Xhaka klar för Bayer Leverkusen
Den 27 oktober 2019. Arsenal har precis tappat en tvåmålsledning på hemmaplan mot Crystal Palace och är återigen i full färd med att göra en usel insats. Lagkapten Granit Xhaka ska bytas ut och delar av den frustrerade hemmapubliken applåderar och jublar hånfullt när han går av planen. Xhaka reagerar instinktivt. Vevar med armarna, gestikulerar och kastar matchtröjan i gräset innan han marscherar rakt ut i spelartunneln. Det var ett av de mörkaste ögonblicken under Emirates-eran. Projektet med Raùl Sanllehi som sportchef och Unaí Emery som huvudtränare hade brakat samman fullständigt. Relationen mellan klubbledningen, spelarna och supportrarna hade gått sönder. Missnöjet mullrade ned ifrån läktaren till planen. Det var svårt att se en färdriktning framåt för Arsenal. Det var ännu svårare att se en framtid för klubben som Xhaka skulle vara en del av.
Schweizaren hade värvats in av Arsène Wenger drygt tre år tidigare ifrån Borussia Mönchengladbach. Han hade, precis som resten av laget, blandat och gett under säsongerna som följde. Det gick att se att potentialen fanns där men allt för ofta var han för ojämn, oslipad eller odisciplinerad för att visa upp den. För många kostsamma felbeslut. För få fina insatser för att väga upp och för att förankra någon form av trygghet. När Laurent Koscielny såldes till Bordeaux under sommaren 2019 fick Xhaka ärva kaptensbilden. Ett beslut som Emery tog efter en spelaromröstning. Han var ledaren i omklädningsrummet. Han blev även symbolen på planen. Symbolen för allt som var fel under den här perioden. Den destruktiva och reaktiva fotbollen. Inkompetensen inom klubbledningen. De svaga resultaten. Varken process eller produkt gick att skönja och Xhaka fick bära en stor del av den tyngden. Det var inte rättvist och det var inte hållbart. Det var bara en tidsfråga innan allt skulle implodera.
I november fick Emery tillslut sparken och efter ett par veckor av vikarierande ifrån Fredrik Ljungberg anställdes Mikel Arteta som ny tränare. Ett beslut som skulle förändra allt för Arsenal i allmänhet och för Xhaka i synnerhet. Han var vid det här skedet redan halvvägs ut genom dörren. Fråntagen kaptensbindeln och på väg tillbaka till Tyskland. Han var klar med Arsenal och Arsenal var klara med honom. Separationen tycktes vara oundviklig men Arteta vägrade acceptera den. Tillslut lyckades han övertala Xhaka om att stanna. Övertyga honom om att det fanns en plats för honom i klubben även framöver. Xhaka lyssnade på Arteta. Litade på Arteta och sakta men säkert började de tillsammans reparera relationen till supportrarna. Resan skulle inte bli vare sig rak eller smärtfri. Det var ofta två steg framåt och ett steg tillbaka men det gick plötsligt att följa färdvägen. Förstå färdriktningen.
Tre och halvt år har passerat sedan Arteta och Xhaka tillsammans stakade ut vägen. Sedan de sköt upp skilsmässan. Xhaka var inte klar med oss. Vi var inte klara med honom. Vi har kommit långt sedan den där eländiga eftermiddagen i oktober 2019. Vi har lärt oss att förstå och respektera varandra. Lärt oss att tycka om varandra. Vi kommer att sakna varandra. Den här gången kan ingen skjuta upp separationen. Nu återvänder han till Tyskland och många med mig kommer att minnas honom med stor värme. Han har varit en central del av framåtrörelsen även om han inte kunde följa med hela vägen fram. För vi är inte framme. Inte än. Andra spelare behöver ta över där han slutade och knuffa oss den sista biten. Bayer Leverkusen betalar Arsenal cirka 275 miljoner kronor för Xhakas tjänster. I Arsenal blev det sammanlagt 297 framträdanden, 23 mål och två FA-cuptitlar.
Stort tack Granit och lycka till!
TV: Målkalas när Arsenal körde över Wolves
