Svenska Cupen Omgång 2: Därför var Svante Hildeman omgångens lirare
Målvakter får ofta bara rubriker när de håller nollan eller gör en avgörande räddning i slutminuten. Men Hildeman visade att en målvakt kan vara matchens lirare även i en förlust.
Det är sällan man ser en målvakt i ett förlorande lag ta rubrikerna. Ännu mer sällsynt är det när laget förlorar med 2-0 och målvakten ändå utnämns till matchens gigant. Men vissa insatser är helt enkelt för bra för att ignoreras, och Svante Hildemans uppvisning mot Halmstad var just en sådan.
Landskrona BoIS åkte på en tuff förlust mot ett Halmstads BK som såg starka ut, men utan Hildeman hade det varit en fotbollslektion av det pinsammare slaget. Med nio räddningar, en straffräddning och en passningssäkerhet på 88% gjorde han allt och lite till för att hålla sitt lag vid liv.
Varför är omgångens lirare då?
Halmstad kom in i den här matchen som favoriter. Hemmaplan, ett starkt lag och ett stabilt grundspel under Johan Lindholm. BoIS, å andra sidan, är en klubb som alltid har en kämpaglöd, men där det är tydligt att de saknar en del spets jämfört med de allra bästa lagen i Sverige. Och den här matchen? Det blev spel mot ett mål.
Kollar vi på siffrorna ser vi direkt hur ensidigt det faktiskt var:
Halmstad hade 70% bollinnehav.
De sköt 18 skott – Landskrona sköt 6.
Förväntade mål (xG): Halmstad 3.27 – Landskrona 0.52.
Så varför blev det ”bara” 2-0? För att Svante Hildeman bestämde sig för att ha en av sina bästa dagar i karriären.
Om vi bryter ner hans insats ser vi en målvakt som stod emot en lavin av anfall och ändå lyckades hålla sitt lag kvar i matchen längre än de förtjänade.
Här är hans mest nämndvärda punkter att lyfta fram från matchen:
Räddningar: 9 (flest av alla målvakter i Svenska Cupens andra omgång)
Räddningar från skott som togs inne i straffområdet: 4
Straffräddningar: 1
Passningssäkerhet: 42 av 48 (88%)
Långa passningar: 4 av 6 lyckade
Det vi ser här är en målvakt som inte bara är en skottstoppare – han bidrar till spelet, han tar rätt beslut under press, och han ger sitt lag en chans att andas i en match där de annars hade kvävts av Halmstads press.
Men låt oss gå djupare än siffrorna. Vad var det som gjorde Hildemans insats så imponerande på ett taktiskt plan?
Halmstad spelade i en 5-4-1-formation, men låt dig inte luras – det här var en offensivt balanserad elva. Deras wingbacks pressade högt, mittfältet vann dueller och offensiven hade ett tydligt fokus på att spela sig in i boxen.
Halmstad hade 22 touch i Landskronas straffområde, BoIS hade bara 8. De hade 10 skott innanför boxen, BoIS hade 3. Med andra ord: de spelade sig fram till kvalitativa målchanser. Men då måste man fortfarande få bollen förbi målvakten. Och där tog det stopp.
Det är lätt att stirra sig blind på siffror som ”nio räddningar” och tänka att det betyder att en målvakt gjorde en massa reflexingripanden. Men det var inte det som gjorde Hildemans insats så bra.
Det var hans positionsspel. Gång på gång såg man Halmstad hitta in med inspel längs marken från kanterna. Målet? Att tvinga målvakten att göra snabba beslut.
Men Hildeman låg perfekt i sin position varje gång. Han behövde inte göra de där vansinniga tv-räddningarna, för han stod redan där han skulle vara.
När vi kollar på hans räddningar i detalj ser vi att de flesta var skott rakt på honom – men det är just det som är poängen! Han tvingade Halmstads spelare att skjuta på de minst farliga ställena.Och det är målvaktsspel på riktigt hög nivå.
Vid ställningen 0-0 i första halvleks 19.e minut fick Halmstad straff. Här fanns chansen att ta ledningen i matchen. El Ghanassy stegade fram, Men Hildeman? Han läste den som en öppen bok och BoIS levde fortfarande. Den där räddningen borde ha varit en tändvätska för Landskrona att lyfta. Att inse att de fortfarande hade en chans att komma iväg från matchen med ett postivt resutat.
Men laget saknade den där sista spetsen framåt. Halmstad höll trycket uppe, och till slut blev det 2-0 för Halmstad. Hildeman gjorde vad han kunde, men han kunde inte spela anfallare också.
Det är sällan en målvakt i ett förlorande lag förtjänar att hyllas som matchens lirare. Men ibland är det uppenbart. Svante Hildeman var den enda anledningen till att Landskrona ens hade en chans i den här matchen. Han stoppade straffen, han räddade hela nio skott, han spelade med en kyla och ett lugn som gjorde att laget kunde hålla emot längre än de egentligen borde ha gjort.
Utan honom? Den här matchen hade slutat 4-0, 5-0, kanske till och med mer.
Därför är han Analysrummets omgångens lirare...
