Lagbanner

Två miljoner - en stor fotbollsspelare

Med en befolkning på två miljoner finns potential för stor utväxling. Slovenien har producerat ett flertal utlandsproffs, bland annat Samir Handanovic, Jasmin Kurtic och Jan Oblak. Montenegro är hälften till antalet men har ändå spelare som Stevan Jovetic, Mirko Vucinic och Stefan Savic till sitt förfogande. Regionerna Limousin och Auvergne? Bara en enda person kan hävda sig i fotbollsvärlden.

Ja, biltypen Limousin härstammar från den franska regionen med samma namn. Det kan vi basunera ut redan nu. Legenden säger att den långa karossen inspirerades av de förare i regionen som brukade använda en lång kappa för att skydda medpassagerarna som färdades under bar himmel från Limousins och Auvergnes signifikativa fuktiga vinterklimat med regn i massor. Kreativitet i kanske dess vackraste form. Men faktum kvarstår dock: Naturen har även begränsat regionens sportsliga framgångar. När vintern övergått till sommar och regnet ersatts av solsken har de bägge regionernas agrikultur främjats, något som under historien även har präglats deras identitet. Om Paris är Frankrikes kulturella vagga, Rivieran dess semesterparadis så är det centrala inlandet, och då i synnerhet Limousin och Auvergne, ett av landets gastronomiska absoluta huvudfästen.

Både Michelin-guideboksgrundarna, bröderna André och Édouard Michelin, och ostsorten Roquefort härstammar härifrån och drycken Cognac. Ur de vackra åkrarna har en farmartradition fötts. På gräset spelas inte fotboll, korna betar ju där. På fälten odlas inte talanger utan framtida vinårgångar. På planen mäts inte de spelartekniska kvalitéerna men väl köttets. Det är en företeelse som knappast en kokande Marseille- eller Parissupporter kan identifiera sig med. Inlandsregionerna lyder under samma president, flagga och språk men kan ändå betraktas som en kulturell enklav. Bernard Koscielny, far till den kanske enda stora fotbollsspelaren från de här delarna av Frankrike, bevittnar om en besvärlig tillvaro för den lycksökande sportentusiasten.

Hade inte Laurent hittat sin väg ut från Limousin när han skrev på för Guingamp som tonåring är jag inte säker på att han hade lyckats som fotbollsspelare.

Citatet är väldigt talande.Den store regionssonen behövde överge sitt eget hem för att lyckas. Uppseendeväckande? Kanske. Logiskt? Utan tvekan. Limousin och Auvergne har inte endast kulturella avvikelser jämfört med resten av landet utan även ekonomiska sådana. Regionerna tillhör det absoluta bottenskiktet i det perspektivet, något som i en viss utsträckning också kan härledas till farmartraditionen. I ett sönderbombat, efterkrigstids-Frankrike skulle nationen moderniseras och industrialiseras. Staten bistod med kapital för ändamålet, entreprenörer antog uppdraget och människor förflyttades över regiongränserna i jakt på jobb. Fabrikerna blev överbefolkade medan de bägge regionerna urholkades på sin befolkning. Den utpräglade jordbrukskulturen hade ständigt varit hårt inpräntat i den vardaglige Limousin samt Auvergne-personens liv då gårdar och hushållsknep förpassades i arv, men minoriteten, de som inte sållade sig till den skaran, sökte sig till andra delar av landet för sysselsättning. Därefter följde en ekonomisk baksmälla.

De som lämnade delgav för de kvarvarande och närstående om de goda lönerna som erbjöds i fabrikerna utanför hemtrakterna och det fina livsutsikterna som den stärkta hushållskassan medföljde. Och ju längre tid gick, desto fler valde att falla för locktonerna. Fram tills millennieskiftet minskade befolkningsantalet i både Limousin och Auvergne för varje år och dess negativa konsekvenser, bland annat minskad köpkraft och färre arbetsmöjligheter, lämnade avtryck i regionernas bokföring under många decennier. Fotbollsmässigt syntes den utvecklingen i att de lokala klubbarna varken kunde erbjuda faciliteter eller löner goda nog för att locka de uppenbara talangerna. Ur det perspektivet kan man dels förstå Bernard Koscielnys ord, men även hans sons val. Än idag är det bara Clermont Foot som har etablerat sig i någon av de två högsta divisionerna men då knappast på stabila grunder.

