Veckan som gick - Två x 0-2 = moll x två
Den gångna veckan skulle jag helst vilja göra en Cardigans på. Det vill säga erase/rewind...
Veckans sifferkombination
0-2: Veckan började i moll, och tja… Big surprise att den slutade i samma tonläge. Två HIF-bortamatcher på en vecka! Vad säger socialstyrelsen om det? Det kan omöjligt vara hälsosamt för hjärtat med tanke på bortastatistiken. Vem kan man stämma för depression och hjärtsvikt? Lagrell? Olle Nordin mötte sitt Waterloo i Italien 1990 med den ödesdigra trippeln 1-2, 1-2, 1-2. Frågan är om inte årets HIF precis mött sitt Waterloo genom att ha spelat 0-2, 0-2, 0-2 i dom tre senaste bortamatcherna. Redan för ett par veckor sedan stod det klart att HIF var tvungna att bättra på sin bortastatistik under dom sista omgångarna för att kunna kvalificera sig för Europaspel till nästa säsong. Som det ser ut nu har man försatt sina chanser. Man har i alla fall sämst utgångsläge av dom fyra lagen som slåss om platserna 3-4 (MFF, KFF, HaIF och HIF). I alla fall sett till poäng och målskillnad. Då förutsätter jag att Hammarby kör över slagpåsen Assyriska under måndagskvällen.
Veckans nödlösning
Andreas Grankvist: Granen har blivit årets hjälpgumma. Förra året föll lotten på Erik Wahlstedt, men i år var det tydligen Grankvist som drog nitlotten vid säsongsupptakten. Med tanke på att Christiansen floppat måste utlåningen av Augustssons utlåning ses som ett av årets stora misstag. Vid utlåningen hette det ”Vi har gott om goda alternativ på ytterbacksplatserna”. Okej… Vilka är det? Vad har jag missat? Vilka är dessa giganter som kan gå in och ge det understöd som behövs för att HIFs offensiva spel inte ska bli mer lättläst än en pekbok för 2åringar? Sanningen är att HIF inte haft något ytterbacksspel att prata om sedan Christian Järdler började käka falafel på heltid. Granen har fått förtroendet i veckans två bortamatcher och har på intet sett gjort bort sig. Jämfört med Christiansen har han varit rena rama Roberto Carlos, men Grankvist på vänsterbacken är inget annat än en nödlösning. Grankvist, missförstå mig rätt! Jag älskar dig, men det är inte din vänsterfot jag drömmer om på nätterna. Det är snarare dom där 30 miljonerna du ska inbringa när du än en gång fått briljera en hel säsong som mittback och sen blir såld till Liverpool. Tja, och det faktumet att redaktionen givetvis vill ha en guidad rundtur på Anfield av dig sen när du blivit lite varm i kläderna…
Veckans Finnkamp
MFF-HIF: Jag hatar friidrott! Det är väl okej? Aftonbladet kör väl ingen tramskampanj om att ”Älska friidrott” också? Puh… Det var ju tur. Hatar som sagt skiten. Får allvarliga kväljningar när Klüft är klämkäck med hela svenska folket. Ändå vet i tusan om man inte skulle kombinera nästa derby mellan MFF & HIF med MAI-galan så att även besökarna i kurvan har något att pyssla med när inte spelet är förlagt till närmaste målområde. För det är det ju inte så ofta. Och vad ska man göra under tiden (förutom att tjoa och tjimma)? Själv började jag räkna prylar som var mellan mig och närmaste mål. Först var det reklamskyltar och sen kom i turordning ett gäng anabolbroilers med batong, löparbanor, mer reklamskyltar, hoppgrop, kastcirkel (Heter det så? Ni vet cirkeln där dom riktigt feta Belgian Blue-nissarna brukar hålla till), en kärra med ERT-pallar och till slut toppat med ytterligare en runda reklamskyltar. Fotboll anno 2005… Haur du sitt Malmö Stadion, haur du sitt allt utom fotboll…
Veckans röda kort
E-Zine redaktionen: Dåligt värre att det inte kom upp någon matchrapport från derbyt nere i Malmö. Men vad gör man? Det GÅR inte att göra en bedömning av en match på Stadion om man är placerad i kurvan. Omöjligt! Jag hade lovat mig själv att inte åka ner, men eftersom man aldrig lär sig så stod man ju där som en fåne till slut. Efter matchen upplevde jag resultatet som något orättvist och att MFF hade vunnit matchen på ett rent slumpmål. 2an var sedan ett resultat av HIFs jakt på kvittering. Ingen uppfattning kunde vara mer felaktig. Såg matchen på TV ett par dagar efteråt och spelbilden var lika tydlig som i tidigare bortamatcher. HIF hade inte en chans. Förutom Khalilis målchans i inledningen hade egentligen inte HIF någon chans värd namnet. I alla fall ingenting som inte uppstod ur ren slump. HIF ska dock ha cred för att man åtminstone kämpade i den här matchen. Det har man inte varit bortskämd med. Sorgligt nog räckte det inte till att skapa riktigt heta målchanser. MFF vinsten var, hur smärtsamt det än är att säga det, mer än rättvis. Precis som vårt röda kort...
