Gästkrönika: Kommer Old Firm någonsin att spela i engelsk fotboll?
I den här krönikan, skriven av gästskribenten Jesper Zenk, så får vi reda på hur förutsättningarna ser ut för den skotska fotbollen, och om de två storlagen, Rangers och Celtic, har någon möjlighet att ansluta sig till den engelska fotbollen.
Det är ett mantra i fotbollsvärlden att Celtic och Rangers är på tok för stora för övriga skotska fotbollsklubbar, åtminstone innan den gamla inkarnationen av Rangers hamnade i likvidering våren 2012. Det nya Rangers går dock rakt uppåt i seriesystemet med ett flertal spelare som har gott om SPL-rutin och ser ut att om allt går som planerat återvända till högsta serien sommaren 2015. Celtic och Rangers är två gigantiska klubbar med en supporterbas som är långt större än i bara Skottland. Det faktum att Skottland i skrivande stund inte är en självständig stat, utan i själva verket en delvis autonom region i Storbritannien har gjort att dessa klubbars klubbledningar har uttryckt en viss önskan om att kunna spela i den engelska, helt dominanta, ligan på de brittiska öarna. England tillåter klubbar från England, Wales, de bägge Kanalöarna och Isle of Man att delta i dess ligasystem, och som följd Premier League. Denna ära är inte utnyttjad av Isle of Man som har sin egen amatörliga och FA-cup.
Varför får då walesiska klubbar delta i det engelska ligasystemet, med tanke på att Wales faktiskt har en egen liga? Svaret är att Wales saknade en professionell UEFA-sanktionerad liga fram till 1992, och man kan ana att den startades enbart för att säkra associationens tillträde till UEFA, för att rädda det walesiska landslaget. Cardiff, Swansea, Wrexham och Newport är de fyra stora, men även två något mindre klubbar, Camarthen och Merthyr deltar i det engelska ligasystemet. Innan walesiska ligan skapades spelade betydligt fler walesiska klubbar på låg engelsk nivå. Dessa sex klubbar vägrade dock ansluta sig till Welsh Premiership när det skapades och fick tack vare sina existerande platser i det engelska systemet och deltagarreglerna om engelska och walesiska klubbar stanna kvar med UEFA:s goda minne. Vid den tiden var varken Cardiff eller Swansea ens i närheten av framförallt Rangers men även Celtics, Aberdeens, ja kort sagt hela skotska ligans klass. Märk väl att 1992 var året engelska Premier League grundades. Cardiff och Swansea skrapade i botten av det engelska ligasystemet och saknade hopp och reella möjligheter att nå högstaligan. Beslutet att stanna i England skulle så småningom visa sig vara den största jackpotten de kunde göra. Walesiska ligan har haft kolossala problem med katastrofala publiksiffror associerade med regionala svenska serier, mästarklubbar försatta i konkurs, klass på lagen så usel att de i regel bara kunde slå blåbärsnationers klubblag i Europa, samt total oförmåga att producera walesisk talang. Anledningen är att det inte finns något annat än bylag i den walesiska ligan, frånsett möjligen nu konkursade Llanelli, som stod för en rejäl höjdpunkt i walesiska ligans historia när de slog ut Gefle ur UEFA-cupen 2006. Rivalen TNS fick dessutom Champions League-kvala mot regerande mästarna Liverpool 2005, där Steven Gerrard gjorde karriärens första hat trick.
1992 var skotska ligan högt respekterad för sin höga klass, fortfarande var Aberdeens och Dundee Uniteds Europafinaler på 1980-talet väl ihågkomna och pengarna fanns där. När TV-pengarna flödade på den större engelska marknaden så sjönk efterhand även Old Firms möjligheter att hävda sig. 1992-93 slog Rangers ut Leeds och nådde det dåvarande semifinalgruppspelet i Champions League, där man var en poäng från att ta sig förbi blivande mästarna Marseille och nå finalen. Efterhand sjönk kvalitén undan för undan och någon Paul Gascoigne, Henrik Larsson, Brian Laudrup eller Pierre van Hooijdonk var inte längre aktuella. Istället blev allt mer obskyra spelare framstående i takt med att skotsk fotboll slutade utveckla talanger, och till slut floppade i stort sett alla SPL:s exporter och Old Firm bestod till stor del av utländska dussinspelare, pengarna hade helt enkelt tagit slut. Idag är läget värre än någonsin. Celtic är Skottlands klart vassaste lag, men slog knappt ut ett lag från Kazakstan i Champions League-kvalet. Hibernian förlorade med 7-0 hemma mot Malmö FF och inte bara Rangers har genomgått ekonomiska problem, utan Skottlands tredje största klubb de sista 10 åren, Hearts, har också försatts i administration. Aberdeen genomgår en anonym tillvaro för att undvika de problem som nästan försatte dessa i konkurs för ett tag sedan.
