HIF B - MFF B
HIF:s bilaga utklassade MFF:s dito med hela 5-2. E-zine-redaktionen tackar Hansa Rostockmonstret för denna utförliga rapport.
HIF ställde upp med följande lag:
Berglund
Landgren, Rönningberg, Ljung, Mahr
Bengtsson, Westerblad
Svanbäck, E. Karisik, Staaf
Graulund
Vilka spelare Malmö ställde upp med kändes totalt ointressant, så det noterade jag inte ens. Kommenterar dem inte mer än med att konstatera att de hade en enda spelare med lite kvalitet och det var Edward Ofere.
Redan i första minuten blev det farligt för HIF, då Eldin revs omkull just utanför straffområdet. Svanbäck skruvade frisparken över muren, men målvakten räddade till hörna.
Ett par minuter senare var Svanbäck inblandad i en ny farlighet, då han trixade på högerkanten och slog bollen snett inåt bakåt. Tyvärr hann en Malmöback emellan och bollen gick ut till hörna.
Nästa farlighet stod Malmö för, då Ofere fick gå upp alldeles för oattackerad i straffområdet. Nicken hamnade dock utanför målramen.
Efter ungefär nio minuters spel tog HIF ledningen, Eldin Karisik målskytt. Graulund sprang sig fri på en djupledsboll, lockade ut målvakten och spelade in till Eldin som bara hade att lägga bollen i tomt mål.
Bara två minuter senare var Eldin på nytt inblandad i en HIF-chans, den här gången som framspelare. Eldin hittade Staaf i straffområdet med en nätt litet inspel, men Staaf ramlade utan någon åtgärd från domaren. Korrekt domslut.
Efter en kvarts spel utökade HIF till 2-0 genom den i A-laget målsumpande Svanbäck. Mahr följde med upp i anfallet och slog ett lågt inlägg som letade sig fram till Svanbäck centralt vid straffområdeskanten. Svanbäck tog ett par steg in i straffområdet och avslutade säkert.
I den tjugotredje minuten stack Malmö emellan med ett stolpskott. Och då menar jag ett skott som tog i stolpen, inte någon av deras spelare.
Bara en minut senare fick Malmö ett bra frisparksläge. Frisparken var dock dåligt slagen och gick mitt i muren.
Tre minuter senare gjorde HIF ytterligare ett mål, den här gången på hörna! Bollen nickades ner och spelades fram till Graulund som klackar in bollen vid bortre stolpen. Målet blir dock bortdömt för offside, något som från läktarhåll såg totalt felaktigt ut.
Efter knappt en halvtimmes spel blev det ändå 3-0 för HIF, och det var Eldin som satte sitt andra mål för kvällen. Svanbäck kom runt på kanten, slog snett inåt bakåt till Eldin som dundrade in den i första krysset. Mycket vackert!
Fem minuter senare var en MFF-back nära att utöka HIF:s ledning ytterligare, då han nästan nickade in bollen i eget mål. Målvakten tvingades slå ut bollen till en resultatlös hörna.
I den trettionionde minuten var Malmö nära en reducering, när man först nickade bollen i stolpen och sedan missade öppet mål på returen.
I den fyrtiofjärde minuten slog Landgren en fin långboll som Svanbäck sprang på. Finnen var igenom, men kom för nära målvakten.
Paus!
Tre minuter in i andra fick Staaf en fin möjlighet, men han slog bollen mitt på målvakten från tre meters håll. Blott två minuter senare gjorde Graulund 4-0. Han sprang sig fri på en långboll, rundade målvakten och promenerade in med bollen. Råcoolt och nonchalant.
Efter det här slog HIF av på takten, och med undantag för ett par skott som gick över av Staaf och Bengtsson så lös målchanserna med sin frånvaro. Efter tjugo minuters spel reducerade Malmö till 4-1. En nicklobb över en utrusande Berglund (jag trodde inte det gick att lobba över Berglund).
HIF svarade snabbt genom ett mål av Staaf, men det blev bortdömt för offside. Tveksamt, men inte lika tveksamt som Graulunds mål.
HIF vaknade till en aning, och närmast att utöka ledningen var Eldin med ett skott i ribban. Dessutom var Svanbäck igenom, men kom återigen för nära målvakten. Istället kunde Malmö göra 4-2. Försvarsmiss där en Malmöspelare smyger upp i bortre ändan av straffområdet och oplacerad enkelt kan raka in bollen.
I den 38: e minuten sparkades Svanbäck brutalt ner. Givetvis frispark och gult kort på Malmöspelaren. Staaf gick på skott, trots stort avstånd, och det var ett bra försöka. Just utanför bortre krysset. Det var också det sista av värde Staaf gjorde i matchen, då han gav plats för Kruuse på vänsterkanten.
Med endast två minuter kvar av matchen fastställde så Eldin slutresultatet till 5-2 och fullbordade sitt hat-trick. Graulund och Eldin kom in i straffområdet, Graulund försökte men skottet täcktes. Eldin försökte, skottet täcktes men inte bättre än att det gick i en båge över målvakten och in. Kvällens fulaste mål, men man var ganska nöjd ändå.
Sammanfattning:
HIF var bättre på allt. Förutom ett tag i andra efter 4-0 så dominerade HIF matchen från början till slut. Alla spelare gjorde bra ifrån sig, men extra plus bör nog Eldin och Svanbäck få. Graulund var piggare än på länge, men var ändå lite väl loj vid ett par tillfällen.
Tony Mahr var bra på vänsterkanten, och såg faktiskt ut att ha växt till sig en del sedan man såg honom in action senast (det måste ha varit på försäsongen).
Och så blev Greger Andrijevksi påmind om en viss Ola Nilsson ett antal gånger. Till slut tröttnade Greger och räckte finger mot ”klacken” på pressläktaren, varpå stort jubel bröt ut, och sången fortsatte dubbelt så högt som tidigare.
Och så var det Andreas Landgren, som spelade hela matchen som högerback. Då HIF dominerade spelet fick han mycket bollkontakt. Vid några tillfällen försökte han sig på ett för svårt alternativ, men passningsspelet var ändå bra. Enkla tillbakaspel på Rönningberg blandades med ett par fina långbollar, bland annat en mycket fin djupledsboll på Svanbäck i slutet av första halvlek. 43 passar till rätt adress, 12 till fel.
I närkampsspelet gick det bättre än jag trodde för lille Landgren med fem vunna och tre förlorade närkamper. Tyvärr kändes det ibland som om Landgren inte riktigt visste om han skulle gå ändå upp i rygg på sin spelare, eller om han skulle falla. Det gjorde att han blev hängande i ingenmansland, och i mitt tycke borde han nog gått in i fler dueller och gått in hårdare.
Regelrätta luftdueller blev det inte heller många för Landgren. När han märkte att han inte hade en chans att nå bollen (vilket var nästan aldrig), gick han helt enkelt inte upp. Två vunna, noll förlorade talar sitt tydliga språk.
Landgren följde med upp i anfallen bra ett antal gånger också, men fick aldrig något riktigt bra läge. Trots det blev det tre skott. Alla var dock från långt håll och hamnade en bra bit utanför mål. Totalt sett en ganska bra match av Landgren, som helt klart klarar sig på B-lagsnivå. Det är bara en tidsfråga innan den här killen är redo för A-laget.
