag istället för att själva försöka skapa något.
Bolltempot är lågt hos båda lagen och det blir enkelt för båda lagen att försvara sig.
Men i den 16 minuten är det Ayew som har chans att sätta en boll i djupled till Arnautovic i en farlig omställning efter att Everton slarvat på sin offensiva hörna.
Ayew agerar dock för långsamt och blir av med bollen till Holgate.
Rooney hittar in med en direkt pass på Sigurdsson som är i tät kontakt med Obiang som oturligt stöter till bollen vilket ger Calvert-Lewin ett friläge med Hart.
Calvert-Lewin petar bollen åt sidan och blir nerfälld utav en utspringande och klumpig Hart. Hart är inte ens i närheten av bollen och känns inte helt stabil som ”sista utpost”. Domaren gör helt rätt som dömer straff.
Rooney tar hand om straffen och slår en väldigt dålig straffspark, Hart klarar dock inte av att hålla bollen och Rooney tar hand om sin egen retur, 1-0 till Everton.
Gästerna ligger under och nu tänker undertecknad att West Ham skall ta tag i spelet och anfalla med fart och kvalité men både kvalitén saknas och bolltempot går fortfarande för långsamt.
I försvarsspelet så ligger West Ham alldeles för lågt i sina positioner vilket i sin tur gör avståndet till Pickford och Everton målet så oerhört långt att energin går till att löpa och att spelarna alltid kommer in tvåa i närkamperna.
West Ham är inte med i matchen alls.
I den tjugofemte matchminuten blir Zabaleta varnad efter att ha dragit ner Sigurdsson i ren frustration efter att själv ha blivit av med bollen mot just Sigurdsson nära mittplan.
Efterföljande frispark blir dock ofarlig .
Två minuter senare i den tjugosjunde matchminuten så är det en fin kombination startad utav Kenny på Evertons högerkant.
Han väggspelar fint med Lennon och hittar ut till Davies på högerkanten. Davies passning studsar på Kennys fot fram till en omarkerad Rooney som kan göra sitt och matchens andra mål.
Uppförsbacken är brant och tuff för West Ham som ännu inte alls har hittat ett eget spel och ett Everton som verkligen tar till vara på chanserna när de dyker upp.
Det är tyvärr med sorg jag säger att det är ett väldigt oorganiserat och mycket tamt West Ham som visar upp sin allra sämsta fotboll.
Underläge med 2-0 och David Moyes ändrar inget, varken med byten eller formationer.
West Ham är inte ens nära i närkamperna.
I införrapporten så skriver undertecknad upp en 4-4-2 uppställning som jag trodde på förhand skulle passa bäst till den här matchen, det är alltid enkelt att vara efterklok.
Men i det här läget tycker undertecknad att Moyes borde gå över till en 4-4-2, med Arnautovic Och Ayew på topp för att försöka tvinga ner Evertons försvarslinje mer och hota backlinjen med två forwards. Det är dock inget Moyes verkar göra.
I den trettioandra minuten borde Zabaleta blivit utvisad direkt när han går in vårdslöst med sträckt ben mot Calvert-Lewin, det blir inte ens ett andra gula kort, eller frispark.
Här hade det definitivt kunnat vara ridå ner för West Ham och det borde det ha varit.
Det är ett rent påhopp utav Zabaleta och finns inga ursäkter alls oavsett hur frustrerad man som spelare är.
Tiden bara tickar iväg och West Ham är inte ens nära att vara med i matchen, med 5 minuter kvar av första halvlek.
Varför Moyes väntar med att försöka påverka matchbilden är frustrerande och gör att fler frågor ställs.
Michael Oliver blåser av första halvlek och Everton går rättvist in till vila med en 2-0 ledning utan att behövt anstränga sig avsevärt.
Två fina anfall samtidigt som West Ham uppträtt som alibispelare.
Andra halvlek
David Moyes gör en förändring till andra halvlek och det är att sätta in Sakho istället för Obiang, undertecknad hade gärna sett ett till byte med antingen Antonio eller Noble in men Moyes börjar med att åtminstone göra ett byte.
Andra halvlek börjar bättre för West Ham, West Ham börjar åtminstone anfalla och skapar några små halvchanser. Samtidigt börjar Everton mest slå bort bollen och börjar sakteligen bli passiva ute på plan.
Lämnar över intiativet till West Ham.
I den femtioandra matchminuten får West Ham hittills den bästa chansen att reducera och det är genom Cresswell som får på en underbar vristträff till vänster i straffområdet men bollen träffar ribban. Den chansen var värt ett betydligt bättre öde och Everton ger verkligen bort initiativet och bjuder in West Ham i matchen.
