Inför Sporting - Rangers

1-1 från matchen på hemmaplan. Och då är det detta som gäller:

 

Rangers måste göra mål. Och med detta sagt så går det inte att spela för tillbakadraget - vare sig innan ett eventuellt mål eller efter. Och det går inte heller att klappa ihop, som man gjort mot Celtic - eller vara nöjd med en minut kvar, som man var mot Sporting på hemmaplan. 

 

Dessa principer står fast alldeles oavsett om Sporting gör en sämre eller en bättre match än senast. Detta gäller oavsett om Sporting är sargade från senaste tidens resultat. Detta gäller oavsett om Sporting befinner sig i en historisk kris eller inte. 

 

Den här matchen handlar nämligen inte, ur ett Rangers-perspektiv, överhuvudtaget om Sporting, utan bara om Rangers. Det handlar om att Rangers ska ta sig i kragen, lyfta, spela på den nivån spelarna kan spela, och göra en fantastisk säsong. Teoretiskt - TEORETISKT - finns en chans på en inhemsk trippel och Europa League-guld. Visst är det väl ingen som på allvar tror på detta scenariot. Men chansen finns fortfarande i teorin. Och då är det också lagets sak att göra sitt bästa och komma så långt som möjligt. 

 

Ligan först, EL sen, cupen trea och ligacupen sist. Detta är målet och uppdraget.

 

Jag förväntar mig med andra ord en 4-5-1-uppställning, för det är vad Rangers spelar i Europa. Med Lafferty på topp. Jag skulle önskat mig en 4-4-2-uppställning istället, men detta är ju bara en dröm. Dels för att Smith inte matchar så. Dels för att jag har svårt att se hur det skulle fungera med Healey och Lafferty på topp, eftersom Jelavic inte får spela för Rangers i Europa.

 

Uppställningar får ni spekulera om själva. För mig handlar det helt om känsla ikväll. Rationaliteten har åkt ut genom fönstret sista veckorna. ;)