Taktisk analys Frankrike - offensiven
Frankrike kan flyga som ett stridsflygsplan i sommar, med välbalanserade vingar och Benzema sittande på nosen. Men vilka är egentligen lagets styrkor i offensiven? Och hur vill man attackera? Det här är del två av Frankrikes taktiska analys – anfallsspelet.
*** *** ***
Mer läsning: Taktisk analys Frankrike - defensiven
*** *** ***
Anfallspelet måste vara flexibelt. Vägar framåt blockeras; nya möjligheter öppnas på ett ögonblick. Spelare som väntar på att den närmaste lagkamraten ska bli omarkerad innan de passar kommer inte att ha bollen särskilt länge. Strukturen i laget måste snabbt reagera på ändrade förhållanden. Även om ett lag kan börja med ett visst spelsystem måste det kunna anpassa sig efter omständigheterna och den anpassningen måste ske snabbt.
All rörelse och motrörelse på planen är det som gör det så svårt att hitta ett mönster. De bästa fotbollsspelarna har tränat i tiotusentals timmar på att finslipa sina reaktioner. De verkar reagera nästan intuitivt på spelet och förflyttar sig oupphörligt för att hitta bättre anfalls- och försvarspositioner. För dem är det en väl inövad färdighet.
För att få en uppfattning om Frankrikes anfallsstruktur behöver man bara färdas till Youtube och se några av Frankrikes höjdpunkter de närmaste åren. Dessa klipp visar oftast hur Giroud, Griezmann eller Mbappé avslutar i straffområdet. Men det är inte avslutet man ska koncentrera sig på. I stället ska man analysera en video som visar hur deras lagkamrater rör sig runt om dom.
Deschamps är inte besatt av bollinnehav, han begär inget frenetiskt presspel, Frankrike slår varken mer eller mindre inlägg än andra landslag, detsamma gäller avslut, dribblingar och luftdueller. Frankrike sticker inte ut i statistiken, man är lagom i det mesta, med två undantag: Avslut utanför straffområdet och tacklingar.
Frankrike har minst avslut utanför straffområdet av alla landslag som deltar i mästerskapet, av 60 mål (antalet mål som gjorts efter VM-2018) har endast fem tillkommit utanför straffområdet, fyra av dessa gjordes mot Ukraina, tre i första mötet och ett i andra.
Frankrike är ett fysiskt lag som tacklar näst flest tacklingar per match, bara Österrike tacklar mer. Hur många tacklingar bidrar Kanté med?
Laget lagom i statistiken, hur har Frankrike nått sina framgångar?
De flesta mål beror inte på en individuell genial prestation eller ett ögonblicks ouppmärksamt försvarsspel. De är resultatet av noggrann planering av hur ett lag ska spela fotboll. När man saktar in spelet, och tittar efter mönster, kan man förstå varför vissa lag är så bra
Alla Frankrikes mål efter VM-2018 fram till idag, 60 mål uppdelat i spelkategorier.
Till exempel Frankrike har gjort mål som definierats som självmål, men situationen fram till målet var ett inspel som styrdes in av motståndare, i dessa fall har jag kategoriserat målet som ”inspel.”
Bilden ovan visar Frankrikes alla assist efter VM-2018. För varje assist - en markering.
Polygonerna/markeringarna på planen motsvarar var på planen passningen tillkom, den gula linjen motsvarar passningens riktning.
Intressant att se hur många mål som uppstår efter inspel, inlägg, genomskärare, instick
på vänsterkanten. Det är några kluster av punkter man gillar att anfalla ifrån. Å andra sidan är det ytterst få assist på högersidan.
(Vill du zooma bilden för att få bilden mer detaljerad och i högre kvalitet - kika in den på min twitter@erkakarlsson.)
(Bilden ovan är ett procentuell fördelning av Frankrikes assist uppdelat i zoner, statistiken är hämtad efter VM-2018 fram tills idag )
***
Genom att konkretisera några av Frankrikes anfallsprinciper kan vi få en bättre helhetsbild av hur de skapar framgångsrika anfall.
Till exempel brukar Hugo Lloris börja med en kort passning ut till mittbacken. Han passar sällan direkt framåt mot mittcirkeln.
Vi ska titta närmare och studera Frankrikes spel och anfallsuppbyggnad.
”Thirdman”- Spela på tredje spelare
-The third man is impossible to defend against, Xavi Hernandez.
