Adieu Giroud!
Sommarens sämst bevarade hemlighet är ett minne blott sedan Arsenal presenterat Olivier Giroud på sin hemsida iklädd den klassiska röd-vita tröjan. Giroud lämnar Montpellier för att bli en "Gunner" och denna text får ses som en form av hyllning till honom.
Då var det klart. Olivier Giroud lämnar Montpellier och Frankrike för spel i England, närmare bestämt L'Arsenal. Det är med sorg som man tar emot det till synes oundvikliga beskedet att vår kära skyttekung har gått vidare. Det är samtidigt en viss stolthet, inte minst hos spelaren själv men givetvis också bland oss Montpellierfans, Tours-fans, Frankrikes fans samt Girouds fans att se honom "gå vidare". Likt en fullvuxen fågel lämnar Olivier det näste som han kallat hem under de senaste två åren. Istället väntar nya utmaningar på de brittiska öarna. Jag är dock helt säker på att han kan hantera dessa kommande prövningar, då han sedan tidigare visat prov på allt ifrån kvalité, kontinuitet och vinnarmentalitet. Nedan följer en kortare återblick på Girouds karriär:
Oliver Giroud föddes den sista september i Chambéry, Frankrike år 1986. Han växte dock upp i en annan närliggande stad vid namn Froges (jag tänkte också på grodor) där han påbörjade sin fotbollskarriär i lokala Olympique Club de Froges. Som ung inspirerades han av spelare som Zidane och Van Basten.
13 år ung gick flyttlasset till Grenoble och grodkopplingen fortsatte således. Han spenderade sex år i klubbens akademi innan han 19 år gammal skrev på ett första proffskontrakt. Han har vid senare tillfällen medgivit att detta kontrakt betydde oerhört mycket för hans utveckling då det fick honom att inse hans kvalitéer som fotbollsspelare.
Inför säsongen 2005/2006 flyttades han upp till Grenobles reservlag och blev tidigt en viktig kugge i franska division 5 där han gjorde 15 mål på 15 matcher. I mars 2006 blev han uppkallad till A-laget och debuterade samma månad mot Guegnon i Ligue 2. Han behöll sin plats i a-laget som inhoppare för resten av säsongen.
Efterföljande säsong blev han en permanent del av A-laget och tilldelades tröja nummer 22. Den 26:e februari gjorde han sitt första mål som proffs i form av ett avgörande sådant på tilläggstid mot Le Havre. Säsongen slutade med en femteplats för Grenoble medan Giroud hade stått för två mål på 18 matcher i Ligue 2.
Säsongen 2007/2008 lånades Giroud ut till Istres i franska tredjedivisionen för att få mer speltid. Låneperioden var en succé och Giroud gjorde 14 mål på 33 matcher. I hopp och tro om nytt förtroende i Grenoble återvände han sedan till säsongen 2008/2009. Klubben spelade då i Ligue 1 och den nye tränaren Mehmed Bazdarevic menade på att Giroud inte höll på denna nivån, och valde att övergångslista anfallaren som ansågs överflödig. År 2011 talade Giroud om detta och menade på att han inte känner någon ilska eller revanschlusta mot klubben, han tyckte däremot det hela var tråkigt. Ironiskt kan man tycka det hela är idag då Grenoble rasat genom seriesystemet sedan dess.
Det blev hur som helst en flytt för Giroud, och nästa anhalt var Ligue-2-klubben Tours. Ett treårskontrakt skrevs på av den då 23-åriga spelaren som antagligen inte hade kunnat drömma om den framgångssaga som höll på att skrivas. Första säsongen slutade med 14 mål på 27 matcher och i och med anfallarens fabrikation var Tours ytterst nära att nå uppflyttning till Ligue 1 men föll på målsnöret.
Säsongen 2009/2010 blev Giroud lagets självklara förstaval sedan hans tidigare lagkamrat Tenema N'Diaye flyttat till Nantes. Giroud levererade direkt med två mål i cupen mot Le Havre och målen fortsatte att komma under hela säsongen, i synnerhet under våren då han sammanlagt gjorde 16 mål (13 i Ligue 2). I januari 2010 rapporterade media att Montpellier värvat honom vilket visade sig vara sant, men klubbarna kom överens om att låna ut Giroud till Tours direkt, och han fick alltså avsluta säsongen i Tours. Giroud vann skytteligan samt utmärkelsen "årets bästa spelare i Ligue 2" med sina 21 mål. Succé var ordet.
Giroud skrev på för Montpellier den första juli 2010. I sin första tävlingsmatch för klubben gjorde han mål, detta var i kvalet till Europa League mot ungerska Gyori. Kvalet resulterade dock i en straffläggning som Montpellier föll i till slut, anfallaren hade dock presenterat sig. Det första målet i ligan kom mot Valenciennes på hemmaplan, detta följdes upp en månad senare med två mål mot Arles-Avignon. Säsongen som helhet slutade med ett facit på 14 mål, och då nådde klubben bland annat sin första final (ligacupen) sedan 94:a. Det stora genombrottet skulle dock komma...
Säsongen 2011/2012 kom att bli Oliver Girouds stora genombrott, som en vital del av det Montpellierlag som kom att sluta som mästare spelade han i princip alla matcher. Han gjorde mål redan i ligapremiären mot Auxerre och följde upp detta mot regerande mästarna Lille då Montpellier vann igen. Efter två mål borta mot Brest fick han av "Le Parisien" smeknamnet "Le buteur de charme" (Den charmige målgöraren), detta på grund av sin förmåga att göra mål, i kombination med hans vackra yttre och trevliga personlighet. Redan i januari - då Montpellier låg tvåa efter PSG- ryktades Giroud till en mängd klubbar men vår karismatiske president som drygt ett och ett halvt år tidigare fått honom att flytta till Montpellier genom sin ärlighet; "Vad fan ska du i Skottland och göra?" (angående den tilltänkta övergången till Celtic), tänkte inte släppa sin guldklimp; "Giroud är för bra för klubbar som Newcastle och Lille". Giroud stannade alltså säsongen ut och belönades med en ligatitel, en delad skytteligatitel, en nominering för ligans bästa spelare och dessutom en åtråvärd plats i det franska landslaget. Revansch var ordet.
Idag den 26:e juni står det klart att Giroud efter nästan exakt två år i Montpellier, lämnar klubben för spel i Arsenal och England, ett land som han under flera intervjuer uttryckt sin beundran för vad gäller fotbollsklimat.
Likt en fullvuxen fågel lämnar Olivier det näste som han kallat hem under de senaste två åren. Istället väntar nya utmaningar på de brittiska öarna. Jag är dock säker på att han kan hantera dessa kommande prövningar, då han sedan tidigare visat prov på allt ifrån kvalité, kontinuitet och vinnarmentalitet. Olivier Giroud är "hela paketet", han är ödmjuk, hårdjobbande, fysiskt stark, besitter en god teknik, en härlig spelförståelse, ett förhållandevis snabbt steg, en näsa för mål och en förmåga att göra saker på egen hand. Han är inte helt olik en viss Zlatan (också han en av spelarens "idoler") i och med de bådas förmåga att cykelsparka, klacka, helt enkelt avsluta på alla möjliga sätt.
Sorgsen men för honom glad är det bara att önska Olivier Giroud all lycka och framgång, för det är något han förtjänar. Om ett år kommer antagligen alla att förstå spelarens värde och hylla Wenger som det geni som han är. Adieu Giroud! Vi kommer att sakna dig.
