Krönika: Nu får det vara nog, Sportbladet!
Denna krönika handlar om Sportbladet-jounalisten Michael Wagners artikel angående Afonso och Aílton i Sportbladet den 29/1-2006.
Allt som oftast luras man som konsument av kvällstidningarnas påhittade eller kraftigt modifierade nyhetsrubriker. Strävan efter att försöka efterlikna de Engelska tabloidtidningarna verkar bara bli större för varje dag som går.
Det snaskas i folks misär och privatliv – allt för att sälja lösnummer, naturligtvis. För lösnummer måste man ju sälja, vad ska de stackars journalisterna leva av annars? Jag har full förståelse för att man kan krydda upp vissa saker och vinkla det på speciella sätt för att få det hela att verka mer intressant. Det finns dock en gräns. En gräns som allt för ofta överskrids.
Det senaste fallet som verkligen fick droppen att rinna över för mig var en artikel i Sportbladet den 29/1 – 2006. Jag citerar rubriken: ”Säljer Afonso – köper Ailton” som följs av underrubriken ”MFF redo att värva Örgrytes stjärna för rekordbelopp”. Som Öisare är denna ”nyhet” väldigt angelägen för mig och jag läser genast igenom artikeln. Den oro, för att vi skall förlora vår store anfallsstjärna, som jag fick när jag läste rubriken, minskade kraftigt när jag läst igenom artikeln ett antal gånger.
Det slog mig att artikeln nästan enbart byggde på spekulationer.
För det första var en av förutsättningarna till, att Aílton överhuvudtaget skulle lämna Öis, att Malmö skulle få sålt Afonso till Heerenveen. I artikeln står det att ”Afonso Alves, 24, är nära en övergång till holländska Heerenveen.” Något som är en direkt lögn. Bengt Madsen kommenterar detta idag till fotbolldirekt.com på följande vis: ”Deras bud var långt, långt i från vad vi vill ha för Afonso.” Jaha, jag tyckte att Sportbladet sa att övergången var nära, men jag kanske tolkade fel?
Vidare berättar Madsen för fotbolldirekt.com att de så kallade ”förhandlingarna” pågick för flera veckor sedan och i stort sett inte ens var förhandlingar eftersom parterna inte var i närheten av varandra. Efter denna kontakt skall inga fler samtal ha förts mellan MFF och Heerenveen. Ändå står det i Sportbladets artikel (som publicerades två dagar innan Madsens uttalanden): ”De senaste dagarna har Malmö FF:s sportchef Hasse Borg förhandlat med Heerenveens representant, agenten Martin van Ophuizen om Afonso Alves.” Om Bengt Madsen talar sanning (och jag kan inte för mitt liv förstå vad han skulle tjäna på att ljuga) är detta alltså ren och skär lögn.
Läser man vidare kommer man fram till att Malmö inte ens har varit i kontakt med Örgryte. Något som även Madsen bekräftar med orden: ”Det bara spekuleras i en massa namn utan substans. För det första så är vi inte i behov av någon ersättare för Afonso då han inte ska någonstans, eller hur, och för det andra så stämmer det inte.”
Då kan man ställa upp följande lilla intressanta frågeställning:
Varifrån fick den gode journalisten uppgifterna om att Malmö skulle:
1. Sälja Afonso till Holland för runt 25 miljoner kronor?
2. Använda de pengar man skulle få för Afonsos försäljning (som alltså inte ens var nära att äga rum) till att köpa Aílton.
Detta är något som man själv kanske borde ha förstått. Tänker man på det hela en stund förefaller det ganska hela ganska uppenbart. Självklart vill Malmö inte punga ut med 40 miljoner för en kille som haft en enda lyckad säsong i Allsvenskan och som dessutom inte är EU-spelare. Och det finns heller inte några belägg för att så skulle vara fallet. Trots detta publiceras denna artikel i Sveriges största tidning. Tidningen i fråga (Aftonbladet) idiotförklarar därmed sina läsare och spottar dem praktiskt taget i ansiktet. För det måste väl ha varit ungefär såhär man resonerat:
”Nä fan gubbar, nu har det varit lite dött på Silly Season ett tag, det får vi ta och göra någonting åt. Hitta på något rykte nu och lägg till en fet rubrik så läser nog folk skiten och köper tidningen, det funkar alltid”
Och priset för ”Månadens artikel med minst substans som lockade många läsare” går därmed till (trumvirvel) Michael Wagner, Sportbladet! Stort grattis!