Allt jag hänvisar till nu kan utan problem nås via Google vid rätt sökord. Tipset är att söka på Rangers play in England så kommer en rad brittiska artiklar från Daily Record, Daily Mail och så vidare upp. Den som hårdast drev linjen att framförallt Rangers, men även rivalerna Celtic skulle flytta det senaste året var Rangers före detta chefsexekutive direktör Charles Green, som ifrågasatte rimligheten i att walesiska klubbar kunde delta men inte skotska. Premier League-veteraner såsom Harry Redknapp och Arsène Wenger uttryckte stöd för att Old Firm skulle få genomföra flytten. Det gick till och med rykten om att brittiske premiärministern David Cameron planerade att använda en flytt för klubbarna som vallöfte för ett nej till skotsk självständighet 2014. Direkt politisk inblandning i fotbollen är dock förbjudet av UEFA och skulle kunna få seriösa konsekvenser.
Haken i fallet är inte att en flytt inte skulle vara möjlig, då engelska ligan spelas utanför England och Derry City, Monaco, Vaduz, San Marino Calcio, Andorra CF och tyska FC Büsingen spelar utanför sina självständiga stater. I vissa av dessa fall motiveras det med politiska skäl (Derry), medan Monaco och Vaduz saknar inhemsk liga att spela i. San Marino och Andorra hade lag i sina större grannländer innan ligorna skapades så spelar kvar på samma grunder som de walesiska lagen. UEFA har dock hårdnat sin policy mot klubbar som spelar utanför sina förbund, vilket inte gäller status quo, utan snarare försök att skapa nya sådana allianser. Skottland har en engelskbaserad klubb i form av Berwick Rangers i sitt ligasystem, men Berwick använder sig uteslutande av skotska spelare och skotska managers. UEFA får i det här fallet ett visst stöd av Premier League och FA, så länge som relationen med de walesiska klubbarna i engelska systemet inte påverkas. Cardiff och Swanseas platser och FA:s absoluta stöd visades när dessa klubbar flyttades över under juridisk påverkan från WFA till FA, vilket fastställer FA:s syn på klubbarna som "engelska" klubbar baserade utanför England. Detta har definitivt möjliggjort för dessa klubbar att kvalificera sig för Europaspel under engelsk flagg. UEFA håller med om att de walesiska klubbarna i England är ett unikt fall och skulle kräva att specialutfärda ett tillstånd för om någon skotsk klubb skulle delta i ligan. Att England & Wales är ett och samma administrativa område inom den brittiska staten och har samma lagsystem, medan Skottland och Nordirland har Scots och Irish law, är ytterligare ett argument för att de walesiska klubbarna är en mycket mer naturlig del av England än vad man kanske tänker sig, medan Skottland är att ses som ett annat system i samma union.
Premier League är helt emot Old Firms intåg i den engelska fotbollen, vilket i dagsläget är det allra största hindret. Premier League-chefen Richard Scudamore uttalade sig i våras att Premier League handlar om engelska och walesiska klubbar och han kunde inte se detta förändras. Han jämförde till och med de skotska förfrågningarna att ansluta sig till ligan i samma suveräna stat med försök från klubbar "på kontinenten" att ansluta sig till Premier League, något som lär ha fått klubbledningarna för de skotska klubbarna att se rött, eftersom de är en del av samma statsbildning. Ett av Greens argument var faktiskt att vägran att låta skotska klubbar spela i en liga där klubbar från England och Wales var med var en diskriminering mot skotsk affärsverksamhet och hotade dra Premier League och FA inför EU-domstolen. Uppenbarligen var walesiska närvaron en het potatis i de skotska klubbrummen. Faktumet är att numera skulle troligen Swansea och Cardiff bägge besegra även Celtic över 38 omgångar, så stora är inkomstskillnaderna vad gäller TV-avtal.
Med detta sagt så ser väl dörren rätt stängd ut? Ja, och nej. Fotboll kan snabbt förändras och skulle Premier League byta ledning till en ännu mer kommersiell skapelse så skulle klubbarna kunna bjudas in till det engelska ligasystemet. Vilken nivå oklart. Green menade dock att han hade fått samtal från engelska mindre Football League-klubbar som erbjöd honom att Rangers hade fått köpa deras platser om de kunde få tillstånd att ansluta till en liga utanför sina gränser. Football League är inte alls lika lyckligt lottat som Premier League finansiellt och det har pratats om att skapa en breakaway-serie från Championship för att generera mer pengar, där då eventuellt klubbarna själva skulle bjuda in Old Firm och ansöka om tillstånd för att klubbarna ska byta serie. Detta tycks dock vara osannolikt, så vare sig klubbarna vill eller inte så är de fast i Skottland just nu.
