Celtic står vid ett vägskäl
I denna text diskuteras Celtics väg till framgång. Utformningen ser olika ut, men vilka sätt är egentligen bäst?
Det var nu drygt 8 månader sedan jag skrev mitt senaste blogginlägg, på "gallowgate". Har istället lagt tiden på artiklar, men idag tänkte jag göra ett undantag, och på nytt väcka liv i vår döende blogg. Här på Celticredaktionen använder vi vår blogg vid osammanhängande texter, utan någon direkt röd tråd. Därför kommer jag ta upp mina söndagstankar - de är många, och osammanhängande. Jag skall försöka begränsa mig. Titeln i sig kan tyckas klyschig, och det är den - dock står Celtic på randen till något nytt, detta tänker jag diskutera.
Vilken väg bör man välja?
För cirka ett år sedan fick Mowbray sparken, och Lennon tog över - som har haft ups and downs. Överlag är jag personligen mycket tillfredsställd med Lennons arbete, både på och utanför planen. Till skillnad mot förra året är Celtic idag med och kämpar om ligatiteln, men styrelsen har större mål än SPL. Celtic skall etablera sig på Europascenen igen. Det vet Lennon, som tillsammans med Mjällby, Thompson, Parker lagt ett starkt fundament i klubben, vilken helt saknades förra året. Man bör inte underminera deras arbete, men det är långt kvar till titeln och ännu längre till Europa. Det krävs 100 procent fokus till varje match, måndag till söndag, augusti till maj. Jag tänker därmed avvakta tills säsongen är slut innan jag utvärderar tränarkvartettens sportsliga insats.
Som jag ser det nu har Celtic ett hyfsat lag, mycket nytt, och många unga. Det jag saknar är den verkliga spetskvalitén - spelare som Hooper, Samaras, Stokes, McCourt, Izzy, Kayal med fler tenderar att besitta glimtar av detta - men som helhet är det svagt för att vara ett Celticlag. En av många anledningar till att Rangers vunnit ligan de senaste åren.
Ungdomsverksamheten är nyckeln
Det finns ingen utnämnd väg till titlar och framgångar, men det finns mer raka än krokiga. Jag förespråkar en väg där man lyfter upp spelare från juniorverksamheten, de så kallade talangerna. På rak hand, Keetings, bröderna Twardzik, Towell som de kanske mest lysande unga spelarna Celtic förfogar över. Det är på denna väg Celtic skall utveckla sin spelarkvalité. Som känt, är Celtics akademi en av Europas främsta - det är här man bygger framtida storlag. Med de ekonomiska förutsättningarna i tanke bör inte detta bli ett substitut till att värva in spelare utan ett komplement. Idag ser jag inte att detta fungerar tillräckligt bra. Jag hade betydligt större förhoppningar på att åtminstone få se flera av Celtics ungdomsspelare i ett par a-lags matcher.
Visst skall man värva spelare, och det har man i år gjort väldigt bra. Hooper, Izzy, Kayal, Stokes, Forster, Majstorovic är värvda till denna säsong och också stommen i laget, och givetvis en stor anledningen till varför Celtic ligger etta i tabellen. På denna väg bör man fortsätta, och förhoppningsvis kommer spelarstandarden höjas ytterligare.
Värvningar: Restlager, spetsar, veteraner
Ett sidospår; efter dagens Celticläsningen ramlade jag in på en intressant forumtråd, om de bästa lirarna som någon gång ryktats till Celtic. De som nämndes, och som någon gång ryktats till Celtic (av någon etablerad källa) var bland annat Beckham, Di Stefano, Shearer, Torres - men den jag fastnade för var Rivaldo. Så här sa Rivaldo 2004:
"Glasgow is a temple of football. It would be very nice to play there. The Scottish supporters are magnificent. For them a player is sacred and they defend him to the maximum. They are an example for other countries. To play in the Champions League is very important to me and that will be a favourable point. Playing in England has always been attractive for me, but not whatever the cost."
Jag kunde urskilja några skillnader från forumtråden; den första var att Celtic på 90-talet ryktades till fler spelare som var i sin bästa ålder och som presterat på toppnivå; den andra var att spelare som var äldre och i sina sista år som fotbillsspelare som Rivaldo, Beckham ryktades till klubben i början av 2000-talet (då Engelska klubbar vuxit sig starkare ekonomiskt och SPL hamnat efter); den tredje var spelare som Torres, Bojan som vid tiden var väldigt unga och troligtvis ryktades till de flesta klubbarna i Europa (och egentligen inte speciellt sannolika värvningar).
Slutord
Poängen är att 90 och 00-talen är förbi. Celtic bör tänka mer långsiktigt än kortsiktigt. Värva istället spelare som har något att bevisa i Celtic, men som också bevisat att de kan spela. Typ Hooper, eller Kayal som båda var extremt viktiga för deras respektive lag innan Celtictiden. I det fall är det mer likt argumentationen om 90-talets Celtic, med en betydande skillnad - att spelarna tillhör mindre klubbar och således inte är lika välkända.
Därför tror jag att sommarens silly season kanske blir det viktigaste som jag någonsin upplevt. Att man kan och får behålla sina spelare, men också värvar in spelare med högre kvalité än vad vår generella kvalité erbjuder. Visst är det oerhört viktigt för Celtic att vinna ligan - att de åtminstone blir garanterande kval till CL, med mera. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning, men inte nödvändigtvis rätt väg.
