Ett desperat Dinamo kryssar
Det blev delad ära på Maksimirstadion under torsdagskvällen. En match med många ansikten, för det mesta i negativ bemärkelse. Skenderbeu gjorde det som behövdes och för det mesta visade sig vår rapport stämma överrens med deras uppträdande i Zagreb. Inför returen nästa vecka är allt öppet. Förhoppningsvis är Soudani också tillbaka, en spelare som kan göra det lilla extra för att ta sitt Dinamo in till gruppspelet i Europa League.
Inför tio tusen åskådare blev det, tillslut, en explosion på Maksimirstadion. Jo, det blev ungefär så som vi trodde att det skulle bli. Vi fick se ett Dinamo som ständigt försökte utan att lyckas. Om man inte lyckas hitta målet under 90 minuter och om man har i åtanke att laget haft tio-tolv försök – jo, då är det mer eller mindre ett misslyckande. Gästerna hade två ”offside-mål”. Enligt medier kan man diskutera ett utav de. Låt oss ta oss an matchen…
Första halvlek
Dinamo sprang ut med följande elva: Livakovic i mål, backlinjen bestod av Lecjaks, Benkovic, Sigali och Stojanovic. I mittfältet hittade vi Doumbia, Moro, Gojak, Coric och Fernandes och längst upp befann sig Hodzic. Redan efter ett par minuter kunde vi förutspå att Dinamo är det bättre laget – om man spelade smart. Dinamo tillät inte Skenderbeu att på något sätt hota och vara aggressiva under stora perioder utav första halvlek. Istället kunde Skenderbeu ligga lågt och lägga fokus på kontringar. Redan efter en kvart kunde vi se ett Skenderbeu som sakta men säkert lyfte sitt självförtroende. Man kom fram till några halvchanser och Skenderbeu fick spela boll mer och mer. Dinamo försökte, på många vis, äga hela planen men laget har (tyvärr) inte den kapaciteten att göra detta. Livakovic stod för ett par bra räddningar i mitten av första halvlek och Skenderbeu insåg att man kunde få med sig ett bortamål inför returen nästa vecka. Dinamo spelade under all kritik under denna period, något som blev tydligt i den 36e minuten. Cvitanovic bytte ut Coric och in kom Pavicic. En minut efter bytet kom målet. Latifi kunde snyggt springa igenom backlinjen och med en djupledspassning kunde han komma fri mot Livakovic. Trots att Livakovic lyckades rädda första skottet kunde Latifi få med sig bollen och sätta dit 0–1-målet i tom kasse. Jag själv satt på läktaren och det var inte vackra ord som kom från supportrarna. Dinamo förtjänade att bli utbuat när domaren blåste av för halvlek. Dinamo förtjänade inget annat och inget bättre.
Foto: Bildbyrån
Andra halvlek
Direkt från start i andra halvlek var det ett bättre Dinamo, ett mer aggressivt, kompakt och smart Dinamo. Hodzic hade tre hyggliga chanser att näta, Fernandes hade två, Fiolic hade en och på detta sätt utvecklades andra halvlek. Dinamo gick miss efter miss, och klockan tickade på. Skenderbeu hade inte ett enda skott på mål i andra halvlek vilket ger er en bra bild hur maktlösa gästerna var. Dinamo tryckte på, Cvitanovic motiverade sina spelare vid sidlinjen. Fiolic kom in i andra halvlek vilket gav laget ännu mer snabbhet. Bollen gick snabbare, rappare. Fernandes och Doumbia fick allt mer frihet, dessa två herrar var Dinamos bästa spelare tillsammans med Sigali i backlinjen. Henriquez var Cvitanovics sista jokerkort, något som skulle ge Dinamo liv inför returen på Elbasan Arena. Precis när jag ska ta mig an trapporna för att lämna arenan för att inte hamna i kö får Dinamo en frispark i Skenderbeus planhalva. Jag väljer att stanna kvar och titta på Dinamos sista chans – något som jag absolut inte ångrar. Fernandes stod för inlägget och Henriquez blev lyckligast i duellen nära mål. Bollen hade gott och väl passerat mållinjen och domaren visar för mål och avspark. 10 tusen människor på Maksimirstadion fick sitt hjärta lättat och ett hopp inför returen.
Sammanfattning
Dinamos första halvlek får inte glömmas, ta lärdom utav de första 45 och gör det mycket bättre. Första halvlek var under all kritik, laget kommer då få problem vid ett eventuellt avancemang in till Europa League. I andra halvlek såg det mycket bättre ut och Skenderbeu kunde inte åstadkomma någonting, detta måste Dinamo utnyttja i returen. För det första måste Dinamo sätta tryck på ytterbackarna, något som är Skenderbeus svaghet. För det får inte Dinamo låta bollen gå långsamt, Skenderbeu kommer även då ha chans att ge Dinamo en match. För det tredje måste Dinamo på något annat sätt hitta målet, Hodzic håller inte om han skall spela på detta sätt, ett mål på möjligtvis femton chanser. Det finns hungrigare killar som kan göra det bättre, men samtidigt måste tränaren Cvitanovic låta Armin få den tid som krävs. Det är lätt att kritisera men innerst inne vet alla att Armin Hodzic aldrig skulle missa med flit. Det är det som vi kallar ”ett paradigm i Dinamo”. Och för det sista måste Cvitanovic tänka till kring Coric. Ante Coric var väldigt grinig och spred negativ energi under sina minuter på plan, något som inte gynnar någon spelare eller klubb alls. Ante Coric är bra och kan bli grym – men fokus på rätt saker.
Se målen från matchen nedan.