Argument mot en flytt är bland annat att Old Firm och de skotska titlarna är ett oerhört viktigt incitament i klubbarnas ideal, den skotska självständighetssträvan är en annan. Det faktum att nå en nivå där klubbarna skulle kunna nå Champions League i England är mycket svår att nå är en annan. Newcastle, Sunderland och Aston Villa är klubbar som har välfyllda arenor med mer än 40 000 platser, men är i dagsläget långt ifrån ansedda som ens CL-utmanare, även om Newcastle slutade femma 2012. Risken är uppenbar att Old Firm skulle hamna på undre halvan av PL på lång sikt, eller till och med ena klubben i Championship, där bland annat Newcastle och Sunderland tagit kortare sejourer i. Eftersom målet att vinna Champions League därmed ändå skulle vara omöjligt, varför inte stanna och slåss om skotska ligatiteln och försöka generera mer pengar där än i dagens fall? Ligan måste ju gå att marknadsföras bättre än den görs idag. Det är ju trots allt en brittisk liga, och alla vet att den asiatiska marknaden älskar allt som har med brittisk fotboll att göra. Skulle Celtic och Rangers etablera sig där skulle man kanske kunna återvända till 1990-talets ekonomiska nivåer igen, även om det ter sig avlägset idag. Ett annat argument mot en flytt är att klubbarna skulle vara tvungna att göra sig av med sin skotska identitet på transfermarknaden, då bara spelare skolade i de bägge klubbarna skulle anses vara homegrown från engelska klubbar. Likt Swansea och Cardiff som inte direkt domineras av walesiska spelare skulle Rangers och Celtic bli de-facto engelska lag och tappa sin lokala identitet. Dessutom skulle oron över sekterismen som fortfarande förekommer trots klubbledningarnas ställningstaganden emot den tala emot den engelska viljan att se klubbarna i sitt ligasystem. En viss orättvisfaktor mot Hearts, Aberdeen och Hibernian, som samtliga kommer från potentiella Premier League-marknader jämförbara med Swansea, skulle också kunna argumenteras för. Som exempel kan anges att Swansea slutade före Newcastle, Sunderland och Aston Villa förra säsongen. Skulle till exempel Aberdeen få samma Premier League-pengar skulle de därmed kunna eventuellt utmana Old Firm över en hel säsong. Rangers och Celtic saknar ju de externa sponsormedlen som till Man United, Arsenal, Liverpool, Tottenham, Man City och Chelsea har, vilket skulle sätta de i ekonomiska ligan med de tre ovannämnda klubbarna och Everton om de gick upp.
Det finns avslutningsvis ett wild-card som många i Skottland nog vill undvika, som dock definitivt skulle ta Celtic, Rangers och även övriga klubbar till Premier League. Det har tisslats och tasslats om att det ska finnas en dold långsiktig agenda hos FIFA att tvinga fram ett gemensamt brittiskt landslag. Denna har aldrig bekräftats och finns idag inte på dagordningen, men helt klart är att UEFA-policyn för några år sedan att bara tillåta suveräna stater bli medlemmar ansågs som ett hot mot de fyra brittiska förbunden och Färöarna. Därför lär det ha varit en lättnad när Gibraltar röstades in. Detta faktum att gibralteserna fick chansen att delta under UEFA:s vingar gör att England, Wales, Skottlands och Nordirlands status quo som landslag idag känns tryggt. Att ta sig in på detta sätt skulle vara impopulärt hos skotska landslagsfans och stora delar av klubbens supportrar, som identifierar sig som skottar först. Rangersfansen skulle antagligen ta detta något bättre, då den brittiska identiteten går igenom supporterbasen, så ett brittiskt landslag skulle vara mer acceptabelt. Detta scenario är i dagsläget utopi, och det mesta tyder på att det som Green sa om att "om fem år spelar Rangers i England" inte kommer hända. Personligen är jag för idén om klubbarna vill det själva, just med tanke på det walesiska argumentet, däremot är jag inte säker på vilken nivå klubbarna bör börja på.
Avslutningsvis vill jag tacka för visat intresse och förhoppningsvis kommer det mer bidrag på SvenskaFans från min sida, då spelet utanför planen är något jag är intresserad av och gärna vill dela med mig mer av.
