Taktisk analys Frankrike - defensiven
Det finns andra landslag som glimtvis spelar mer underhållande fotboll än Frankrike, det är faktiskt rätt många. Det finns få andra som verkligen älskar att vinna lika mycket som Didier Deschamps. Frankrike var ett landslag som hade glömt bort vad som krävdes för att vinna. Didier Deschamps har påmint dem. Han är mannen som har ersatt flärdfullhet med stabilitet. Resultatet? EM-final 2016 och VM-guld 2018. I två texter har jag tittat närmare på Frankrikes taktik.
Frankrike vann inte VM-guld för att de spelade med en galopperande offensiv, eller för att spelmodellen passar perfekt för Kylian Mbappé. Allt det där är sekundärt. Kärnan är Deschamps vinnarvilja, och hans förmåga att bygga en starkt sammansvetsad grupp.
Tack vare den är de så taktiskt lojala, tack vare den vet varje spelare exakt vad som gäller, tack vare den är de så noggranna i anfall och försvar. Det är därför Olivier Giroud går före andra – i grunden – skickligare och mer sevärda spelare. Med Giroud på planen vet Deschamps exakt vad han får; han får en vilt jagande anfallare som springer efter allt som rör sig, han får en spelare som underkastar sig taktiken, han får en spelare med hög arbetskapacitet som är fullkomligt dedikerad till uppgiften. Det är check i alla boxar.
Varje duell är viktig. Löpning efter löpning, tackling efter tackling under nittio minuter. Frankrike tacklar näst flest tacklingar per match, bara Österrike har fler tacklingar per match av nationerna som deltar under mästerskapet.
***
Defensiva strukturen
Om Frankrikes VM-mästerskap karaktäriserats av en sak var det lagets försvarsspel och deras defensiva struktur. Les Bleus höll nollan i fyra matcher av sju, 57% av mästerskapet.
Frankrikes kompakta försvar i mötet mot Belgien under VM-2018, Frankrike vann matchen med 1-0.
Med resultatraden 2-1, 1-0, 0-0, 4-3, 2-0, 1-0, 4-2 i ryggen under VM, har Deschamps utvecklat laget i Nations League och EM-kvalet, men fortsatt att prioritera stabilitet, disciplin, och pragmatism.
Frankrikes uppställning från mötet med Portugal i Nations League, Didier Deschamps formerade ett 4-3-3, Les bleus vann matchen med 1-0.
( Frankrikes defensiva struktur på motståndarens planhalva)
Frankrikes defensiva formation på motståndarens planhalva – laget behåller sina utgångspositioner med N'golo Kanté som undantag, han har en något högre utgångsposition än Rabiot och Pogba.
Det kompakta försvarsspelet gör det, nästintill, omöjligt för Portugal att trä in bollar mellan linjerna. Det tvingar motståndaren att spela brett och på ytor som indirekta hot.
Frankrikes formation på motståndarens planhalva varierar – Frankrikes formation på egen planhalva är konstant – när motståndaren är bollförande och bollen spelas in på defensiv halva formerar Frankrike 4-4-2.
ÄNTLIGEN fick vi se hur Deschamps formerade laget med den offensiva supertrion - Benzema, Mbappé och Griezmann.
Det var 4-3-3 i offensiven och 4-4-2 i defensiven när Wales var bollförande på Frankrikes planhalva.
Portugal rullar bollen på egen planhalva, Frankrikes spelare är ostrukturerade.
Lägg märke till tiden, tre sekunder senare. Direkt när bollen spelas in till Danilo - på Frankrikes defensiva planhalva, ordningen återställd, alla spelare är tillbaka i position och i ett kompakt 4-4-2.
När motståndaren förflyttar bollen till vänster kommer det franska försvarsblocket att dra sig åt sin högra sida och vice versa. Den centrala ytan är stängd, Portugal kan inte trä igenom.
För att Portugal ska skapa målchanser måste de lura Frankrike till ständiga förflyttningar i sidled, och sedan blixtsnabbt bryta mönstret med en passning - när försvaret är desorienterande.
Danilo hittar ingen väg igenom Frankrikes försvarsblockad, han spelar ut på högerkanten till Cancelo.
Canelo får bollen, Frankrike flyttar snabbt över med hela laget, Cancelo försöker passa till Bernardo, men Portugals passningsspel är trögt och långsamt, Hernández kliver upp och bryter passningen.
Hernández spelar in till Rabiot – som förlänger till Kanté. Kanté har massvis av yta och avancerar, Frankrike ställer om till anfall.
