Martin Carlsson: Krönika från Glasgow
Krönika från matcherna Falkirk och den underbara CIS-cup segern mor Rangers.
Ja återigen så när ni läsare har fått tag i denna krönika så får ni återigen blunda och förflytta er tillbaka till söndagen den 6/11-05 för matchen mot Falkirk. Jag hade försökt att få tag i biljetter men jag delegerade denna delikata uppgift till Mick min irländska polare, som är även jobbar som polis och jag tänkte att är det någon som kan skaffa fram biljetter så är det han. Nu visade det sig sedermera att även hans händer var bakbundna när det gäller detta, ty enligt honom är det mycket svårt att få tag i just bortabiljetter pga olika anledningar. Dels är det säsongskortsinnehavare som får första ”tjing” på dem, dock är den stora boven i dramat för FÅ biljetter, varpå hans slutsats och så även min i det lilla jag satt mig in i detta nämligen den att biljettilldelningen är under all kritik. Detta grundar sig på t.ex. till denna match Falkirks arena tar ca 10 000 Celtic hade fått ca 1400 biljetter på ena kortsidan, vilket är ett skämt när publiksiffran stannade på ca 8500…hmmm. MÅNGA Celtic supportrar som kunde och skulle vilja köpt resterande biljetter inget snack om det. Nåväl, det blev därför återigen ett mycket passionerat tittande på ett stycke 42” plasma tv hemma hos Paul.
Matchen som sådan var ju inget som var alltför exalterande som ni ”subscribers” till Celtic Replay också säkert kan intyga.
Återigen så retade åtminstone jag upp mig på domaren som återigen tillät ett hårt spel på framförallt Lennon. Det verkade som att han innan matchen hade gjort någon form av ackord uppgörelse med Falkirks innemittfältare! För dom kunde sparka ned honom gång på gång utan att det hände något.
Det kom att dröja till en bra bit in i andra halvlek innan deras anfallare mycket välförtjänt inkasserade sitt och Falkirks första gula kort. Ibland känns det som att Lennon pga sitt rykte får ta ENORMT mycket smällar vilket inte sedan står i paritet med antalet tacklingar han själv sedan kan utdela utan att det renderar i ett kort av den gula kulören av fotbollens s.k. regeltolkare. Hmmm kan bara utan att fortsätta älta detta konstatera att Lennon sköter detta på ett föredömligt sätt. Allra helst efter hans långa avstängning som han fick efter matchen mot hunsen(Rangers) skälet till den avstängningen vet ni alla om.
Matchen som sådan va ju inget som går till historien som något roligare, men som sagt en 3-0 seger och tre nya sköna poäng i jakten på ännu en SPL titel, som hör hemma på Parkhead. Allra helst när våra ungdomar Aiden(McGeady) och Shaun(Maloney) tillsammans med Big Bad John(Hartson) och hans 100:e mål i Celtictröjan stod målfabrikationen.
Summa summarum en BRA dag på jobbet, och den perfekta rofyllda uppladdningen för det som komma skulle på Onsdagen den 9/11-05…
Old Firm i CIS-cupen 9/11-05
Så var den äntligen här, matchen man väntat på sedan man åkte över, ja den första av de två magiska derbyn som man ska bevittna inom knappt en veckas tid.
Nåväl en lång seg dag på avdelningen innan det äntligen var dags att byta om från sjukhuskläder till sin nyinköpta svarta borta tröja som jag nämnt i gästboken. För Er oinvigda så är det tredje tröjan med trycket LARSSON 7 KING OF KINGS och jisses vad rätt man hade i den texten, något som också förstärktes i och med GHOD’s utmärkelse i Sverige till århundradets spelare. Stämningen var FULLKOMLIGT ELEKTRISK matchen igenom, bara så ni vet! Så behöver jag inte älta det mera *ler*…
Matchen böljade fram och tillbaka i början, men efter Shaun Maloneys PROJEKTIL som säkert tilldelade S.LOST (vet han heter Klos men detta är ett lite småfyndigt namn som jag och Paul tilldelade honom efter matchen) en styck större mittbena än han tidigare haft, så tog Celtic tag i taktpinnen och formligen spelade ut hunsen efter noter.
Jag vet att jag är ”något” vinklad i mina tankegångar men som sagt just därför jag skriver på denna sida och då jag alltid återger sanningen om vad som hände i matchen antar att Celtic supportrar som läser detta instämmer*flinar*…
Nakas(Nakamuras) lyft in och Baldes närvaro gjorde att S.LOST fumlade igen och 2-0 stod på resultattavlan, vilket kunde blivit det dubbla om inte Celtic och Big Bad John t.ex. varit lite oskärpt i avsluten. Men som sagt, jag sparar hellre Big Bad Johns mål till matchen den 19/11-05 då vi förhoppningsvis grusar hunsens titelambitioner och skjuter deras säsong i sank som tack för förra årets traumatiska upplevelse då vi GAV BORT ”vår” ligatitel på Fir Park.
Hmmm kan bara hoppas att detta inte upprepas utan att det Hartson sa i CELTIC VIEW stämmer, nämligen att vi har lite att betala tillbaka efter deras ”kick in the teeth when they robbed us of the SPL title”…
Nu stundar en MAGISK kväll tillsammans med min trolovade Sandra på The No’7 Lounge VIP-restaurant och jag hoppas att CELTICS vinstmaskin som startat rulla fortsätter sin bana.
GOD BLESS AND Y.N.W.A
