BIH – Portugal 0-0: Öppet inför returen

Förutsättningarna var glasklara innan match: Minst ett mål framåt och inget insläppt bakåt. Ett av dessa mål uppfylldes. 

 

Vi har varit nära ett flertal gånger nu och varje gång har vi snubblat på mållinjen. När Salihovic fick det gula kortet i inledningen av matchen var jag säker på att han var den första i raden av spelare som skulle missa den viktiga andra matchen och då hade det varit över för denna gång. Som tur var hade jag fel, vänsterbacken är den ende som inte får spela i returen. Portugal däremot klarade sig ifrån avstängning på nyckelspelarna, även om Ronaldo skulle haft ett solklart gult kort efter tacklingen på Pjanic. Men Webb ville annat. 

 

Bosnien spelar fegt och utan vilja större delar av matchen. Man jobbar en och en och fyller på framåt när situationen är över och joggar hem när Portugal anfaller. Spelarna petar på bollen och går halvhjärtat in i situationerna. Vissa väljer också att klacka, inte bara en gång, utan flera gånger i hopp om att den ska sitta tillslut, istället för att spela enkelt och bygga upp ett spel. Ett spel man inte fick till tack vare att spelarna skulle försöka sig på en avgörande passning så fort man passerade mittcirkeln. 

 

Som så många gånger förr låser det sig när det väl gäller och kan man inte prestera i sådana här matcher, har man inget i ett EM att göra. Inte förrän Ibisevic kommer in i mitten på andra halvlek börjar det hända saker. Ibisevic är en grovjobbare och öppnar upp ytor för Džeko, som ska ha eloge för att han vinner duellerna och håller kvar bollen på motståndarens planhalva, men han är för ensam de flesta gångerna och det händer sällan något i anfallsväg. I slutet får man tack vare detta också några målchanser. Men Ibisevic får inte missa de lägena han får i en avgörande match, det är två hundraprocentiga chanser och han ska sätta minst ett av dom. Minst ett mål hade betytt så mycket och hade ingjutit självförtroende i truppen inför matchen på tisdag. Det målet föll aldrig och det är fortfarande ovisst. 

 

Salihovic borta alltså och Papac tillbaka. Det bör bli ett rent byte mellan dessa två herrar i startelvan. Papac är en stabil spelare och har varit med länge. Han kommer att göra ett bättre jobb än vad Salihovic mäktade med ikväll. Det syns att han inte är vänsterback i vanliga fall och att han varit borta från spel alldeles för länge. I övrigt blir det nog samma elva som startade idag. Jahic imponerar på mig och visar varför han för längesedan skulle blivit uttagen i truppen. Han och Spahic bör fortsätta spela ihop. Begovic och nämnde Spahic samt Rahimic i andra får också ett godkänt betyg. Alla andra måste höja sig flera snäpp om det ska bli avancemang från detta dubbelmöte. I övrigt måste Haris Medunjanin, som är en nyckelspelare enligt mig och underbar att skåda när han sular bollen fram och tillbaka, få 90 minuter kommande match. Nu behöver heller inte halva startelvan oroa sig för eventuell avstägning, utan spela avslappnat.  

 

I de andra matcherna gick det som väntat, utom i ett möte. Måste ge en eloge till Kroatien som spelar ut Turkiet i Istanbul och vinner med hela 3-0. Starkt.

 

0-0 är inte fy skam, 0-0 är ett okej resultat eftersom det ”endast” krävs ett mål och portugiserna måste göra två, för att gå vidare. Men det blir tufft, oerhört tufft, men visst kan det gå vägen. Fast då måste spelarna höja sig flera snäpp, ta fram viljan och framförallt våga vinna! Det vågade man inte ikväll.