Notts County - Northampton
Inför Spanien - Frankrike: Sista chansen för Blancs lagbygge
Frankrike har chansen att revanschera sig efter magplasket mot Sverige. För motståndet står Spanien, "världens bästa landslag" enligt Laurent Blanc.
Det bråkades i omklädningsrummet efter Les Bleus fiaskoinsats mot Sverige i den avslutande gruppspelsomgången. Efter den antimatchen hade något annat varit ett riktigt sjukdomstecken.
Men allt är naturligtvis inte frid och fröjd. Malouda klev ärligt och uppriktigt ut för att berätta om oron som resultatet skapade. Han var rädd för att ”väcka gamla demoner”. I övrigt drog Alou Diarra, verbalt, Samir Nasri i örat och Hatem Ben Arfa ska ha erbjudit sig att åka hem om alla inte var nöjda med hans insats. Dags att växa upp? Blanc menade under fredagen att det hela nu är utrett, men erkände att det naturligtvis stört och försenat uppladdning inför kvartsfinalen.
Vissa bedömare tycker att smällen dök upp i rätt ögonblick för att undvika hybris. Les Bleus hade som bekant 23 raka matcher utan förlust innan Zlatan & co klev fram. Jag har svårt att förstå dem. Är det något som Laurent Blancs lagbygge behöver för att växa vidare så är det stabilitet i resultaten. Spelmässigt är inte allt borta – mentalt kan laget vara tillbaka på ruta ett.
Inför kvartsfinalen:
”Är de inte motiverade av sig själva, mot världens bästa landslag, så kan jag inget göra”, svarade Frankrikes förbundskapten på frågan om hur han skulle agera inför avspark.
Det är ingen hemligt att spelet Laurent Blanc kämpar för att nå är inspirerat av Barcelona och Spanien. Han tycker själv att man har ”långt, långt kvar” dit. Inför matchen passade han på att hylla de kommande motståndarna, och samtidigt avfärda alla påståenden om att det skulle varit ännu tuffare att möta Italien. Blanc vill så sällan som möjligt anpassa sitt lag efter motståndarna. Under lördagen säger han sig inte ha något val.
Något större bollinnehav räknar Frankrikes förbundskapten inte med. Det verkar vara back to basic som gäller:
”Vi måste vara beredda på att springa, springa mycket, springa enormt mycket… sedan behöver vi snabbhet och djupledsspel när vi väl får chansen”, menade han och sa att ledningen tittat på hur både Italien och Kroatien agerade i gruppspelet.
Så hur löser man ekvationen?
Det såg tidigare ut som att en eller två platser i elvan var uppe till diskussion. Kapsejsningen mot Sverige lämnar helt plötsligt fler rutor tomma.
Är verkligen M’Vila skadefri? Det såg inte ut så mot Sverige. Vågar man spela med bollkära och mentalt instabila Nasri, Ménez och Ben Arfa när det krävs disciplin och snabb bollstransport?
Lloris mellan stolparna är en självklarhet. Eftersom jag hoppas att Blanc korkar igen på mittfältet bör vi behålla de två offensivt skickliga ytterbackarna Debuchy och Clichy. Mittbackarna tar ut sig själva då Mexès är avstängd: Koscielny gör EM-debut bredvid Rami.
Tremannamittfält centralt eller inte? Vi hoppas på det. Cabaye är tillbaka efter att ha stått över mot Sverige p.g.a. lätt skadekänning. Tack för det. Är M’Vila tillräckligt frisk ska han spela. Annars finns både Malouda och Martin att tillgå. Mellan dem sätter vi Alou Diarra. Inte på grund av spetskvalitet utan därför att laget nu behöver hans erfarenhet mer än någonsin.
Framåt är Ribéry och Benzema självskrivna. Dags att hitta tillbaka till uppladdningens styrkebesked för båda två. Till höger har vi massor med alternativ. Nasri, Ben Arfa eller Ménez? Eller varför inte hittills oanvände Valbuena – tidigare en av Blancs favoriter. Valbuena är även den mest taktiskt disciplinerade i kvartetten. Knappast ett minus mot Spanien. Det mesta talar nog ändå för make or break för Mr. Samir Nasri.
*****
Spanien är favoriter. Att påstå något annat vore märkligt. Men kanske inte lika stora som de hade varit för två år sedan. Nog har försvaret varit stressat, visst har de patenterade tempoökningarna hittills lyst med sin frånvaro och har inte anfallsspelet sett lite tamt ut både med och utan anfallare? Mästare ska höja sig när det gäller, om de inte gör det har Frankrike en riktig chans att sopa igen spåren efter VM 2010 och starta en ny resa mot framgång – på riktigt.
Så får Laurent Blanc Les Bleus att spela som ett lag, täppa till i defensiven och maxprestera lever möjligheten till semifinal – och en fortsättning för ”Le Président” som förbundskapten. Om inte kan det gå hur illa som helst och han lär ha skrivit på för en engelsk eller italiensk klubb innan EM ens är över.
*****
Nyckelspelare i Frankrike: Karim Benzema.
Lysande under uppladdningen, blekare i slutspelet där han flörtat alldeles för mycket med hörnflaggor och mittcirkel. Mot Spanien lär Real Madrid-anfallaren få större ytor att jobba på än tidigare.
EM-matcher vi gärna minns:
Länderna har stött på varandra två gånger tidigare i EM-sammanhang – vid båda tillfällena vann Les Bleus hela mästerskapet.
EM 1984 (final) Frankrike – Spanien 2-0:
Efter slakten i Sevilla, mot Tyskland i VM 1982, fick Platini & co istället sin titel när man besegrade Spanien i EM. Matchen går inte till historien som den mest välspelade. Kvar på många näthinnor finns istället alla målvaktstabbars moder där Spaniens Arconada dräller in nuvarande Uefa-presidentens frispark. Bellone avslutar sedan målskyttet.
EM 2000 (kvartsfinal) Frankrike – Spanien 2-1:
Frankrike var i samma läge som Spanien nu: regerande världsmästare och laget alla vill slå. Djorkaeff ger Les Bleus ledningen med 2-1 i första halvlek. Tidigare målskyttar Zidane och Mendieta.
I slutminuten får spanjorerna en tveksam straff. Raul stegar fram, och missar.
*****
Franska mål, spanska kommentatorer, från mötet i åttondelsfinalen, VM 2006.
*****
Och till sist: Frankrike har aldrig förlorat mot Spanien i en tävlingsmatch.
Allez!
