Första delen i en krönika om VM-guldet 1998!
Det har snart gått 8 år sedan den härliga sommaren utspelade sig. Här kommer den första delen om hur det gick till när Frankrike blev världsmästare i fotboll för första gången!
Paris maj 1998
Aimé Jacquet avslöjar sin lista över dem 22 spelare som kommer att få representera Frankrike i VM på hemmaplan. Givna spelare som Zinedine Zidane, Didier Deschamps och Laurent Blanc finns självklart med. Det namn som väcker mest känslor är Christophe Dugarry som haft en väldigt svår tid innan VM. Dugarry hade ganska nyligen återvänt till Frankrike efter två ganska misslyckade försök i först AC Milan och Barcelona. Hans tid i Olympique de Marseille hade inte heller visat på att den gode Dugarry var i form. Målen uteblev och det blev en hel del matcher på bänken. Aimé Jacquet har dock aldrig tvivlat på Dugarrys potential och nu alltså inkluderat honom i VM-truppen.
Nicolas Anelka hade precis fyllt 19 år och hade gjort stort genombrott i Arsenal under Wengers vingar. Jag personligen var på plats den 22:a april 1998 när Anelka gjorde sin debut i det franska landslaget. I den matchen spelade han tillsammans med Dugarry från start för att sedan bli utbytt i den 68:e minuten. Hur som helst så fick inte 19-åringen Anelka plats i VM-truppen och redan då kunde man se tydliga tecken på att det var en ganska bevärlig person vi hade att göra med. Han kritiserade redan då uttagningen och ansåg att han borde ha fått en plats i truppen med tanke på hans prestationer i Arsenal under våren.
En annan spelare som fanns med under förberedelserna inför VM var Ibrahim Ba. Med sitt färgade blonda hår var han helt klart en stor profil även om han inte riktigt hade varit lika het på planen under den senaste tiden. Milan-spelaren Ba fick precis som Nicolas Anelka lämna truppen när Jacquet gjorde sin sista och slutgiltiga uttagning. Det var kanske inget stort avbräck för fotbollen men för t ex chokladjätten Snickers var det värre. Runt om i Frankrike fanns det enorma bilder på Ba, fastsatta på höghusväggar av just Snickers som en del av deras reklamkampanj inför VM.
En stark trupp
Fabien Barthez hade sedan en tid tillbaka petat Bernard Lama som nummer 1 mellan stolparna. PSG-målvakten Lama hade rökt cannabis och blivit avstängd av det franska förbundet och även lämnat Paris SG. Den engelska klubben West Ham blev hans räddning. Klubben vågade satsa på Lama och fransmannen gjorde fint ifrån sig under hans tid i den engelska huvudstaden. I samma landskamp som Anelka gjort debut gjorde Bernard Lama comeback. Han blev inte förstamålvakt men han fick i alla fall en plats i truppen som reserv bakom Monacos Fabien Barthez. Som 3:e målvakt valdes stabila Auxerre-målvakten Lionel Charbonnier ut.
Fabien Barthez (AS Monaco), Bernard Lama (West Ham), Lionel Charbonnier (Auxerre)
Aimé Jacquet hade under detta VM världens bästa backlinje att tillgå. Högerbacken Lilian Thuram, mittbackarna Marcel Desailly och Laurent Blanc samt vänsterbacken Bixente Lizarazu spelade alla fyra som gudar under hela VM och var överlägset det bästa försvaret under hela mästerskapet. Vincent Candela (Roma) och Franck Leboeuf (Chelsea) var två reserver av högsta klass att kasta in om det skulle behövas, och det skulle det ju också.
Laurent Blanc (Olympique de Marseille), Marcel Desailly (AC Milan), Franck Leboeuf (Chelsea FC), Lilian Thuram (AC Parma), Bixente Lizarazu (Bayern München), Vincent Candela (AS Roma)
På mittfältet återfanns de båda Juventus-stjärnorna Didier Deschamps och Zinedine Zidane. Jacquet sade själv att inför varje gång han ska sätta ihop startelvan så är Didier Deschamps den första han skriver ner. Förutom kapten Deschamps och geniet Zidane fanns storspelare som Youri Djorkaeff, Alain Boghossian, Emmanuel Petit, Patrick Vieira, Christian Karembeu och Robert Pirès med bland mittfältarna. I Arsenal hade just Petit & Vieira genomfört en fantastisk säsong med en engelsk ”dubbel” som belöning. Robert Pirès och hans Metz hade kämpat in i det sist med Lens om ligasegern i Frankrike.
Emmanuel Petit (Arsenal), Zinedine Zidane (Juventus), Robert Pirès (FC Metz), Patrick Vieira (Arsenal), Didier Deschamps (Juventus), Alain Boghossian (Sampdoria), Christian Karembeu (Real Madrid), Youri Djorkaeff (Inter)
På denna tid var vi inte lika bortskämda med målgörare som i dagsläget. Stéphane Guivarc´h i Auxerre var den enda i den franska truppen som man kunde kalla ”målspruta”. Han öste in mål säsong efter säsong men hade det otroligt svårt att lyckas i landslaget. Christophe Dugarry är redan nämnd i inledningen av denna artikel. Det franska folket blev ganska överraskade när de såg att de båda unga Monaco-spelarna David Trezeguet och Thierry Henry hade inkluderats i truppen. Henry hade innan VM 1998 bara gjort 4 landskamper och Trezeguet hade samlat på sig 6 st. Många hade nog väntat sig att någon av de mer meriterade spelarna som Florian Maurice, Lilian Laslandes eller Tony Vairelles skulle få plats. Aimé Jacquet visste precis som alltid exakt vad han gjorde och vågade satsa på den unga duon från Monaco. Bernard Diomède som också var rätt orutinerad med sina 6 landskamper är den sista spelaren som jag inte nämnt i truppen. Enligt Jacquet var Diomède från Auxerre god nog att täcka upp för vem som helst i den franska truppen.
Stéphane Guivarc´h (Auxerre), David Trezeguet (Monaco), Christophe Dugarry (Olympique de Marseille, Thierry Henry (Monaco), Bernard Diomède (Auxerre)
Fortsättning följer inom en snar framtid...