Spel på ”tredje spelare” låter sexigare än vad det egentligen är. Utförandet är busenkelt och i för sig är väggspelet grundläggande i fotboll, men konceptet involverar olika idéer och tillvägagångssätt. Idén handlar inte bara om att spela bollen till en omarkerad spelare, en annan aspekt är att spelaren som mottager den sista passningen ska vara rättvänd mot offensivt straffområde.
Exempel på hur Manchester City tillämpar spel på tredje spelare.
Många av de riktigt stora lagen har tillämpat principen "spel på tredje spelare." Tränare har fostrats och marinerats i Cruijff-fotbollen för att sedan sätta sin egen prägel.
Maurizio Sarri gjorde det framgångsrikt och hans metod fick smeknamnet "Sarriball." Inspirerad av italienaren har Deschamps anpassat "spel på tredje spelare" efter Frankrikes formation.
I bilderna nedan är exempel från Frankrikes matcher mot Portugal och Kazakstan.
Exempel 1 Portugal - Frankrike Nations League. Det här är Frankrike när de är som bäst.
Klapp-klapp-spel, finns det något vackrare?
Det är mer än bara passningar mellan flera spelare – spelare som rör sig mjukt i harmoni och bildar poesi på planen. Genom anfallsprincipen "spela på tredje spelare" sågar sig Frankrike igenom Portugals försvarsbarriär, men Martial missar friläget.
Exempel 2 Kazakstan- Frankrike.
***
Synkroniserade rörelser mellan ytterbackar och mittfält - bilda två mot en situationer
Våra hjärnor är inte konstruerade att följa hur andra objekt rör sig runt omkring oss, särskilt inte när vi är utmattade. Vi kan bara följa en handfull föremål i detalj och ju snabbare dessa rör sig desto färre kan vi hålla koll på. Trots att fotbollsspelare kan reagera snabbt på förändringar under matchen kan de inte planera exakt hur laget ska vara uppställt. När de gillrar en offsidefälla måste försvararna hålla ett öga på varandra och på motståndarna framför sig. Men det är i princip omöjligt för dem att känna till både bollen och alla tjugotvå spelares positioner.
I stället måste spelare anta enkla regler för att interagera med sina lagkamrater. De måste veta när de ska bromsa in, samt hur de ska använda utrymmet och reagera på sina lagkamrater. Samverkan av spelarnas rörelse på planen. En grundprincip i Frankrikes anfallsspel är spelarnas synkroniserade rörelser för att bilda övertag centralt.
En stor framgångsfaktor till Frankrikes anfallsspel är deras ständiga övertag centralt, man trycker in spelare från mittfält eller anfall i mellanytorna och bildar hela tiden två-mot-en situationer.
Bilden ovan är ett exempel på Frankrikes ubbyggnadsspel mot ett lag som formerar 4-4-2.
Bollen går från nummer 4, till nummer 3, som passar vidare till nummer 6.
(I bilden ovan behåller ytterback sin utgångsposition, nummer 14 kan ta emot bollen och blir fri att röra sig framåt.)
Nummer 6 är bollförande. Om ytterback stöter upp och närmar sig nummer 14 , kommer bollen snabbt övergå till nummer 21 på vänsterkanten. Om ytterback istället behåller sin position är nummer 14 fri att vända upp och röra sig framåt. Den röda markeringen på bilden ovan visar ytan Frankrike vill komma åt, där de inte borde vara, ur motståndarens synvinkel. De borde undvika att släppa in Frankrike i mellanytorna till varje pris. Att låta Frankrikes operera i mellanytorna är som att vara fångad i fotbollens ingemansland.
(Bilden ovan visar hur ytterback stöter upp på nummer 14, yta uppstår bakom ytterbacken och nummer 6 kan lägga en passning till vänster för nummer 21.)
(Bilden ovan visar Frankrikes: Grundformation och formationen vid uppbyggnadsspel)
Även om det finns många andra intressanta uppbyggnadsspel ger denna figur en detaljerad bild av hur Frankrike spelade under matchens nittio minuter mot Kazakstan. De var väl balanserande till vänster, höger, och centralt där Lemar samarbetade med Griezmann – som är briljant i ytorna bakom anfallet. Observera i synnerhet centraliseringen utav spelare, endast två spelare placerade i yttre ”kanaler.”
Exemplet nedan är Frankrikes 1-0 mål mot Kazakstan, bollen börjar hos Lloris och fortsätter oavbrutet inom laget innan Dembélé avslutar distinkt.
