Årets 2012
Redaktionen sammanfattar det gångna året ur åtta rubriker.
Årets roligaste ögonblick?
Aldin: När domaren blåste av sista kvalmatchen, vilket innebar att Bosnien slutade etta i gruppen när året summeras. En ovanlig syn.
Safet: Vattenpolo-matchen i Algeriet. Nuff' said.
Nucho: Att se, höra och uppleva det stöd som landslaget får när de spelar på bortaplan ute i Europa. Att se uppslutningen vid dessa matcher får även den mest känslokalle att bli berörd. Supportrarna har – hittills – inte fått den belöning som de har gjort sig välförtjänta av.
Årets spelare?
Aldin: Asmir Begovic har varit stabil hela året, i både Stoke och landslaget, men under hösten helt makalös. En framtida världsmålvakt.
Safet: Asmir Begovic! Superlativen tar snart slut och det börjar bli meningslöst att säga något mer om denna fantastiska målvakt!
Nucho: Då fotboll är ett lagspel, där individen inte kan nå sin fulla potential om kollektivet inte fungerar väl, så är jag inte särskilt förtjust i dessa typer av utmärkelser där individen premieras. Men om jag måste välja någon så får det bli en personlig favorit i Miralem Pjanic. Han har i både landslaget och klubblaget visat på att det är en spelare i världsklass, om han får spela på rätt position och ges det förtroende han förtjänar.
Årets miss?
Aldin: Att Sejad Salihovic aldrig lämnade Hoffenheim. Känns som att han stannat i utvecklingen och att han borde ha lämnat när de stora klubbarna i Tyskland knackade på dörren för några säsonger sedan. Men då var ju bäste polaren kvar i samma klubb.
Safet: Tuff kategori där jag får kröna Ibisevic med årets miss. Att få en sådan snedträff och ändå göra mål på en världsmålvakt som Julio Cesar... Det är bara sanna målskyttar som Ibisevic som kan göra det, mina vänner.
Nucho: Det står vårt fotbollsförbund för, inklusive Safet Susic. Orsaken är att man inte har gjort och inte gör tillräckligt för att spelare med bosniskt ursprung skall representera Bosnien istället för andra landslag.
Bästa övergången?
Aldin: När Ibisevic gick till Stuttgart under januarifönstret. Många var skeptiska över att han gick till en klubb som låg långt ifrån toppen, men Ibisevics ankomst innebar att laget klättrade under hela våren och slutade tillsist sexa (Ibisevic tretton mål totalt) vilket innebar spel i Europa League. I höst har han fortsatt att göra mål och ligger trea i skytteligan med sina tio fullträffar när Bundesliga tar vinterpaus.
Safet: Vedad Ibisevic till VfB Stuttgart. Inget snack om den saken. Omedelbar succé för Ibi och Stuttgart, för den delen, som reste sig rejält och till slut hamnade på en Europa-plats. Övergången gjorde Ibi gott. Han har sprutat in mål i den vit/röda tröjan men även i landslaget. Sex stycken har det blivit i 2012. Bravo majstore!
Nucho: Munib Usanovic, från förbundet till fängelset i Zenica. I vanliga fall önskar jag alla människor på denna planet det allra bäst, men sedan har vi en liten skara människor som förtjänar att bestraffas på grund av deras handlande gentemot andra. En sådan person är Munib Usanovic, nu får han spendera fyra år bakom galler. ”Danas u savezu – sutra u kavezu”, var den första banderollen som visades på läktaren som en protest mot förbundet. Det gjordes 26.03.2005 i Bryssel. Nu, över sju år efter det, har banderollens budskap infriats.
Sämsta övergången?
Aldin: Vranjes hit Vranjes dit. Zukanovic hit Zukanovic dit. Det slutade med att båda stannade i respektive liga, men valde lag som ligger sämre till i tabellen än det föregående. Mycket snurr i onödan. Jag tar inte med Misimovic här då det ännu inte är officiellt med hans övergång till ett kinesiskt lag.
Safet: Förväntade mig verkligen inte att Zukanovic skulle ta steget "ner" och välja ett lag som Gent. Visst med en ny arena på g och en president som är villig att förstärka kan man förstå att han tar just det steget, men nää.. Vranjes är inte långt efter. På tal om spelare som byter ner sig d.v.s.