Auvergne-klubben återuppstod på 1990-talet med hjälp av finansiellt stöd från den fanatiske supportern Alain Dalan efter att tidigare under samma årtionde ha gått i konkurs. Sedan dess har klubben harvat i de amatörserier med kortare inhopp i Ligue 2 innan de, sedan år 2006, har stannat där. Men trots ägarstödet har laget den tredje minsta budgeten i andra divisionen. Och då handlar det om den absolut största föreningen i de här delarna av Frankrike. Tänk då hur situationen är för de mindre klubbarna. Även om Clermont Foots relativa stora status i närområdet har inneburit att de haft ett relativt stort upptagningsområde på talanger har inte det renderat i en särskild utväxling. Visserligen har talangerna funnits där, bland annat har Mehdi Benatia, Romain Alessandrini och Yacine Brahimi burit den blåröda tröjan, men då har de antingen varit utlånade från Ligue 1-klubbar eller värvats utifrån. De lokala förmågor som har en chans på A-lagspel är få, de som är kvar efter utsållningarna i juniorlagen är färre. De som etablerar sig i A-laget fastnar där. I bästa fall. Det är bara Koscielny som fått ett genombrott i Ligue 1 under de senaste åren – och då gjordes den resan via Guingamp och Bretagne-regionen.

Många gör sina val baserat på pengar, men Laurent har en inre insikt. Han väljer sina klubbar med omsorg då han kommer från Limousin och vet att han måste ta för sig för att göra framsteg. Han försöker förstå tränarnas filosofi mycket noggrant innan han gör sitt val, något han gjorde i samband med flyttarna till såväl Guingamp och Tours som Lorient, hävdade Yvon Schmitt, hans tränare i Guingamp.

Naturen kan vara lika vacker som bedragande. Det som är lycka för bönderna i Auvergne och Limousin är misär för fotbollsspelarna från de områdena. För varje boskap som upptar ett grönt fält innebär det en fotbollsplan mindre. Bakom de söta vinsmakerna från regionen finns det en gnutta bitterhet hos de sportintresserade som har sett odlingarna täcka potentiellt fina gräsmattor att spela på. Hålen i Roquefortosten kan likställas med de många drömmar som har släckts av landskapens naturnära skönhet. Den starka kontrasten skyddas och omringas av Loiredalens vackra dalar, av Auvergnes vulkaniska landskap och av Massif Centrals höga bergstoppar. För det här är unikt med det här området. Ljust och mörkt. Natt och dag. Kallt och varmt. Alla tänkbara kontraster på en samma gång men i alla skiljaktigheter finns det också någonting som förenerar bygdens folk, ett faktum som såväl bönder som idrottsintresserad kan stoltsera med. En försvarare i Arsenal som också spelar för det franska landslaget. Även om Laurent Koscielny valde att lämna Limousin i ung ålder lämnade inte regionen honom.

Strax innan han skrev på för Guingamp minns jag att vi tillbringade tre dagar i Lens. Du vet Gaillette, akademiförläggningen hos RC Lens? Laurent och jag stannade där i tre dagar. Allt var lyxigt, men det var för överväldigande. Vi var i norr, min hemregion, men det var för mycket lyx och jag sade till Laurent att han istället borde gå till Guingamp, erkände Bernard Koscielny under hans sons första säsong i Arsenal.

Källor: Clermonts officiella hemsida, Sportune, Le Monde, Histoire d’Auvergne et Limousine, Travelguide och l’Équipe. 

JT2014-10-31 22:35:00

Fler artiklar om Frankrike

UEFA Nations League: Israel - Frankrike