Liverpool–West Ham 5–1: Beklämmande
Det såg ljust ut en stund. Men sedan blev det bara mörkare. West Ham föll med 1–5 mot Liverpool, och är därmed ute ur ligacupen.
En lovande elva skickades ut lagom till kvällsmaten. Todibo från start bredvid Kilman, Soler med första starten och Summerville fortsatt i elvan. Flera ljuspunkter att bära med sig in i avspark.
Och väl efter den såg det en stund bra ut. West Ham inledde väldigt positivt, utmanade och vek inte ner sig inledningsvis, på det sättet man gjorde mot Chelsea för några dagar sedan.
Och utdelningen skulle också komma, men inte från någon West Ham-spelare. I stället stötte Wataru Endo bollen rakt på Jarell Quansah, som noterades för självmålet i den 21:a minuten. 1–0 på Anfield, och känslan av att Lopetegui hade tagit åt sig av kritiken växte.
Åtminstone i fyra minuter, innan Diogo Jota kunde peta dit kvitteringen. Att Cody Gakpo också till synes var offside i uppbyggnaden till den gjorde inte det hela mindre surt. Och därefter var det inte längre lika ljust.
Likaläget stod sig halvleken ut, men bara fyra minuter in i den andra skulle Liverpools portugisiska TV-spelsfantast slå till igen, och göra 2–1 för hemmalaget.
Luften gick ur en stund, innan West Ham gjorde några tappra försök att få dit en kvittering. Det fanns något där, men precis när vi skapade som mest kontrade Liverpool och Mohamed Salah in 3–1, och matchen och ligacupäventyret var släckt.
När slutvisslan ljöd hade Liverpool gjort fem, och West Ham bara ett. Dessutom hade Edson Alvarez fått syna det röda, efter att ha fått sin andra varning.
Visst fanns det glimtar av bättre spel, men i stora delar finns det fortsatt stora brister i Lopeteguis matchplan. Det ständiga fallandet av det ytterst långsamma mittfältet och det märkliga presspelet är några av dem.
Såklart behöver man ha tålamod när en ny tränare äntrar klubben. Men när man såg hur Oliver Glasner gjorde underverk med Crystal Palace under förra säsongen, samtidigt som Brighton har börjat fint den här säsongen med Fabian Hürzeler och inte minst hur Arne Slot har gjort Liverpool till ett rent maskineri, så kan man inte undgå att känna en sur smak i munnen. Detta dessutom med vetskapen om potentialen i den trupp som West Ham har skaffat sig.
Just nu kan åtminstone jag inte undgå att känna att vi har en trupp som närmast kan jämföras med en Porsche 911, men en tränare som agerar som att det snarare är en Fiat 500.
De närmsta veckorna blir rent av avgörande för hur framtiden, både för klubben och Lopetegui, kommer att bli. Och att vi redan nu sitter i den situationen känns som en enda stor moraldödare.
