Klassiska lag: Wisla Kraków
Detta är historien om de tillsammans med Górnik Zabrze regerande polska mesta mästarna Wisla Kraków. Klubben som den senaste tiden har blivit den dominerande maktfaktorn inom polsk klubbfotboll.
Början
Wislas historia tar sin början år 1906 i den historiska polska huvudstaden Kraków, vid denna tidpunkt en del av det Österrikiska Imperiet. Det var vid denna tidpunkt i historien som en viss doktor Tadeusz Konczynski beslutade sig för att hålla en fotbollsturnering i parken ”Blonia” i Kraków. Han hade precis fått till sig fotbollsdräkter från Storbritannien vilka han delade ut till fyra av de deltagande lagen. Ett av dessa lag som fick dräkter av doktor Konczynski kom från ”II realskolan i Kraków”. Laget fick ljusblå dräkter med en svart cirkel i mitten. Lagets kapten, målvakten Józef Szkolnikowski, tyckte att laget skulle börja att kallas för ”Wisla” efter polens längsta flod som rinner genom staden.
Efter turneringen tog en lärare vid namn Tadeusz Lopuszanski tag i att laget med skolpojkar skulle fortsätta att spela vidare permanent och ordnade så att man 1907 slog ihop Wisla med två andra lokala lag, ”de röda” och ”de rosa”. Därmed skapades officiellt klubben som kom att i början kallas för ” Towarzystwo Sportowe Wisla” (Sporföreningen Wisla). Man bytte färg på tröjorna från ljusblå till röda men när de nya dräkterna kom från Berlin märkte man att det fanns två blå stjärnor fastsydda på tröjorna. Man beslutade sig för att behålla en av stjärnorna fast ändra dess färg till vitt och på sådant sätt föddes smeknamnet ”Vita stjärnan” som kom att syfta på klubben i framtiden.
Ett framväxande storlag
Under tiden fram till Polens självständighet deltog Wisla i de lokala mästerskap som organiserats runt Krakówområdet. Under denna tid växte klubben och blev tillsammans med sin huvudantagonist Cracovia störst i området. När Polen slutligen återfick sin självständighet påbörjade Wisla en lobbyverksamhet mot det Polska fotbollsförbundet för att få igång ett nationellt ligaspel i landet. Under de första åren tilldelades den polska mästartiteln genom ett cupliknande format. Wisla var starkt för en förändring till ett ligasystem medan ärkerivalen, vars klubbchef även var ledare för det polska fotbollsförbundet var emot denna nymodighet. När Wisla tillslut inhämtat tillräckligt stöd att bildandet av en polsk inhemsk liga var möjlig och startade 1927 valde Cracovia att ställa sig utanför denna i protest.
Wisla blev efter ligans premiärsäsong för första gången korade som polska mästare. Anfallaren Henryk Reyman blev med sina 37 mål även ligans skyttekung, Wisla gjorde totalt 95 mål denna första ligasäsong. Detta var dock inte Wislas första titel för året innan, 1926, hade Wisla vunnit polska cupen för första gången. Man vann ligan igen 1930, 1931 och 1936. Sista året inför andra världskriget, 1938, slutade man på en andra plats.
Under andra världskriget var fotboll en farlig sport för polacker i tyskockuperade områden att utöva. Ertappades man blev man antingen direkt avrättad eller skickad till koncentrationsläger. Alla klubbar stängdes ner och deras troféer, medlemslokaler samt kläder och liknande konfiskerades av tyska myndigheter. Trots detta spelades det varje år ett hemligt stadsmästerskap i Kraków. Matcherna under dessa blev ofta avbrutna när tyska trupper närmade sig de hemliga spelplatserna och spelarna fick fly för sina liv. Trots detta genomfördes varje säsong och Wisla blev korade Krakóws mästare 1940, 1941, 1942 och 1944. 1943 vanns mästerskapet av Cracovia. När staden befriats av sovjetiska trupper i januari 1945 dröjde det inte många dagar (28 januari) innan en match mellan Wisla och Cracovia spelades öppet inför publik, denna slutade med vinst för Wisla med 2 – 0.
Framgång och fall
Perioden efter kriget präglades av kaos då det skedde stora omvälvningar i det polska samhället. En kommunistisk diktatur infördes och detta präglade fotbollen också. Under de första åren efter kriget kunde man ej genomföra något ligaspel utan det fick bli det gamla cupformatet som gällde fram tills 1948. Ungefär samtidigt blev Wisla, likt alla andra lag i kommunistiska länder sammankopplade till en av landets institutioner. För Wislas del kom det att bli milisen (folket polis) och speciellt underrättelsetjänsten som blev Wislas förmyndare. Detta ledde till att klubben bytte namn till ”ZS Gwardia – Wisla Kraków” för att markera detta förmyndarskap av skyddsväsendet. Klubbens officiella benämning blev Gwardia. När ligaspelet återinfördes dröjde det en säsong innan Wisla (då Gwardia) kunde titulera sig som mästare igen, detta skedde 1949 och 1950. Efter detta var den gyllene eran över för Wisla. Det började gå sämre och sämre i ligan. Det hela kulminerade 1964 när man för första gången någonsin blev relegerade till II divisionen.