Everton slarvar allt mer och mer, en del enkla passningar som slarvas bort. Hemmapubliken visar stundtals sitt missnöje med den pågående kvalitén hos spelarna. Supportrarna känner väl sig antagligen lite oroliga för att West Ham skall börja få vittring.
I den femtioåttonde minuten så får West Ham verkligen chansen att komma in i matchen igen och det är Williams i Everton som klumpigt sparkar ner Sakho och Michael Oliver kan enkelt blåsa straff, Lanzini tar hand om straffen och pressen är enorm på honom. En press som han inte kan stå emot utan slår en extremt dålig straff samtidigt som Pickford går åt rätt håll, 2-0 står sig.
Strax efter så gör Moyes sitt andra byte genom att ta ut Arnautoviic och sätter in Antonio istället.
Arnautovic som återigen gör en väldigt blek insats både defensivt men framför allt offensivt där han varit helt osynlig.
Det är West Ham som anfaller mest och Everton ligger mest och väntar på chanserna att få ställa om och att få ställa om snabbt.
I den sextiofemte minuten så kommer just det läget, även om det inte är någon
direkt farlig omställning.
Everton slår en långboll ifrån eget straffområdet upp mot Calvert-Lewin, Hart står långt ute och springer ut och försöker förhindra passningen.
Hart kommer först på bollen men får inte ivägen bollen tillräckligt långt.
Bollen hamnar vid Wayne Rooney som står vid mittplan och på ett tillslag nog gör säsongens finaste mål när han skjuter rakt i mål från halvplan.
3-0 och hattrick från Rooney, där punkteras definitivt matchen.
Undertecknad ser inga tecknen som helst på att West Ham skall kunna resa på sig i denna match.
Med kvarten kvar kommer ännu mer problem för West Ham, när Winston Reid verkar strecka högra baksida lår, han fortsätter någon minut till men han kan inte fortsätta och han ersätts utav Rice.
Rice hinner knappt vara inne på planen innan Williams i Everton nickar in 4-0 på hörna och överkörningen är ett faktum.
Sista 10 minuterna är rätt händelsefattiga och båda lagen spelar mest bara av matchen.
Everton vinner med 4-0, rättvist även om siffrorna är lite för stora.
Hade Cresswell och Lanzini satt sina chanser så hade matchen kanske kunnat få en annan utveckling, men det är för många "om".
Två matchavgörande misstag utav Hart samt en svag insats utav hela laget kostade West Ham denna match 3 viktiga poäng.
Sammanfattning
Det var en bedrövlig insats från West Ham’s håll, undertecknad trodde inför matchen på en uddamåls seger för gästerna.
David Moyes har mycket att jobba med, till hans försvar så är inte truppen tillräckligt bred för närvarande.
Skador på spelare som Collins, Fonte och nu även Reid, ställer självklart till det i backlinjen där undertecknad tycker att Ogbonna är alldeles för ojämn och bör bänkas. Problemet är vem skall ersätta honom?
Vem skall ersätta Obiang och Arnautovic som är helt under isen?
Är det inte dags att bänka Hart och ge chansen till Adrian istället?
Avsaknaden utav en spelare som Hernandez en sådan här match är väldigt tydlig. Men samtidigt är det West Ham med David Sullivan längst fram i spetsen som är ytterst ansvariga att inte ha värvat tillräckligt bra i augusti.
Om man ser till själva matchen så skulle undertecknad gärna velat se vad Moyes gav spelarna för matchplan och hur tanken var att laget skulle spela.
Allt för ofta denna säsong men även i fjol så valde Bilic och nu även Moyes att vara väldigt passiva, om det var tränarnas idéer eller om det är för att spelarna faktiskt har blivit så passiva automatiskt pga rädslan att förlora vill jag låta vara osagt.
Men sanningen är att det blir svårt att göra mål om man inte har bollen under matchen och det blir också svårt att göra mål och vinna matcher om laget spelar så pass mycket i sidled och har ett sådant lågt passningstempo att motståndarna hinner i kapp.
Nu är det Manchester City som väntar på söndag och inte mycket talar för att West Ham skall gå därifrån med någon poäng men det är dags att klubben verkligen tar sig i kragen.
Har Sullivan en långsiktig planering, har han ens en kortsiktig planering?
Det är inte mot ”top6” lagen vinsterna skall komma men West Ham måste börja vinna matcher som mot Everton, annars är nog risken stor att vi får spela i en annan liga nästa år.