När Frankrike upprätthåller sin följsamma och kompakta struktur – och därmed inte tillåter några spelare mellan linjerna minskar motståndarens passningsalternativ.
Slutresultatet; motståndaren rullar runt bollen i ytterzonerna, likt exemplet ovan.
Det är i denna katt-och-råtta-lek mellan försvarar och anfall som mycket av den individuella skickligheten i fotboll yttrar sig. Att kropps- eller överstegsfinta och att vända ut och in på försvarsspelarna tills de går ner i spagat, eller att plötsligt bryta mönstret med en blixtsnabb spelvändning är alla knep som en anfallsspelare kan använda för att förvirra en försvarare.
Oddsen förblir alltid till försvarande lags fördel, samtidigt som ett defensivt misstag är mycket kostsamt, är det upp till anfallaren att ta första steget. För försvararen är det viktiga att inte låta sig luras av ett tjusigt fotarbete. Frankrike låser, styr, och ”visar” motståndaren en väg bort från de farliga ytorna. De bästa försvaren begränsar alternativen, och när anfallaren tvingas att göra sitt drag, erövrar de bollen eller tvingar motståndare att spela bollen till ”ofarliga” ytor.
***
Presspelet
Lejon samordnar sina positioner för att hålla bytet mellan sig. När jägarna närmar sig bytet från alla sidor minskade dess flyktalternativ snabbt. Varje spelare positionerar sig i förhållande till motståndaren innan de bestämmer var de skulle gå in i press. På samma sätt intar vardera lejon ett bra utgångsläge, minskar snabbt det tillgängliga utrymmet för bytet och övergår sedan till dödandet.
På samma sätt som när en grupp rovdjur jagar är användningen av kompletterande roller nyckeln till försvar i fotboll. Försvarsspelare jagar i par eller flock, precis som lejonen. Den första försvararen sätter press på anfallaren och försöker tvinga fram ett misstag. En understödjande försvarare intar en position där försvaret kan fånga upp bollen om anfallaren försöker passa. Ett lag som spelar presspel begränsar sina motståndare, hindrar dem från att få utrymme, direkt när motståndarna har fått tag i bollen.
En av de viktigaste taktiska aspekterna av modern fotboll är när och hur mycket man ska pressa sin motståndare. Presspel är när laget som inte har bollen irriterar det bollförande laget så mycket som möjligt. Minst en spelare ska jaga den motståndare som har bollen och de andra spelarna ska blockera potentiella passningar.
Det finns olika former av presspel, olika tränare tillämpar olika metoder. Guardiola vill tvinga motståndaren till ett dåligt beslut och därefter kan City börja om sitt anfallsspel, Klopp vill pressa för att attackera, han omringar sin motståndare och vill vinna bollen så nära motståndarens mål som möjligt. Mourinho har valt en annan strategi, ”djuppress” som tillåter motståndaren att komma över på deras planhalva. Bielsa tror på höga pressnivåer överallt på planen, och Leeds är ett av de mest effektiva lagen i presspel i Europa.
Didier Deschamps är inget undantag, han har en egen metod och strategi för hur han vill att Frankrike ska pressa.
Frankrikes presspel i jämförelse med Tyskland, jag valde just Tyskland för att de har tydliga skillnader i deras strategi.
I exemplet ovan är Frankrikes alla brytningar i matcherna mot Bosnien och Portugal. Som ni ser gör Frankrike majoriteten av sina brytningar på egen planhalva, och ytterst få brytningar på sista tredjedelen, bara 5% och 8%.
I exemplet ovan är Tysklands alla brytningar i matcherna mot Island och Schweiz. Som ni ser gör Tyskland betydligt fler brytningar på motståndarens planhalva, och hela 21% och 28% på sista tredjedelen. Trots att lagen gör ungefär lika många brytningar per match – är skillnaderna stora. Skillnaden är VAR brytningarna sker – det bekräftar lagens olika presspel.
Exemplet ovan är från Frankrikes match mot Kazakstan där anfallstrion (Martial, Griezmann, Dembélé) passivt bara styr, ”låser” och hindrar denne från att spela in centralt.
Mittback i Kazakstan räds att spela in bollen centralt, han tvingas sedemera ut till kanten och slår en långboll som går ut till inkast. Frankrike kan börja om sitt anfall.
I de fyra bilderna ovan ser vi ännu ett exempel på Frankrikes presspel. Spelarna ligger nära, blockerar passningsvägar, styr, och visar motståndaren en väg bort.
