Rangers - Hibernian 1-1
Det är alltid lika bittert när domare avgör matcher, ligor och cuper. Domaren E. Smith kan nu ha avgjort utgången av skotska ligan på egen hand genom att helt horribelt döma bort ett mål av Nacho Novo. I ärlighetens namn förtjänade man segern i andra halvlek - men inte i första.
Gårdagen var bitter.
Bitter eftersom Rangers under första halvlek spelade så fruktansvärt dåligt och tråkigt att jag inte ens förbannade den dåliga streamen jag fått tag på - ibland var man inte säker på om bilder varit fryst i fyra sekunder eller om spelarna helt enkelt stod stilla.
Bitter eftersom man inte kan beklaga effektiviteten hos Hibernian - ett avslut på mål under hela halvleken och 1-0. Å andra sidan hade Rangers inte direkt något att komma med heller. För oss hade det inte ens hjälpt med hög effektivitet - 0 * x = 0 lik förbannat.
Bitter eftersom Rangers tog över matchen i andra halvlek, och skulle ha vunnit. Men återigen berövades Rangers två poäng på grund av ett bortdömt mål. Fråga Beasley och Boyd hur det känns. De har råkat ut för samma sak den här säsongen. Man början nästan vänja sig vid situationen.
Man börjar undra vad man ska med domare i fotboll till, när domaren tycks vara både närsynt och bindgalen - han såg inget mål. Men han såg två spelare som blev upprörda över beslutet och undrade vad som låg bakom det... och blev varnade för besväret. "Våga inte ifrågasätta min rätt att avgöra ligan", ungefär.
Nu måste erkännas att Hibs mål faktiskt var rätt snyggt, riktigt väl placerat. Men matchens höjdpunkt var ju, trots allt, för mig 1-1-målet. Känslan av upprättelse. In your face, ref. Den här baljan kunde inte ens hans majestät E. Smith vifta bort.
Men nog skulle Rangers ha tagit hem den här segern. Rangers var minst lika bra i andra halvlek som var urusla i första.
Laguppställningarna finns i matchrapporten på Rangers hemsida. Klockan är kvart över fyra på morgonen. Nu ska jag gå och lägga mig, och hoppas att jag kan sova.
