Rangers - Motherwell 3-1
Rangers kunde på onsdagen sätta upp lite välförtjänt press i toppen mot Celtic, genom segern mot årets hittills starkaste bortalag, Motherwell.
En något försenad matchrapport denna gång, och utan inför-rapport. Skyller på sjukdomen som fortfarande sätter käppar i hjulen, men som äntligen ser ut att vara på väg att ge med sig. Febern är borta.
Hursomhelst, matchen då.
Tja, det var ju Boxing Day, eller annandagen. Och det var på just annandagen för fem hela år sedan Motherwell lyckades slå Rangers senast i något sammanhang. Så de hade väl något att sträva efter.
Chris Burke fick göra ett inhopp, då McCulloch var avstängd från förra matchen. Man körde en 4-4-2-uppställning, skönt nog. I ligan är saker och ting som de ska. Buffel började på bänken, men fick hoppa in i 63:e minuten. Cousin och Naismith började på topp.
De kungsblå dominerade innehavet som sig bör under hela den första halvleken, men lyckades inte få hål på motståndarmålvakten förrän i slutet av halvleken.
Motherwell fick till den första farligheten. De spelade runt bollen riktigt läckert innan en nick från McCormack från ett par meter stöttes bort av McGregors knä. Ett vackert anfall som stoppades av en vacker reflexräddning.
Något senare såg Rangers två av sina chanser räddas på mållinjen på lika många minuter! Först en nick på hörna av Cuellar - en back som är fortsatt farlig offensivt på fasta situationer - som återigen räddades av ett knä, den här gången tillhörande en Motherwell försvarare. Och ett par minuter senare fick Thompson till en tjipp som sparkades bort av en försvarare på mållinjen den också.
Men direkt i momentet efter, då Rangers fortfarande behöll pressen, kunde Cousin slutligen forcera in bollen från elva meter, fyra-fem meter till vänster om straffpunkten, efter ett inlägg från Whittaker.
För ett par matcher sedan var det McCulloch som fick en skön revanch efter ett magert resultat. Nu var det dags för Cousin. Väldigt lättande.
Motherwell började andra halvlek fast beslutna att utjämna, och inledde lovande och energiskt. Efter en timmes spel fick man också utdelning på en hörna genom Paul Quinn. Inte helt oförtjänt ändå av ett Motherwell som spelade bra, höll moralen högt och slet på.
Men denna poäng behöll de bara i sex minuter. Under de sex minuterna hade Cousin en ribbträff. Han lär bli hett eftertraktad i nyårstransfern (det är många om misstänker att han tänker dra vidare efter nyår, men från officiellt håll har ingenting hörts ännu). Men sedan fick Rangers en hörna, de också. Charlie Adam slåg in hörnan som via Motherwell's Porter gick in i mål.
Och när Boyd i 90:e minuten kunde rulla in trean från ett par meter så var matchen avgjord. 3-1 till Rangers i en match som Rangers förtjänade att vinna, men där man knappast var överlägsna på något sätt. Det kunde ha blivit oavgjort utan att vara värt några protester också.
Nu är det bara två poäng kvar upp till Celtic. Go Rangers!