Deras presspel handlar om att kontrollera och tvinga motståndaren till dåliga beslut - snarare än att erövra bollen via intensivt presspel.
Deschamps har laborerat med presspelet och testat att stå högt när man möter lag med mittbackar som har begränsningar i uppbyggnadsspelet. I exemplet ovan ser vi Frankrikes
man-man-markering i Portugals speluppbyggnad.
Trots att Deschamps tillämpar ett passivt presspel går det urskilja metoder ur andra tränarens filosofier, exempelvis ”triggers.”
”Triggers” är en typ av signal för laget som meddelar att man ska pressa intensivt.
Åter igen, olika tränare tillämpar olika typer av ”triggers” men några exempel på triggers kan vara:
Dålig touch
Spelaren kämpar med att få kontroll över bollen, eller första touchen blev för lång eller kort. Bollhållare har problem att koordinera med fötterna.
Använder fel fot
Om en spelare, konsekvent, uppträder osäkert vid användandet av en fot kan man styra motståndaren att tvingas använda den sämre foten via på hur man attackerar.
Felvänd
Spelare närmast bollhållare pressar den felvände, minst en spelare i understöd som försöker skära av bollhållares passningsvinklar bakåt och i sidled.
Tveksamt agerande
Osäker var han ska göra av bollen, tvinga motståndaren till ett beslut genom att pressa.
En lös eller missriktad passning
Sista tredjedelen av offensivt straffområde
Styr spelaren inåt mot det egna straffområde, för att vinna bollen ännu närmare målet.
Cristiano Ronaldo får en dålig första touch och bollen för långt ifrån sig, det är ”triggern” eller signalen för alla Franska spelare i närheten av bollen att gå in i intensiv press.
Franska spelare pressar intensivt. Griezmann, Coman, Pogba, Kanté maximerar sin press och vinner bollen.
Kanté vinner duellen, blir bollförande och kontrar med fyra rättvända lagkamrater
I exemplet ovan ser vi Danilo spela en lös boll mot Bernardo, boom, det var signalen. Kanté, Rabiot, Martial sprintar i full press och vinner bollen.
Fotbollen blir alltmer centrerad, Frankrike vill vinna bollen centralt. Les bleus går ytterst sällan in intensiv press i ”ytterkanalerna”
***
Omställningar – från försvar till anfall
Att ställa om från försvar till anfall beror på spelarnas positioner i momentet när bollvinsten uppstår. Små justeringar i positioneringen av spelarna i den defensiva strukturen – kan göra stor skillnad.
En annan faktor som påverkar omställningen är situationen i sig, hur situationen fortskrider i momentet när man vinner bollen.
Att lyckas hitta in på ”andraytan” - mellan ytterback och mittback - när man vunnit bollen på kanten är inte det lättaste, det är betydligt enklare att hitta in där när man vunnit bollen centralt. Ytan mellan eller bakom mittbackarna benämns som direkt hot – att spelaren kan gå på eget avslut eller slå en avgörande passning.
När Frankrike bryter ett anfall eller vinner dueller, finns det två ytor Frankrike vill komma åt.
Att lyckas hitta in på ”andraytan” mellan mittbackarna efter man vunnit bollen på kanten är inte det lättaste. Det är betydligt enklare att trä in en passning i den ytan när man vunnit bollen centralt.
Exempelvis, Frankrikes spelare reagerar annorlunda beroende på om situationen är en ”Stängd situation” eller ”Öppen situation.”
Stängd situation= bollförande spelare blir omedelbart pressad och har svårt att förflytta eller spela bollen framåt.
Öppen situation= bollförande spelare har tid och utrymme att omedelbart - spela bollen framåt
(Exempel på en "öppen situation" Kimpembe kan spela bollen framåt efter bollvinst.)
Anfallstänk i försvarsspel
Som taktiker har Deschamps gjort ett flexibelt intryck i offensiven, han är desto mer konservativ i defensiven. Å andra sidan kan ena anfallarens utgångsposition justeras beroende på motståndarnas svagheter. Ursprungsformation är 4-4-2 men en av anfallarna kan stå högre upp – redo för omställningar.
Girouds mål från en annan vinkel.
Girouds mål från en annan vinkel.
***
Det var del 1 – Frankrikes defensiva struktur, tack för att du orkade läsa ända hit, håll utkik
efter del 2 - Frankrikes anfallsspel.
Twitter@erkakarlsson