***
Överbelasta centralt
Frankrikes lag är konstruerat runt ett begåvat mittfält som numera skickar bollar till tre exklusiva forwards: Antoine Griezmann, Kylian Mbappé och Karim Benzema.
Trion har en mycket högre omvandlingsfrekvens än exempelvis Martial och Dembélé. Men hur tar man sig fram till att slå avgörande passningar? Överbelasta centralt.
De två yttermittfältarna är positionerade centralt och mellan linjerna. Det skapar ett dilemma för motståndarens backar – som måste välja mellan att följa med dom eller ligga kvar på sin utgångsposition. När bollen spelas in till en av dom blir motståndarna osäkra - vem ska ta hand om spelaren? Ska jag pressa? Ska jag falla ner och täcka ytan? Frankrikes syfte med placeringen är att utnyttja motståndets osäkerhet och därmed skapa målchanser, de flesta nyckelpassningar och avslut tillkommer från dessa ytor.
Bollen spelas in till nummer 7 som tillsammans med nummer 10 bildar ett övertag mot mittbacken.
De inverterade yttrarna tvingar ofta motståndarens ytterbackar in centralt i planen – det gör i sin tur att Frankrikes ytterbackar får mer yta att utnyttja på sina kanter. Om motståndarens ytterbackar behåller sin position brett, blir det enklare för Frankrike att hitta in med inspel mellan försvarsspelarna.
(MB kliver upp och pressar bollhållaren, nummer 7 kan enklare trä in bollar mellan försvarsspelare.)
I bilderna nedanför är exempel på hur Frankrike överbelastar centralt.
***
Närvaro i straffområdet vid inläggssituationer
Man tar inga medaljer utan effektivitet, man vinner inga täta toppmatcher om man bjuder på tio minuters ouppmärksamhet, och för all del, man blir inte europamästare om inte Karim Benzema eller övriga offensiva pjäser gör mål heller.
Men ibland kör man fast, vägen igenom centralt är stängd, i dessa fall har Frankrike ett rakare spel på kanterna med inläggsspel. I inläggs och inspelssituationer är man mycket duktiga på att fylla på med spelare i straffområdet.
Ferland Mendy rycker sig loss och slår in ett inlägg från höger, Frankrike har fem spelare i offensivt straffområde.
Bollen nickas undan av Kroatiens försvar, men Griezmann kommer på andravåg och volleyskjuter in 1-0 till Frankrike.
Exempel två, från Frankrikes möte med Kazakstan när Leo Dubois går förbi på högerkanten, Frankrike har hög närvaro inne i boxen - vilket ger större chans till utdelning.
***
Spelvändningar - mönsterbrytaren Pogba
När motståndare stänger ner centralt, var finns det ytor? Utanför, på kanterna. Med Paul Pogba i laget kan Frankrike mata snabba spelvändningar i anfallsspelet och tvinga motståndaren till ständiga förflyttningar, och förr eller senare leder det till luckor i motståndarens försvar.
Paul Pogba känner till fotbollsplanen som höken känner till sin äng: hur man jagar, hur man trakasserar inkräktare, hur man överraskar - som är en mycket viktig del i både fotboll och jakt.
Man kan halvsova till en match och sluta ögonen men Pogba öppnar dem sedan tvärt med en utsökt passning. Som i exemplet nedan i Frankrikes senaste match mot Kroatien, Pogbas centimeterprecisa passning var orsaken till att de lyckades knyta upp den kroatiska försvarsknopen.
(Pogbas delikata passning i matchen mot Kroatien)
Alla spelare vet att den omöjliga passningen är möjlig när Pogba är på planen, i de två bilderna nedan är exempel på hur olika lagkamraterna reagerar i samma ögonblick han får bollen.
I det här fallet väljer Pogba den enkla passningen till Dubois, men direkt när Pogba blir bollhållare sprintar Digne, Lemar och Martial i djupled.
Appropå spelvändningar, välj valfri match av Les Bleus - se och njut av hur Pogba behärskar passningsspelets alla tre delar - särskilt det långa passningsspelet.
I bilderna nedan är fyra exempel på Pogbas spelvändningar i matchen mot Kazakstan, det tog honom tjugo minuter, jag behöver inte säga mer.
***
Det blir riktigt spännande att följa Benzemas återkomst i landslaget framöver och hur hans comeback förändrar Frankrikes taktik, i matchen mot Wales visade Frankrike tendenser på ett rörligare och mer dynamisk anfallsspel. Fortsättning följer...
Twitter@erkakarlsson
