Krönika: Elfsborg-Celtic från Knalleland

Krönika: Elfsborg-Celtic från Knalleland

Gästkrönika från Johan Nilsson om Elfsborg - Celtic och upplevelserna kring matchen.


Dieselmotorn i den relativt nya Opeln som en kompis från förr så nobelt lånat ut lämnar bensinmacken i Midsommarkransen med en rivstart.  Vi har dagen till ära lyckats charma chefen till den milda grad att hon beviljat oss ledigt halva dagen för att vi ska kunna  ta oss den 40 mil långa resan till en av Göteborgs större förorter och bevittna ytterligare ett svenskt kvalfiasko . Vad Boråsarna själva anser om den geografiska benämningen framkommer inte i denna krönika men som en glad herre vid arenan glatt kommenterade med följande klassiker - Det heter inte Göteborg, utan Borås hamn.
Diverse kollegor anser att man är fullkomligt från vettet då man är beredd att köra 80 mil över dagen för att se de grönvita lira boll på plasten.  Jag är självklart av en annan uppfattning som bara de som förstår kan förstå.

Vi parkerar  vid knalleland och promenerar sedan mot Brasseriet som denna dag står som host för alla tillresta Celticfans.  De gröna vita flaggorna syns på långt håll och en varm känsla sprids genom hela min kropp. Det är en bra uppslutning och stämningen är på topp redan flera timmar innan kickoff.  Bilresan känns i benen och vi bälgar snabbt i oss två stadiga bägare för att mjuka upp de stela lederna. Eftersom jag agerar chaufför får jag dessvärre nöja mig med lättöl. Det  smakar färgat vatten men ingjuter ändå någon slags känsla av upprymdhet och  samhörighet.  Det är mycket tveksamt om någon av de ca 300 tillresta Skottarna hade godkänt mitt val av dryck men det är en annan historia.

Stämning på den proppfulla uteserveringen höjs till kokpunkten varje gång en sommarklädd medlem av det kvinnliga släktet passerar revy och alla närvarande är rörande överens om att de svenska damerna på väldigt få punkter påminner om deras Skotska  motsvarigheter. Nu är det dock inte pga. de vackra kvinnorna vi är i Borås utan av en mycket viktigare anledning.   Celtic är i staden för att säkra en plats i Champions League kvalets 3e och sista omgång.
Första matchen i Glasgow lämnade en del att önska men i andra halvlek fanns det bara ett lag på planen. Ellos sjönk allt djupare ner på egen planhalva ju längre matchen led  och på det hela taget var det en mycket rättvis 1-0 seger. Alla vet att förutsättningarna inte är desamma på konstgräset i Borås  och förmodligen kände sig både  Lennon och Mjällby en smula oroliga innan matchstart.

Guliganerna hade arrangerat ett fint svart gult tifo över hela den ena långsidan som funkade hyfsat. Vad gäller röststyrka och engagemang finns dock mycket kvar att både lära och önska.  För mig är det helt oförlåtligt att placera sin egen klack på långsidans övre sektioner.  Om nu Elfsborg siktar högt och vill etablera sig i Europa kan man nästan kräva att arenan byggs på ett sådant sätt att klacksektionen återfinns på sin vanliga plats vid ena kortsidan.
En glad Göteborgare tyckte dock  inte det var så konstigt då hela staden till bredden är fylld av traktoråkande Banjomän som saknar det mesta som krävs för att etablera en levande läktarkultur.  Personligen  känner jag inga Boråsare men det är i alla fall otroligt pinsamt att de inte lyckas fylla arenan en match som denna.
Ett stort plus går dock till Guliganerna som med en stor läktarbanderoll visade sitt stöd till The Green Brigade som i den Moderna fotbollens kölvatten blivit förvisade från sin sektion på Celtic Park.

Matchen var relativt jämn men återigen är det glasklart  att de svenska lagen saknar vad som krävs i de större internationella sammanhangen.  Erfarenhet av matcher av denna kaliber visade sig återigen bli avgörande då Elfsborg trots hyfsat stort bollinnehav inte lyckades vaska fram några riktigt heta målchanser.   
När domaren efter drygt 95 minuter blåste av matchen var det en tillsynes lättad och mycket glad Lennon som tackade oss tillresta på läktarplats . En plats i Euro Leagues gruppspel är nu säkrad och vinst i nästa kvalrunda innebär spel i Champion League, vilket såklart innebär många sköna miljoner och utsålda läktare.
Jag tycker dock det är tydligt att laget just nu inte riktigt håller försvarsmässigt. Mot lag som Elfsborg har man råd att slarva lite men när motståndet blir bättre kommer misstagen att straffa sig skoningslöst. Både Ambrose och Izzaguirre spelar mycket på chans och  en uppryckning måste ske nu när motståndet i  3e rundan förmodligen blir en betydligt tuffare nöt än Elfsborg att knäcka.

Jag tycker förövrigt att årets matchställ borde skrotas och bytas ut mot de fantastiskt vackra tröjorna från säsongen 2011/2012.  
Sammantaget hade vi en fantastisk dag som självklart kryddades med avancemanget till slutrundan.  Jag vill också passa på att tacka alla fantastiskt trevliga Skottar som med sitt härliga sätt skapar en grym atmosfär som till och med fick  farbror blå att dra på smilbanden.
Hoppas vi ses på Celtic Park någon gång snart.

Johan Nilsson2013-08-09 14:42:00
Author

Fler artiklar om Celtic