Inför Rangers-Motherwell
Rangers kämpar för kvadrupeln, inte bara mot Queen of the South, Zenit och Celtic, utan mot ligaledningen, sitt eget matchschema, skador och avstängningar. Nu är det dags för två hemmamatcher som antagligen kommer avgöra om Rangers kommer ta guldet eller inte. Den första är mot Motherwell.
Rangers har spelat allt för många matcher på allt för kort tid, och resultatet är en enda ynka poäng på de tre senaste ligamatcherna, i skuggan av framgångssagan i Europa. Detta har gett Celtic nytt hopp om ligan, ett hopp det är dags att ta ifrån dem.
Det är sant att det varit mycket med cupen och UEFA-cupen, men i ärlighetens namn skulle vi inte behövt en extra match mot Patrick Thistle och straffavgörande mot St Johnstone. Rangers var helt enkelt blekt de dagarna. För många i truppen är trötta och okoncentrerade och skador blir den naturliga följden. För många onödiga tacklingar har lett till avstängningar.
Men nu är det så här situationen ser ut. Ligan har gång på gång vägrat att skjuta upp de sista matchern, trots uppmaningar från förbundsledningen och trots att till och med motståndarna har reagerat med förvåning och hela Europa skrattar åt de där skottarna som tycks ha bestämt sig för att inte hjälpa ett av sina medlemslag att ta Europas näst största titel. Nu gäller det att göra det bästa av situationen. Om vi vill ha kvadrupeln tillräckligt mycket så ligger ödet fortfarande i våra händer. Vi behöver bara sträcka oss tillräckligt långt för att ta den. Så det är vad vi måste göra, och det måste börja i morgon onsdag på Ibrox. Inga ursäkter hädanefter. Detta är slutspurten som kan göra pojkarna till legend-status, till odödlighet. Och den ligger i Walters och spelarnas egna händer.
Det är tydligt att detta är en chans man får en gång per generation. Rangers kan mycket väl lägga hundra miljoner i transfers i sommar och inte ens vara i närheten av en sådan här chans igen. Bayern München har lagt närmare en miljard på sina transfers och ändå är det vi som är i final, och inte dem. Det är dags att vara modig och stark, göra mål, vinna matchen. Få upp stämningen och vinnarandan. Två sköna segrar på Ibrox borde vara nog för att Rangers ska kunna ställa guldet utom all tvivel oavsett hur det går mot Zenit.
Men hur ska vi ställa upp laget? Vi hade två på topp mot Hibs och kunde inte göra mål. Det har inte gått något vidare att ändra på just uppställningen. Vi behöver vara kreativa och få upp farten. Jag skulle sätta både Dailly och Hemdani på bänken, eftersom de är ur form och kan vinna på att få vila. Om Burke och Buffel och allrahelst Beasley är i form för spel skulle jag överväga dem. Om Novo får en knackig start behöver han bytas ut tidigt. När Novo är som bäst så är han en stjärna, när det börjar illa blir han ofta ännu sämre allteftersom matchen går. Novo och Cousin fungerade inte mot Hibs.
Rangers mittfält är bra, men har haft det svårt framåt. Dailly är ur form. Ferguson är lite småskadad och kan inte slita ut sig genom att hjälpa en ensam forward. Han borde ha en stopp-plats tillsammans med Thomson. Kvar finns få mittfältare med offensiva kvalitéer - Whittaker, Davis, Novo och Buffel. Jag skulle pröva med Davis och Whittaker och behålla Novo som avbytare. Whittaker kan spela i försvaret.
Trots problemen i söndags skulle jag ändå sätta in två anfallare, Cousin och Darcheville, som varit det vassaste paret i ligan i år.
Om Burke och Beasley är friska ska de användas, åtminstone under någon del av matchen. Det vore mumma att ha dem tillbaka i form igen, men matchkänning.
Mitt lag är Alexander, Whittaker, Cuellar, Weir, Papac, Ferguson, Thomson, Davis, Buffel, Cousin och Darcheville. Jag tror på en seger med 2-0.
Vi vinner detta. Ödet väntar oss.
