Gaziantepspor - Galatasaray 1-0
Den nyfunne entusiasmen som ”anadolu”-lagen visar mot de stora är skrämmande. Alla bortamatcher innebär nu mer problem. Det är verkligen inga ”gå-och-hämta-våra-poäng” matcher. Avståndet till Fenerbahce kommer säkerligen öka till sju ikväll...surt...
Galatasaray spelarna åkte till Antep efter en fin match mot Vestel Manisaspor. Man trodde visst att även Gaziantepspor var en ”walk-in-the-park” match men oj så man fick smaka på sin egna medicin. Gerets borta taktik blir mer och mer förutsägbar med en ensam anfallare som så gott som alltid blir uppäten av fyra motståndarförsvarare.
Galatasaray:
Gerets ställde upp med sin klassiska bortamatchs uppställning – d.v.s. med en 4-2-3-1 uppställning där Ümit Karan jobbade ensam på topp. Bakom Karan återfanns Carrusca, Ilic och Hasan Sas. Under dessa herrar arbetade Okan och Inamoto tillsammans. Backlinjen var den samma som i matchen mot Vestel Manisaspor, d.v.s. med Sabri, Song, Tomas och Orhan Ak. Målet vaktades självfallet av Mondragon.
Även om jag personligen tycker om Gerets som en tränare så måste detta ändå anses vara en sak vars åtgärder bör vidtagas. Det har tidigare inte funkat med den taktiken – det förklarar våra tidigare fyra förluster. Varför då fortsätta envisa med en övergiven ensam anfallare? Har man inte truppen med pondusen att slå alla lag i den Turkiska ligan – vare sig det gäller hemma matcher eller borta? Avståndet till Fenerbahce var inför matchen blotta fyra poäng. En vinst och det hade minskat till ETT poäng, trots en match mer – men ändå. Istället kommer avståndet säkerligen öka till sju poäng och nu ser man ytterst få ljus i mörkret.
Aja, det där vara bara lite egna tankar... Nu till matchen:
Minst en solklar straff norpades ifrån de gul-röda när Hasan Sas helt klart fälldes i sitt skott ögonblick. Det verkar som att domarna har någonting emot de stora lagen. Solklara beslut ignoreras. Adnan Polat var inte sent ute med att kritisera dennes insats.
Första tio minuterna var underhållande med ett högt tempo – chanser åt båda hållen skapades – dock inga mål. I minut 19 så hade Ilic ett jätteläge att sätta dit ettan, skottet gick tyvärr över. Första halvleken slutar 0-0 där inget av lagen hade något övertag. Ett fint bevis på att Galatasaray har en tunn trupp fick man bevittna i minut 62 där coach Gerets plockar ut Carrusca och sätter in Aydin. I slutet av matchen där vårt egna lag oftast gjorde målen i förra säsongen gjorde Gaziantep det motsatta. Den förra Besiktas anfallaren Veysel Cihan skjuter snöpligt in bollen som jag tycker att Mondragon skulle ha tagit. Nåväl, 1-0 till antep och mycket mer händer inte i matchen. Avsaknaden av Arda Turan märktes. Inte för att han inte är så het längre – utan för att minst två Antep spelare hade markerat denna som därmed hade skapat stora ytor åt sina kamrater.
(Klicka här för spelarbetygen!)
Gaziantepspor: Hasagiç, Mehmet Çoğum, Affanou, Bekir, Faruk, Krita, Ekrem (Erdal dk. 90+3), Zurita (Mehmet Polat dk. 79), Engin, Diawara, De Nigris (Veysel dk. 84)
Galatasaray: Mondragon, Sabri, Song, Tomas, Orhan Ak, Okan (Ayhan dk. 81), Inamato, Iliç (Hasan Kabze dk. 59), Carrusca (Aydın dk. 63), Hasan Şaş, Ümit Karan
Trots detta så avslutar jag med citatet:
Başarılar gelir geçer – asaletin bize yeter.
