Två omgångar, fyra poäng – inte helt stabil säsongsinledning
Nu är SPL igång, och två omgångar har spelats. De försvarande mästarna har inlett med matcher mot St Mirren och Dundee United. Matcher som inte gett de svar man som supporter har hoppats på, och vi har haft turen med oss i att skrapa ihop fyra poäng…
Första matchen mot St Mirren
Ganska pigg start av Celtic, där vi hade mycket boll och hygglig fart i spelet. Dock tyckte jag mig se ett återkommande problem – vi skapar inga chanser! St Mirren hade sin spelidé klar från början: fullt hemjobb med hela laget, ställ upp en köttmur och kontra/sätt igång anfallsspel snabbt. Deras spelidé funkade väldigt bra mot oss, och det ser ut som om vi kommer att ha problem med lag som spelar så här under säsongen.
I första halvlek hände inte så mycket, vi såg solida ut bakåt men skapande inget framåt förrän mot slutet av halvleken, då bland annat Aiden McGeady och Scott Brown började hitta en del luckor i St Mirrens försvar. Vi som såg matchen på O’Connells hyste visst hopp om en bättre andra halvlek. Andra halvlek rivstartade också med en jättechans för St Mirren. Snyggt passningsspel ledde till ett bra skott av Mehmet, som Boruc precis nådde och styrde i stolpen. Lee Naylor kunde täcka undan returen från Stephen O’Donnell.
Detta såg en stund ut att väcka Celtic, som bara någon minut senare hade skapat sin första riktiga chans då Gary Caldwell fick på en bra nick mot mål, men Mark Howard i St Mirrens mål kunde rädda på mållinjen. Vi fortsatte att pressa på, och det gav till slut resultat efter slarv i St Mirren-försvaret. En svag bakåtpass av förre Celticspelaren John Potter gav Jan Vennegoor of Hesselink fri väg mot mål, tätt följd av backen Will Haining. Hesselink såg ut att dras ner av Haining, vilket gjorde att hans avslut blev väldigt tamt, och domaren blåste straff. Haining fick rött kort, och Robson klev upp för att lägga straffen. Robson satte också straffen, om än med mycket tur, via målvaktens ben.
1-0 målet var ett faktum, och sen kändes det lite som luften gick ur matchen totalt, då varken Celtic eller St Mirren skapade något särskilt efter det. St Mirren försökte skapa mer framåt, men förmådde inte bryta sig igenom vårt försvar.
Andra matchen mot Dundee United
Detta kändes på förhand som en väldigt knepig match, dels då Dundee hade en del att bevisa efter sin premiär mot Hamilton (förlust med 3-1) och dels då vi inte övertygat mot St Mirren. Dundee kommer också till spel denna säsong efter en bra säsong 07/08, då man slutade femma och man har förstärkt en del under sommaren.
Celtic började bra i den här matchen, ägde boll och skapade en del chanser i första halvlek. Kanske inte de klaraste av chanser, men ändå bättre än vad vi skapade mot St Mirren. Dundee skapade dock de bästa chanserna i början med en nick av David Robertson som tvingade Boruc att tippa bollen över ribban och en bra halvvolley av Danny Grainger som gick en bit utanför. Vår bästa chans i första halvlek kom med fem minuter kvar av densamma, då ett bra skott av McGeady tvingade Zaluska i Dundees mål till en kvalificerad räddning. Den efterföljande hörnan var resultatlös.
Vi rivstartade också i andra halvlek, och sex minuter efter halvtid tog vi rättvist ledningen. Mark Wilson slog en snygg cross till Nakamura (kul att se honom tillbaka, och i vad som verkar bli bra form), som bröt in och förbi en försvarare innan han serverade en smörpassning till Hartley som drog till direkt, och bollen gick in i Zaluskas högra hörn, otagbart efter att ha styrts via en Dundeeförsvarare.
Efter detta tog matchen fart ordentligt, då både Celtic och Dundee satsade framåt. Ett par minuter efter vårt mål blev O’Donovan nergjord av Caldwell i straffområdet, men domare Richmond vinkade avvärjande, vilket satte fart på publiken också. Något senare, till Dundeepublikens gläjde, fick Richmond ledas av planen då han krockat med Nakamura och skadat foten. Fjärdedomaren Iain Brines fick ta över istället för Richmond.
Vi skapade också en del framåt, där Hesselink hade den bästa chansen, men hans skott var svagt och enkelt för Zaluska att fånga in. När Dundee anföll var publiken definitivt med på noterna, och skrek på straff så fort de fick chansen. Dundee fortsatte att pressa, men vi såg stabila ut bakåt, utom vid ett tillfälle, och det utnyttjade Dundee till max. Craig Conway tog sig runt Hinkel vid förlängda mållinjen och slog ett lågt inlägg som inhopparen Fransisco Sanadaza mötte snyggt och stötte bollen över Borucs axel. Mot slutet av matchen skapade vi ett mycket bra läge till när McDonald blev helt fri i straffområdet och kunde sätta en kraftfull nick mot nästan öppet mål, men han satte den tyvärr en bit utanför målet…
Så, efter två omgångar leder nu Hamilton Accies ligan på maximala sex poäng, samma som Rangers men med bättre målskillnad. Vi ligger på tredje plats, något turligt, kanske inte helt välförtjänt, och med mycket kvar att bevisa!
