Inget att deppa över
Det finns ingen anledning att vara missnöjd över att ha kommit tvåa i UEFA-cupen i år. Det kommer fler chanser. Nu är det hemmaplan som gäller.
Rangers har tagit sig längre än vad någon någonsin kunde förvänta sig. Man tog sig sånär vidare till Champions League-slutspelet, mot Barcelona, mot tyska mästarna, mot franska mästarna och mot alla odds. Till slut åkte man ur, men det krävde ett öppet mål från ett par meter. Sedan räknades Rangers ut.
Men återigen, mot alla odds, kravlade man sig vidare i UEFA-cupen. Man slog ut lag efter lag med sitt taktiska spel och sitt täta försvar. Höjdpunkten var till slut den gastkramande straffläggningen mot Fiorentina.
Så hade man, för första gången på 36 år, tagit sig till final i UEFA-cupen. Inget annat lag har någonsin släppt in så få mål på vägen dit. Man hade chansen att ta en kvadrupel och bli fullständiga legender.
Invasionen i Manchester var total. 130 000 Rangers-fans intog stadens gator. Till och med städerna runt om anade turistpengar i sådan omfattning att man drabbades av sängvätning. När 130 000 människor samlas på samma plats brukar det bli stökigt. Vi hade "pockets of disturbances" och omkring 30 arresteringar som skedde under någon timmes tid när en liten grupp dårar hamnade i bråk med polisen. En större incident bland 130 000 människor måste väl ses som ganska lugnt, speciellt när man berömt Rangers-fansens beteende överallt annars. Och utöver det har jag sett rapporter om fem-tio polisingripande, varav flera stycken handlade om folk som fått tag på falska biljetter. Jämför det här med vilket Stockholmsderby som helst, med en fjärdedel så många människor inblandade.
Men sedan tog det slut. Man fick stryk i finalen. Men jag vägrar att gå omkring och deppa över det. Zenit S:t Petersburg var uppenbarligen bättre. Det hade kunnat gå bättre med mer vila, man såg att Rangers decimerade mittfält var trötta. Men man gav ändå allt. Att ta sig så långt, trots spelschemat, och trots uträkningar i varje steg, och ändå till slut ge allt man kunde, det är en bedrift som Rangers ska vara stolta över, även om det inte blev någon buckla.
Det finns fler bucklor. Rangers har chansen att ta två till, och en har man redan. Chansen är stor att man tar en inhemsk trippel. Det är inte fy skam det heller. Och jag har sagt gång på gång att ligan är viktigast. Nu kan man satsa på ligan helt och fullt. Den kommer man att ta hem. Jag är helt och hållet övertygad om den saken. Och cupfinalen likaså. Så har man tagit en trippel, och det är inte fy skam det heller.
Med tanke på de givna förutsättningarna så är det en fantastisk prestation det också. Det är dags att bryta Celtics få år av dominans.
Nu skakar vi av oss det som varit och ser det som en nyttig och rolig erfarenhet. Och sedan åker vi hem och tar resten av bucklorna.
