Har vi rätt att se vad våra idoler tjänar?
Paul Pogbas daglön motsvarar en genomsnittlig månadslön i Ligue 1.
"Le Parole est d’argent, mais le silence et d’or” är ett gammalt franskt ordspråk som betyder "tala är silver, tiga är guld". L'Equipe struntar dock i detta. I fredags publicerade de resultaten från sin senaste rapport om dagens spelarlöner.
"Les Salaries de la Ligue 1" lyder rubriken. Frankrikes största sporttidning avslöjar de 10 bäst betalda spelarna i varje lag i franska högstaligan. Mål– och matchbonusar är exkluderat, i stort sett. De nämns specifikt för vissa spelare, och detta är något som kan leda till förlägenheter och spänningar i omklädningsrummen.
För en nation som vanligtvis påstår sig vara så förtegen om sina finanser, är det lite av en chock att denna serie har pågått så länge som den har, och den blir bara mer och mer detaljerad. Enskilda spelare hängs ut för deras stigande löner, men i det stora hela verkar det som, bortsett från PSG och Monaco, att de flesta klubbarna varit tvungna att sänka sina löner.
Innan vi börjar gräva i detaljerna är det viktigt poängtera dessa siffror bara är uppskattningar. Så det finns fortfarade vissa tvivel på hur exakta dessa siffror faktiskt är.
Inte helt oväntat så är det parisare, med oljepengar från Qatar, som ligger i topp. Faktum är att alla de fem första platserna tillhör PSG, och bara Falcao (€600,000), Balotelli (€450,000) och Gomis (€420,000 – €120,000 betalas av Swansea) finns med bland de tio första, som domineras av PSG i övrigt. Spelare i Ligue 1 tjänar i genomsnitt bara strax under €50,000 i månaden. Bonusar inte inräknade.
Enligt uppgifter har Pogba €1,400,000 i månaden hos Manchester United. Ligue 1's högsta inkomsttagare är Thiago Silva med €1,100,000 i månaden. Efter honom kommer Di Maria (€900k) och Cavani (€800k). Sydamerikanerna är alltså bäst betalda i ligan. Matuidi är den bäst betalda fransmannen med €750k. För att sätta det i perspektiv motsvarar en dag av Pogbas lön ungefär en genomsnittlig månadslön i Ligue 1. Calum Chambers, som tillhör Arsenal, är bättre betald än Loïc Perrin i St. Étienne som är en av ligans bästa spelare. Det säger en hel del om kontrasterna, som faktiskt är häpnadsväckande.
På andra sidan av ån finner vi Metz (€24,600), Nancy (€23,900) och Dijon (€20,900). Men även här finns det extremvärden. I Dijon t.ex. har Marvin Martin €180k, vilket är åtta gånger mer än lagets genomsnittliga månadslön. €100-120k betalas dock av Lille, där han är utlånad från. I Metz har Mevlüt Erding €100k, varav €40k betalas av Hannover. Även här handlar det om ett lån.
Vidare till sidlinjen, där är Emery den överlägset bäst betalda tränaren i ligan med €420k i månaden, vilket är mer än dubbelt så mycket än andraplatsinnehavaren Lucien Favre (€200k) i Nice. Jardim i Monaco har €180k.
Anmärkningsvärt är att i de tre klubbarna där spelarlönerna är lägst, rankas tränarna högre. Pablo Correra, Nancy, har €45k, Hinschberger, Metz, €40k och Oliver Dall'Oglio i Dijon har €30k i månaden.
Med alla siffror på bordet är det flera som ställer sig frågan; Behöver vi verkligen all denna informationen? Att se enskilda siffror som gäller för spelare kan bara vara ett bekymmer för spelare i frågan och deras agenter. Särskilt i de klubbar där ekonomin är tajtare. Det sätter press på klubbens ägare/president när det kommer till spelarnas lönekuvert, framförallt när vissa spelare på lån verkar få högre löner.
Dessutom kommer den moraliska frågan; Vad ger oss rätten att spana in lönerna hos anställda som arbetar för privata företag? Även om de är väldigt offentliga betyder det inte att deras lönespecifikationer är det.
Det är heller ingen nyhet att Ligue 1 halkar efter andra europiska ligor i form av pengar som erbjuds och Frankrikes främsta stjärnor väljer att spela utomlands istället för inrikes. Kommer vi någonsin se fransk fotboll högst upp på gräddhyllan igen? En sak som är säker är i alla fall att kärlek och pengar inte alltid vandrar på samma stigar, något som kan vara viktigt att understryka i dessa tider.
L'Equipes artikel lämnar fler frågor än svar. Frågor höjs om den journalistiska integriteten. Har verkligen yrkesreglerna följts här? Hur som helst blir detta ett kontroversiellt samtalsämne på arbetsplatser och caféer, och framförallt på träningsanläggningarna, särskilt hos klubbar som Nice och Dijon, där det finns en handfull spelare som tjänar väldigt mycket mer än övriga i laget.
Tystnaden är kanske guld trots allt?
