10 dagar kvar / Vad kan man förvänta sig från Giffarna säsongen 2003?

GIF Sundsvall har under försäsongen visat riktigt bra matchresultat och dessutom förstärkt sin spelartrupp ytterligare. Nu tippas man som mittenlag istället för nedflyttningskandidat. Genom en övergripande analys går det att förklara varför!

För första gången, åtminstone under denna vistelse i allsvenskan, tillhör GIF Sundsvall inte favoriterna till nedflyttning.

Orsakerna till det är flera. Förra årets fina resultat mot framför allt de bäst placerade lagen har gett respekt bland både experter och de andra lagen. Inte naturligt därför att tippa laget i botten. En annan orsak till att man inte tippar Giffarna i botten är de, enligt alla förstå-sig-på-are, svaga nykomlingarna som de flesta tippar som nedflyttningskandidater. Även faktumet att lag som Elfsborg, IFK Göteborg och Landskrona har vissa frågetecken gör att det finns "bättre" kandidater att nederlagstippa för ovanlighetens skull.

Den kanske främsta orsaken är dock att man förstärkt ett redan bra lag med 2 högkvalitativa namn, Peter Olofsson och Bala Ahmed Garba, samtidigt som man bara tappat en spelare som man inte, mer eller mindre, ville göra sig av med, nämligen Marko Tuomela. I Tuomelas ställe har man indirekt ett nyförvärv också. Under förra säsongens senare del anslöt Tom-Kåre Staurvik och spelade en del matcher som defensiv innermittfältare och han har under försäsongen tagit den plats som Tuomela lämnade vakant och fått riktigt bra betyg.

Intressant är att jämföra dagens spelartrupp med den Giffarna hade under fjolåret. Om man räknar in Staurvik som nyförvärv har Giffarna följande transfers:

In: Dan Hagman (mv, del av truppen under större delen av fjolårssäsongen redan), Tom-Kåre Staurvik (b/mf), Peter Olofsson (fw), Bala Ahmed Garba (fw), Fredrik Norberg (mf/fw, spelade en del matcher redan ifjol som lärling). Finns även en del lärlingar alt. uppflyttade juniorer att tillgå jämfört med ifjol.

Ut: Erik Pettersson (mv, skadad under fjolåret), Marko Tuomela (b), Lars Oscarsson (b), Dennis Östlund (mf/fw), Jon Ericsson (mf/fw), Johan Melander (fw) och Erik Sandvärn (b). Även Jonas Staaf är troligen borta från laget.

De olika lagdelarna har förändrats i styrka. I målet är numer Sundfors en av Sveriges absolut bästa, om inte den bästa, målvakter. Bakom honom finns unge Dan Hagman som bedömms som ett stort löfte.

I försvaret förfogar Giffarna över en reserv till landskampen mot Ungern i Fredric Lundqvist. I försvaret har man dock tappat Tuomela och detta är en av de två sakerna som möjligen kan försvaga laget jämfört med fjolåret. Tuomela rankades som en av allsvenskans bästa mittbackar och spelar numer i Kina. Hans plats tas av Tom-Kåre Staurvik som enligt alla rapporter varit lysande i mittförsvaret under försäsongen. Troligen ingen anledning till oro men Giffarna kan få problem i luftrummet i försvaret trots att Kalle Ståhl är fullt duglig i luften.

Glöm dock inte bort att Giffarna har ett annat starkt kort på backplats i år. U21-landslagsmannen Stefan Åhlander spelade redan ifjol men utvecklas stadigt och blev t.o.m. uttagen till det landslag, som mittback, som spelade landskamper i Thailand under början av året. Kanske allsvenskans bästa backreserv i nuläget. Giffarna har också ett riktigt bra ytterbackspar som jag personligen rankar som det bästa i allsvenskan. Mats Barkemo har mycket rutin och är en gedigen spelare och kompletteras med tidigare nämnde Fredric Lundqvist. Samma Lundqvist som nästan gick till Djurgården i vinter och som många tror kommer att ta högerbacksplatsen till sin i landslaget, åtminstone om Lars-Tommy väljer att sluta spela med mittbackar på ytterbacksplatserna.

