Matchrapport West Ham-Chelsea: Någonting att bygga vidare på
West Ham-Chelsea 0–0, ingenting att be om ursäkt över.
Matchen som helhet var låst, där Chelsea hade ett klart bollinnehav inledningsvis. Chansmässigt däremot var West Ham i förarsätet och skapade både en och två chanser som Antonio förvaltade mindre bra. Men när lagen gick till pausvila stod det alltjämt 0–0.
I andra halvleken förändrades inte spelet nämnvärt utan chansmässigt var det fortsatt låst. Till stor del tack vare ett stabilt försvarsspel från West Hams sida. Chanser skulle dock komma för båda lagen. Först gör Fabianski en kalasräddning med huvudet på ett närskott från Alvaro Morata i minut 66. Drygt tio minuter senare riktar inbytte Snodgrass in ett inlägg på bortre stolpen som Yarmolenko (bevisligen inte bara behöver sätta huvudet till) lyckas nicka utanför.
Därefter var det slut på feta chanser och West Ham kunde stå emot en semi-forcering i slutminuterna och hålla 0-0 som blev slutresultatet. Och ärligt talat kändes det lite surt. Chanserna som skapas är tillräckliga för att förvaltas i mål.
Efter matchen var Manuel Pellegrini inne på samma spår där han i en intervju med BBC Sport säger: ”Om du skapar tre chanser så måste du åtminstone göra mål på en utav dem.” och fortsätter med att berömma Fabianski för den avgörande räddningen på Moratas avslut i slutet av matchen samtidigt som har understryker att han inte är nöjd med en poäng hemma. Vilket såklart bådar gott.
En reflektion efter matchen är att West Ham återigen såg ut som ett lag. Hela West Ham-försvaret var fast beslutna ut att inte ge Hazard en millimeter centralt på offensiv planhalva. Tremanna-mittfältet låg rätt i position i princip hela tiden och presspelet fungerade oftast väldigt bra.
Det offensiva spelet såg även det bra ut. Chanser skapades, men förvaltades dåligt. Michael Antonio är i mångt och mycket en beundransvärd fotbollsspelare men han är ingen striker. Under sin tid i West Ham har han varit högerback, högerytter, vänsterytter och forward. Någonstans förväntade jag mig inte att han skulle sätta chanserna han fick, men det är frustrerande att se honom som forward och samtidigt ha Arnautovic i tankarna. Jag tror att West Ham hade vunnit med Arnautovic på planen och det är lätt att argumentera kring varför.
En naturlig striker, uppspelspunkt och fotbollskonstnär som besitter en mångsidighet som få West Ham-spelare har haft under de senaste säsongerna. Uppgraderingen från en ojämn ytter i Stoke, till en genomgående offensiv urkraft och en naturlig ledare har gått på ett halvår. Han är en vital del av West Hams offensiv, och kommer förmodligen vara så under hela tiden han spelar kvar. Det märktes inte minst idag.
Resultatet landar i fyra inspelade poäng för West Ham under de första sex inledande matcherna och en 16:e-plats i tabellen. Som inledningen av texten gjorde gällande så är insatsen ingenting att ursäkta. Tvärtom fanns det mycket i den som vittnar om att här finns en grund att stå på. En grund att bygga ut och finslipa, något som inte kunde skymtas före landslagsuppehållet. Det är vad jag väljer att ta med mig.