Nucho: Ognjen Vranjes, som går från ett stabilt mittenlag till ett lag som med stor sannolikhet kommer att åka ur den ryska förstaligan. Jag är medveten om att han är ute efter att få mer speltid och att Krasnodar (kanske) inte gav honom något val – men då tycker jag att han, som en ung landslagsspelare, borde ha kunnat hitta ett bättre alternativ i Europa än Alania från Vladikavkaz.
Bästa matchen i kvalet?
Aldin: Matchen mot Lettland (4-1). Kände mig aldrig orolig trots ett tidigt underläge. Att man inte underskattade motståndet efter att ha krossat Liechtenstein matchen innan, något man kanske gjort väl ofta i tidigare kval, är ett plus i kanten.
Safet: Bästa matchen var det ja... Tre segrar och en oavgjord, 15-2 i målskillnad och gruppsegrare, men personligen är jag inte nöjd med en enda match i kvalet. Matcherna mot L-nationerna vanns mer på rutin och jävlaranamma än något skönspel. Visst var det några fina aktioner här och där men det räcker inte på långa vägar för att tillfredsställa mig. Okej då, för att göra processen kort. Bästa matchen - Lettland hemma. Anledningen? Man var aldrig nervös under matchen och det var en fröjd att se den nya gräsmattan på Bilino Polje.
Nucho: Vi har inte haft någon riktig värdemätare förutom bortamatchen mot Grekland, och där var vi aningen bleka. Så mitt svar blir helt enkelt att den bästa matchen är de matcher som vi lyckas ta tre poäng.
Årets överraskning?
Aldin: U21-landslaget stod för fin fotboll och många mål. Det räckte nästan till avancemang. Vi fick se spelare som Duric, Stevanovic, Visca, Bilbija med flera briljera. Spelare som i framtiden kommer representera A-landslaget.
Safet: Följer strömmen och säger som kollega Mesic. U21-landslaget har ett fantastiskt år bakom sig där man presterade högt över förväntningarna. Flertalet spelare visade också att man definitivt kan räkna med dem i framtiden. Bland annat Miroslav Stevanovic som redan slagit in sig på allvar! Stor eloge ska även förbundskaptenen Vlado Jagodic ha. En sann ledare och potentiell efterträdare till Pape Susic i A-landslaget?
Nucho: Att Theofanis Gekas missade öppet mål och prickade stolpen i första halvlek. Hade han satt den, så hade nog risken varit stor att Grekland skulle få alla tre poängen. Men, i och med Gekas miss, som resulterade i en positiv överraskning för vår del – har vi ett bra utgångsläge i VM-kvalet.
Årets höjdpunkt?
Aldin: Se Džeko representera Bosnien på ett sätt som bara han kan, när City tog sitt första ligaguld på väldigt många år. En fröjd att se den bosniska flaggan flera gånger om i tv-rutan. Vill också passa på att ge Ivica Osim och hans crew ett stort tack för sitt arbete med att normalisera förbundet. Nu, äntligen, har vi endast en president. Precis som det ska vara.
Safet: Visst var det fantastiskt att se den bosniska flaggan gång efter gång i tv-rutan på Etihad. Dzeko du är vår diamant och stor tack för det! Men jag väljer något som skedde i början av året och det var matchen mot Brasilien. Det är inte varje dag man får se sin nation ställas mot spelare som Dani Alves, Neymar, Thiago Silva, Julio Cesar, Hulk... + att fotbollsförbundet numera bara har EN president! Mot bättre tider med herr. Dino Begic!
Nucho: Att vår klack hördes mer än den grekiska på Kariaskakis Stadion.
Till sist, vad ser du fram emot mest under 2013?
Aldin: Det många andra förmodligen också gör: Att BiH slutar etta i gruppen och att man får boka resan till Brasilien. Men också att sidan får fortsätta utvecklas och att ännu fler väljer att dela sina tankar med landsmän runt om i detta avlånga land.
Safet: Dagen då jag sitter hemma i Skåne och bokar bostad i Rio sommaren 2014 för att få se mitt kära landslag visa resten av fotbollsvärlden hur man spelar riktigt samba. Balkan-style!
Nucho: Att hälsan är god och att glädjen alltid är närvarande.
Redaktionen önskar alla läsare ett Gott Nytt År och ett ännu bättre 2013!
