Blod, svett och drömmål
Ett riktigt drömmål från Boyd och en läcker utsida fot av mittfältsgeneralen Mendes avgjorde en cup-match som i övrigt mest verkade handla om att slita och kämpa.
Rangers är vidare i liga-cupen, vilket är som sig bör. Man har gått från fullständig katastrof (Kaunas) till de högsta höjder (Old Firm) tillbaka till att helt enkelt få jobbet gjort. För allvarligt talat, spelar man mot Partic Thistle bör man inte behöva extra-tid på sig för att avgöra spektaklet.
Rangers började riktigt med det lag jag hade förväntat mig. Darcheville gjorde sin första matchstart för säsongen (tidigare har han bara bytts in). Man vilade inte Mendes, vilket i efterhand var tur, men jag hade förväntat mig att han skulle slippa ta några risker idag. Aaron, Edu och Lafferty lyser fortfarande med sin frånvaro.
Rangers dominerade början på matchen, mycket tack vare att Mendes styrde och ställde mitt på plan och slog sina sedvanliga kirurgiska passningar. Man hade ett par okej chanser.
Sedan var det dags för Darcheville att göra bort sig - i vanlig ordning är jag nästan lockad att tillägga i min elakhet. Han tycks ha gjort det till vana att missa kanonchanser. Thomson serverade honom ett läge där han bara borde ha att lägga in bollen i maskorna. Men kanske har han blivit skrämd av tidigare misslyckanden, för istället försökte han passa Boyd. Och misslyckades totalt. Det bästa man kan säga om situationen är att det var storsint av JCD att tänka på Boyd, för Jean-Claude kan verkligen behöva visa upp resultat innan han helt faller ur Smiths planer.
Men besvikelsen varade bara i några minuter. Sedan fick Steve Davis bollen till höger vid mittplan. Han såg Boyd i långt framme, tog några steg fram och smällde iväg en passning man kan förvänta sig från spelare i Chelsea, Real eller andra lag i den storleksordningen. Bollen föll ned på precis rätt avstånd framför Boyd, som klippte till på volley med fantastisk kraft, rakt upp i nättaket.
Jag måste nog tillstå att jag inte överdriver att detta lätt är det snyggaste målet inom skotsk fotboll i år. Och det snyggaste målet jag sett på länge. Ett riktigt dröm-mål av högsta kvalité. Om andra skotska lag vill matcha kvalitén på Rangers mål, så har man litet att stå i om man ska kunna matcha den här baljan eller Mendes pyts i Old Firm.
Nu skulle det lätt kunnat blivit så att Thistle gav upp, men jag får ge det till dem - det är inte deras melodi. De hade fått en handsk-snärt på kinden (med tanke på målets kvalité var det fråga om en järnhandske á la Men in Tights) och man besvara utmaningen.
I trettiotredje minuten gav det utdelning. Simon Donnely fick ut bollen till McKeown som slog in bollen, som man bör göra i ett sådant läge. Säkert och utan excesser. Visst skulle Weir kunnat komma åt bollen om han sträckt sig litet, litet till, och visst kanske Alexander borde ha kunnat nå bollen när den gick förbi honom, men det var ett mål, och inget att snacka om. McKeown utförde sitt hantverk efter mallen.
Sedan var det dags för Rangers att jaga segern. Det blev inte någon vacker match, det handlade om att kämpa och att springa snabbast och längst, och stå ut med smällarna som delades ut - utan illvilja i sant skotskt manér. Det skotska spelet är snabbt och hårt, det är vad som utmärker det.
Och Thistle stod fast och vägrade låta flytta på sig. Man skapade till och med en och annan chans att själv ta ledningen.
En spelare som jag har hyllat mycket i år (och tidigare) är Nacho Novo. Men ikväll var inte hans kväll. Han missade ett par riktigt bra chanser.
Matchen avgjordes inte förrän i 116 minuten. Beasley, som kommit in istället för den idag totalt misslyckade Darcheville passade över till Mendes som fick till en träff av högsta kvalité med utsidan av foten, och bollen gick förbi Thistle-målvakten Tuffey upp i bortre krysset. Det var riktigt snyggt, men ingenting går riktigt att jämföra med Boyds drömmål i första halvlek.
Sedan var saken biff, som man säger.
Det finns saker att diskutera efteråt. Många ord kan sägas om båda Rangers mål. Men snackis borde väl ändå, i ärlighetens namn, vara varför det ska krävas 116 minuter för att besegra Partick Thistle.