Med den skotska fotbollens framtid på våra axlar
Vi kan glädja oss hur mycket vi vill över att Celtic är ute ur Europa. Det ändrar inte det enkla faktum att det på sikt är ytterligare ett steg i den skotska fotbollens tragedi, och att den drabbar alla - inklusive oss själva. Håll i er för den tröttaste och bittraste krönikan i Rangers-reds historia.
I konkurrensens och rivalitetens tecken kan det för vissa av oss kännas ganska gott att veta att Celtic klappade ihop totalt mot Utrecht i går, och att man nu är helt ute ur Europa. Det är en hel del sköna miljoner som inte kommer figurera i nästa års transfercirkus.
För anhängare av ett Rangers som levt i ett ekonomiskt limbo i åratal kanske det känns skönt, på ett sätt. Men det finns, trots det, anledning att fundera över vad Celtics - och även Dundee Uniteds och Motherwells - utträde ur Europa-spelet innebär.
För det första ska vi ha klart för oss att helt plötsligt ligger ett enormt ansvar på Rangers axlar. Rangers är den enda skotska klubben som försvarar St Andreas-korset ute i Europa. Hur skotska lags möjlighet att kvalificera sig till CL och EL nästa år ser ut beror på UEFA-koefficienten, och den kommer oundvikligen att sjunka. Rangers framgångar, eller brist på framgångar, i Champions League och Europa League (om man kommer trea i gruppen) är det som kommer att avgöra hur mycket.
Det är väldigt troligt att den direktkvalificering Rangers i år hade till Champions League nu försvinner, och nästa år kommer titelhållaren få kvala som alla andra.
För det andra så kommer Celtics kampanj nu bli en smula enklare. Rangers kommer att ha en tuffare matchning, med Europa-spel samtidigt som man har ligan och två cuper. Mindre vila, mindre ro - och detta ett år då man har en bantad trupp som är dokumenterat känslig mot skador och avstängningar. Minns ni skadehelvetet 2008 då vi kämpade på i UEFA-cupen, och hade match var tredje dag - Old Firm, UEFA-cup, Old Firm, UEFA-cup - Celtic, Fiorentina, Celtic, Fiorentina - samtidigt som vi hade en trupp som var litet småskadad. Det kostade oss troligen ligan och en cup det året. Vad tror ni vi riskerar det här året?
Vår motståndare, däremot, har inget Europa att oroa sig för. De kan glatt koncentrera sig på att helt enkelt sabba för oss på hemmaplan, med bibehållen ork och en över de två senaste åren "nyinköpt" startelva, där vi gjort våra första tre nyförvärv sedan Hedenhös.
För det tredje ska vi ha klart för oss att Celtics, Motherwells och Dundee Uniteds utträde ur Europa visar på ett ganska simpelt faktum. Liksom i stort sett väst-europeiska alla ligor i den moderna fotbollen, utom dem engelska, har Skottland gått tillbaka. Medan England blir mer och mer dominerande för varje år som går och får in mer och mer kulor att förstärka sin situation med, så har Skottland, tack vare ekonomiska kriser fram och tillbaka - både för klubbarna i sig och för ligasystemet i helhet - tappat mark. SPL är numera, i jämförelse med England, en Kalle Anka-tillställning. Det finns inget skäl att hyckla om den saken. Vi har inte fallit ner i samma bottenlösa hål som Allsvenskan, men vi en bit upp för att kunna konkurrera med vare sig Holland, Frankrike eller Portugal. Fortsätter trenden kommer vi snart vara totalt överkörda av halva Öst-europa. Det är ett odiskutabelt faktum.
Att de andra skotska lagen åkt ut ur Europa-spelet, och vi hade löpt stor risk att göra samma sak om vi inte varit direkt-kvalificerade (en direktkvalificering som säkerligen ryker till nästa säsong), är inte ett tecken av att Skottland tappat mark. Det är ett odiskutabelt resultat av att det ligger till så.
Lika bra att vi möter sanningen ansikte mot ansikte.
Vilket också för oss fram till, "för det fjärde".
För det fjärde är det nämligen så att jag anser det vara ytterst osannolikt att vi är kvar i Champions League i vår. Att vi skulle slå ut vare sig Valencia eller Manchester United ur Champions League är ytterst, ytterst svårt att tro. Faktum är att jag tror vi får vara rätt nöjda om vi kan hålla Bursaspor, de turkiska mästarna, bakom oss och ta oss vidare till Europa League.
Så lågt har skotsk fotboll sjunkit. Fråga vem som helst som inte råkar vara supporter till något av Old Firm-lagen. Inför lottningar önskar sig de större klubbarna Rangers eller Celtic i sina grupper. Det är sorgligt, men sant.
Rangers och Celtic kvarstår som storklubbar genom sina supporter-skarors storlek och trogenhet, genom långa traditioner och genom historisk hävd. Men i praktiken är vi inte längre någon kraft att räkna med, spelmässigt, i Europa.
Dags att inse att vi tronar på minnet av fornstora da'r. Rangers har kvar, enligt mig, världens bästa supportrar. Detta är något jag har svårt att se någon rucka på. För det betyder ändå något i dagens moderna fotboll, där annars bara pengar tillåts räknas.