Tiden i II divisionen varade endast en säsong. Redan 1966 var man tillbaka i toppdivisionen igen och nådde en andra plats i ligan. Året därpå 1967 vann man polska cupen för andra gången. Efter detta cementerades dock laget i mitten av tabellen och de efterföljande åren blev mindre glamorösa. Detta trots att Wisla vid denna tidpunkt förfogade över med polska mått mätt ett stort kapital och hade landslagspelare som borde ha gjort truppen till en av polens bästa. Endast en gång under 70-talet lyckades man vinna ligan, 1978. Den efterföljande Europaresan där man fick spela i Europacupen (dåtidens motsvarighet till Champions League) kom man så långt som till kvartfinal, där tog det stopp mot Malmö FF från Skåne. I övrigt blev tiden efter detta fattig på framgång för Wisla och hennes fans förutom att man bytte namn på klubben igen, till GTS Wisla så att den officiella benämningen ändrades från Gwardia till Wisla igen, trots att ordet Gwardia behölls i det officiella namnet på klubben fram tills 1990.
1985 åkte Wisla åter ur toppdivisionen och hamnade i ett tre år långt harvande i II divisionen. Wisla blev nu ett bottenlag i Ekstraklasa när man återkom. Med oinspirerade spelare och ledning var det endast en tidsfråga innan II divisionen skulle vara ett faktum igen. 1994 var detta åter en realitet och Wisla fick spendera två nya säsonger i II divisionen. Vid sin återkomst säsongen 1996/1997 lyckades man med nöd och näppe klara sig kvar i Ekstraklasa men framtiden såg dyster ut. Nästkommande säsong låg Wisla på en 11 plats efter halva tiden. Vid denna tidpunkt klev Boguslaw Cupial, ägare för företaget Tele-Fonika Kable, en av europas största producent av telenätsladdar, in och blev majoritetsägare i Wisla Kraków.
Ny storhetsera
Den nya ledningen betalade av alla Wisla Krakóws skulder på en gång, dessutom påbörjades en restaurering av den fallfärdiga arenan i Kraków. Det enorma kapital som infördes i föreningen ledde till att tränaren kunde handplocka ett helt nytt lag som ställdes på banan nästkommande säsong. Wisla lyfte på en halv säsong från 11 till tredje plats i tabellen och förlorade inte någon match på vårsäsongen. Den efterföljande säsongen 1998/1999 blev Wisla Kraków ohotat korade polska mästare igen. Klubben dominerade från början till slut. Den efterföljande säsongen bytte man tränare oftare än vad fotbollspelare byter kalsonger vilket ledde till att man hamnade endast på andra plats i ligan, något av en besvikelse. 2001 var man dock tillbaka på pallen igen. Wisla blev även därefter korade mästare 2003, 2004 och 2005. 2003 vann man även cupen vilket var den första dubbel Wisla någonsin vunnit.
Efter 2005 började den totala dominans som Wisla åtnjöt att minska. Övriga lag ökade sin ekonomiska kapacitet samtidigt som den tillsynes outtömliga strömmen av pengar från sponsorer som Wisla Kraków tidigare kunnat använda sig av började minska. Klubben kunde inte lika hejdlöst spendera enorma summor pengar på spelare man ville ha. Istället börjar klubben att försöka utveckla egna spelare och försöka hitta fynd bland spelare från Sydamerika. Den senare taktiken faller bäst ut och man koras polska mästare återigen 2008, 2009 och nu senast 2011. En strategi som Wisla fått mycket kritik för då Wisla Kraków i sin senaste match startade med endast fyra polska spelare på plan.
I och med sitt senaste guld så tangerar Wisla Kraków Górnik Zabrze med 14 ligavinster vardera i kampen om polens mesta mästare.
Klubbprofil
Namn: Wisla Kraków Spólka Akcyjna
Smeknamn: Biala Gwiazda (Vita stjärnan)
Grundad: 1906
Stadion: Stadion im. Henryka Reymana, kapacitet 33 268
Polska Mästare: 1927, 1928, 1949, 1950, 1951, 1978, 1999, 2001, 2003, 2004, 2005, 2008, 2009, 2011
Cupmästare: 1926, 1967, 2002, 2003
Ligacupmästare: 2001
Supercupmästare: 2001