Personligen känns det som om Giffarnas försvar i år mycket bättre trots förlusten av Tuomela, tack vare att Lundqvist Lundqvist tar steget ner och att Åhlanders utveckling är utmärkt. Rutinerade Magnus "Fimpen" Svensson finns dessutom att tillgå på vänsterbacken. Alternativen vid skador är däremot ringa. Öivind Svenning har tidigare varit mittback men liksom övriga alternativ så är det inte hans främsta position.

Mittfältet är i det närmsta oförändrat från fjolåret. Det är klart positivt då man fått ett år att spela ihop sig i det nya spelsystemet. Positivt är även att man har många hungriga unga spelare som kan få sitt genombrott under sommaren. Tänker då främst på pojklandslagsmannen Tobias Eriksson och slitstarke Fredrik Norberg. I Tommy Bergersen har man en av allsvenskans bästa mittfältare och jag tror att han kan bli ännu bättre under året då han fått en försäsong tillsammans med klubben.

Lagets kanske svagaste lagdel är anfallet men detta är samtidigt den lagdel som man förstärkt kraftigt. In har starke och snabbe nigerianen Bala Ahmed Garba kommit. Han har tidigare spelat i norska Haugesund och gjort en del mål där i bl.a. Tippeligan så här kan Giffarna ha ett riktigt vasst segervapen. Kostade Giffarna en bra slant så motiverat att ha förväntningarna är höga på Garba som har alla förutsättningar att bli en publikfavorit. Länge var Öyvind Storflor på väg till Giffarna men då Rosenborg snappade upp han i sista stunden visade Giffarna handlingskraft och agerade direkt genom att köpa in sitt andraalternativ.

Förutom Garba har även Peter Olofsson tillkommit. Olofsson har spelat i Norge några säsonger och gjort en del mål. Om bara hans nuvarande skada är godartad kan han bli en riktigt bra förstärkning. Har potential för runt 10 mål och är en känd måltjuv sen sin tid i Umeå FC. Är snabb och är främst tänkt som vänsterbreddare. I samma roll kommer troligen Öyvind Svenning användas flitigt under säsongen. Han har köpts loss från Rosenborg till i år efter att ha varit utlånad ifjol. Gjorde sig riktigt populär bland Sundsvallspubliken då. Är ung och utvecklingsbar och kommer troligen att tillföra en del framåt.

Framåt finns även Mathias Thorsell som har en förmåga att göra mål i tilltrasslade situationer och även annars. En riktig måltjuv som troligen kommer att trivas riktigt bra när någon annan förutsätts göra målen (läs Garba). Finns inte så många rutinerade forwardsalternativ men även skadedrabbade Cain Dotson är ett riktigt bra namn. Har varit bra på försäsongen och då använts som mittfältare. Spelintelligent spelare som är bra på att hålla bollen och på att göra mål när chanserna bjuds. Framåt är även unge Kalle Ljungberg ett intressant namn. Gjorde två inhopp ifjol och tog för sig rejält med bl.a. ett underkänt mål.

Jag tror tveklöst att målproduktionen kommer att lossna i år. Giffarna ser betydligt starkare ut framåt, framför allt om Olofssons skada är godartad.

Ett problem är att Tuomela försvunnit som tidigare nämnts. Ett annat problem är, enligt mitt tycke, den tunna truppen. Man förfogar öven en 18-mannatrupp där samtliga spelare håller bra klass men skadekänsligheten är uppenbar. Kan bli ett stort tryck på de yngre spelarna och det är svårt att avgöra hur de klarar av det. Finns väldigt många med hög potential men vågar man sätta dem under stort tryck redan i år och dessutom klarar de av trycket? Tror de klarar det och att det inte är något gigantiskt problem. Skulle dock vara bra om man kunde komplettera med en back.

Fredrik Norström2003-03-28 08:30:00

Fler artiklar om Sundsvall