Nödlösningen som blev kvar
"Med sina tre och ett halvt år som huvudtränare är Peter Swärdh den tränare som suttit näst längst på sin post bland sina allsvenska kollegor. Endast Anders Linderoth i Hammarby har suttit längre. Nödlösningen blev kvar med andra ord."
Den 28e augusti 2002 sprang Sören Cratz sitt numera ökända ärevarv på Söderstadion. Minuterna innan hade HIF fått stryk med 3-1 mot Hammarby. Dagen efter var han inte längre önskvärd inom HIF och dåvarande Tipselittränaren Peter Swärdh tog över. Dom flesta såg den oprövade Swärdh som en tillfällig lösning. Sedan dess har det gått drygt tre och ett halvt år och Swärdh har haft 87 allsvenska matcher på sig att göra ett vinnande lag av HIF. Har han lyckats? Supportrarna brukar säga nej, men styrelsen sa ja och förlängde kontraktet.
Folk i allmänhet, och journalister i synnerhet, verkar ha en övertro på HIF. I alla fall om man ser till dom senaste årens resultat. Dom senaste åren har HIF ständigt tippats i topp inför säsongen. Resultaten är mindre smickrande. Tabellsviten för dom tre senaste åren är sexa, tia och sexa. Klart underkänt för en förening som inför varje säsong aspirerat på en medaljplats.
Det vore enkelt att skylla HIFs uteblivna framgångar på den skuldsaneringsfas klubben fortfarande är mitt uppe i. Samtidigt ska man inte glömma att HIF under samma period har legat i allsvensk topp såväl när det gäller sponsorintäkter som publikintäkter. Detta i kombination med att man har haft förmånen att ha affärsängeln Bengt Adolfsson i ryggen, med sitt riskkapitalbolag HIF Support KB, har gjort att man har haft en allt annat än ointressant trupp att ställa upp med. Ändå har framgångarna uteblivit och klubben har fått se sig förpassad till ett mittenlag.
Är 2006 året då det är dags att bryta den negativa trenden? Med spelare som Daniel Andersson, Andreas Jakobsson, Andreas Granqvist, Erik Wahlstedt, Babis Stefanidis, Gustaf Andersson, Henrik Larsson med flera så borde svaret vara ja. Laget har en bra mix av internationell erfarenhet och ungdomlig entusiasm. Ändå kan jag inte göra mig av med känslan av att dagens HIF är som ett defekt pussel. Det ser vackert ut när man tittar på kartongen, men väl utlagt på golvet inser man att det saknas bitar både centralt och till vänster. Där är luckor man inte lyckas fylla hur frenetiskt man än pusslar.
Med sina tre och ett halvt år som huvudtränare är Peter Swärdh den tränare som suttit näst längst på sin post bland sina allsvenska kollegor. Endast Anders Linderoth i Hammarby har suttit längre. Nödlösningen blev kvar med andra ord. Fast frågan är om det blir mycket längre om resultat inte uppnås i år. Ytterligare ett mellanår vore inte acceptabelt med tanke på den mångmiljonsatsning som gjorts i HIFs spelartrupp dom senaste åren.
not. Denna krönika har även publicerats i Kvällsposten 060404.
