Rangers - Sporting 1-1

Rangers gjorde tre förändringar mot det lag som med eftertryck krossat Motherwell i helgen med hela 6-0. Richard Foster fick en chans i försvaret, tillsammans med Bougherra, Weir och Papac. Whittaker hamnade framför honom på högerkanten, och utgjorde mitffältet tillsammans med Mo Edu, Steven Davis och Vladimir Weiss. El Hadji Diouf fick fylla utrymmet mellan mittfältet och anfallaren Kyle Lafferty. De mötte ett Sporting som också mönstrade en rätt defensiv uppställning med en ensam anfallare.

 

Första halvleken var ganska svajig från båda sidor, sett, och båda lagen hade kortare perioder när man hade överhanden en smula. Sporting hade några riktigt bra chanser, speciellt i början. McGregor visade sig vara skillnaden när Djalo på kvicka fötter tog sig förbi Rangers-försvaret, men den skotska landslagsmålvakten gjorde sig stor och tog skottet. Rangers spelade upp sig mot slutet av halvleken och kunde skapa några chanser, de också. Lafferty fick till ett par nickar som var... sådär. Whittaker fick till ett riktigt bra skott och tvingade en ärligt talat betydligt osäkrare målvakt att arbeta.

 

Hursomhelst var första halvlek ingenting som är värt att ge ut på DVD, minst sagt. Osäkert passningsspel och en hel del slarv gjorde att Ally McCoist verkade besviken i paus-intervjun. 

 

- Det såg ut som om vi saknade självförtroende när vi passade bollen, trots att vi hade några chanser, vi såg nervösa ut. Sporting ser ut att ha mer själv förtroende när de kommer högre upp i banan. Vi kommer definiivt att diskutera ett byte i halvtid. Kanske inte på en gång, dock.

 

Faktum är att det låg något i den analysen. Passningsspelet såg nervöst och emellanåt taffligt ut. Detta gjorde att man inte vann mittfältsspelet. Hade man dragit på som galningar hade man förmodligen kunnat slita sönder Sportings mittfält, som nu i stället för vara relativt ostört.

 

Det blev andra bullar i andra halvlek. Rangers röjde på från första sekunden, och Whittaker var ytterst nära att återigen göra mål på Sporting efter bara några sekunder, men Patricio gjorde i det här fallet en kanonräddning nere på sin vänstra sida och lyckades styra bollen utanför. 

 

Maurice Edu gick sedan omkull strax utanför straffområdet. Rangers hade bollfördel, och bollen damp ned framför Davis som serverade Kyle Lafferty. Nordirländaren dribblade och trixade men fick inte till något bra skott. 

 

Sedan kom 1-0. På hörna från Diouf lyckades Whittaker besegra förre lagkamraten Pedro Mendes (som för övrigt blev varmt välkomnad tillbaka till Ibrox av hemmapubliken) i luftduellen och kunde nicka in 1-0. Det var andra gången Whittaker lyckades pricka in mål på Sporting i Europa, vilket måste kännas oerhört fint för honom.

 

Rangers tryckte sedan på för att få öka på ledningen, men började backa hem mer och mer. Även om Sporting tog över och började slita för en utjämning, så kändes det inte farligt, utan mer som det gör när man leder en viktig match med 1-0. Detta trots att Sporting hade en utmärkt chans - ett skott från Pedro Mendes från utanför straffområdet (vi vet alla att Mendes kan ställa till skada därifrån) gav retur från McGregor. Den framstörtande Sporting-anfallaren höll på att få in ett mål, men då var det korrekt vinkat för offside.

 

Och just som det kändes som om Rangers skulle ta en 1-0-ledning med sig till Lissabon slog den chilenska inhopparen Matias Fernandez till med en nick, och det blev utjämnat. Han hade flutit omkring bakom anfallarna sedan han kom in och lämnades dessvärre omarkerad vid ett inlägg, och McGregor var hjälplös. En snygg nick - men en spelare ska inte få vara så fri.

 

Jag måste säga att jag är besviken över att släppa en seger ifrån sig som verkar klar. Det är ytterst mycket otur när man släpper in ett sådant här mål i sista spelminuten efter att faktiskt ha förtjänat segern, i mina ögon. 

 

Men en som lär ha sovit riktigt illa i natt är Kyle Lafferty. Han har tidigare fått kritik för sin brist på effektivitet, och idag missade han fler jättechanser än ett lag egentligen har rätt att få på denna nivå. Flera gånger känner jag, och får bekräftat av ESPN:s kommentatorer att: "På den här nivån måste man sätta det här läget". Det hände åtminstone tre-fyra gånger att den kommentaren fälldes, först av mig och sedan av kommentatorn Burley sekunden efter.

 

Så, sammanfattningvis, i en match som efter första halvlek vart riktigt trevlig att titta på, tappade Rangers en seger de väl förtjänat efter några sekunders försvarsslarv. Domaren gjorde en vettig insats.Sporting spelade inte dåligt, gjorde det bästa av situationen och kan bara gratuleras till superläget de har skaffat sig. Och Kyle Lafferty bör fortsätta fråga sig vad han egentligen ska göra åt sina problem att sätta in bollarna i mål i läget när vemsomhelst tycks kunna göra detta utom just honom. Hade Jelavic spelat hade det troligtvis slutat 3-1, är min känsla.

 

Helvetesveckorna börjar med ett styrkabesked, utrunnet i ett visst mått av besvikelse.

 

Nu ligger allt fokus på Celtic på söndag. Jag hoppas att Rangers-spelarna låter rivalen betala för den här besvikelsen, nu när det står klart att Rangers trots allt håller för Europa League-spel på lika villkor.