Nashville - Calgary
1 - 2

Förlust i jämn match

Trots ett tidigt ledningsmål och bra spel i början av matchen åkte vi på vår andra raka förlust. Malmö lyckades vinna mötet på Gamla Ullevi med 2-1.

Det var ett Örgryte med en mycket ung offensiv som kom spel i kvällens match mot Malmö FF. I Ailtons frånvaro valde Zoran Lukic att starta med Alexander Mellqvist på den centrala positionen i tremannaanfallet. Han ackompanjerades i anfallet av Ola Toivonen till vänster och Boyd Mwila till höger.

Matchens inledande minuter bjöd på härligt spel från båda lagen. Det verkade som om Öisarna var glada över att få spela på riktigt (nåja, jämfört med Nya Ullevis matta i alla fall) underlag. Första målet skulle också tillfalla de rödblå. Fint samspel på högerkanten mellan Boyd Mwila och Mellqvist ledde fram till att nyss nämnde Mellqvist kunde passa bollen bakåt i straffområdet till en fristående Ola Toivonen som behärskat sköt in sitt första tävlingsmål för Örgryte. Det lär med all säkerhet bli många fler.

Vild glädje bland merparten av det 4300 på läktarna. Glädjen skulle dock inte visa sig bli långvarig. I den nionde matchminuten kom Malmö enkelt igenom på vår högerkant och inlägget som följde kunde Afonso nicka in till vänster om Dick Last i Örgrytemålet. Tamt försvarsagerande av Öis båda mittbackar som lät Afonso gå upp alldeles för ostörd. Tyvärr var det inte det sista vi skulle få se av halvdant försvarsagerande.

Resten av första halvlek var relativt jämn, med lite övervikt år bortalaget. Öis tvingades också till ett byte efter att Alexander Mellqvist, som var mycket bra som targetplayer, blivit nersparkad av Daniel Andersson. In kom Angelo Vega och Ivo Skiljo flyttade upp som central anfallare. Resultatet 1-2 stod sig till pausvilan.

Den första halvleken präglades av ganska bra spel från båda lagen. Både Öis och Malmö försökte spela bollen utmed marken, något som de förtjänar beröm för. I Örgryte var det många som kämpade bra och Alexander Mellqvist imponerade som central anfallare. Att han inte är någon direkt speedkula är en sak, men han var grym på att ta emot bollen och spela den vidare i svåra lägen. Skillnaden idag jämfört med i mötet med Gais var helt klart mittfältsspelet. Båda Magnus Källander och Tuomas Uusimäki var riktigt taggade och kämpade kopiöst i den första halvleken.

Om man ska ta fram något mindre bra så får det bli det tafatta försvarsagerandet. Vid 1-1 får Afonso gå upp helt ostörd och nicka in bollen. Så får det bara inte gå till. Som försvarare måste man i det läget åtminstone försöka störa anfallaren. På Malmös ledningsmål är det först en enorm lucka på vänsterkanten efter Prytz, sedan är Valters rensning alldeles för klen. Det är dock inte enbart Valters fel. Medspelarna måste i det läget prata bättre med Valter och tala om att han kan ta det lugnare. Detta måste förbättras, annars såg det bra ut överlag.

Den andra halvleken var det Öis som förde spelet i. Malmö verkade spela på resultatet och backade hem mer än vad de gjort under de första 45 minuterna. De elva rödblå spelade bra och visade att man verkligen ville vinna den här matchen. Tyvärr var det som det allt som oftast är när det gäller Öis, alltför tamt när man väl kom in i straffområdet. Om man nu ens gjorde det. Den inbytte Angelo Vega var mycket duktig på innermittfältet och tillsammans med Källa och Uzi vann man helt klart mittfältsmatchen mot Malmös meriterade dito i andra halvleken.

Nu var det ju bara det att det inte spelar roll hur mycket boll man än har om man inte gör mål. Och det var precis det som var Öis problem denna afton. Boyd Mwila hade ett skott över från ett ganska bra läge inne i straffområdet. Annars var det mest skott utifrån som seglande över eller utanför Mattias Aspers stolpar. Malmö saknade dock inte chanser. Den farligaste chansen för de himmelsblå var när ex-Öisaren Afonsos frispark tog i överliggaren och ut.

I slutet av matchen byttes Magnus Källander ut och Jukka Sauso kom in på topp. Sedan flyttade även Johan Anegrund upp och Öis spelade i slutet av matchen med fem anfallare. Det räckte dock inte. Den hetaste kvitteringschansen kom på tilläggstid när Johan Anegrund nickade ner bollen till duktige Toivonen som oturligt nog missade bollen och chansen försvann.

När domarens pipa ljöd kunde den tillresta Malmöklacken jubla åt tre poäng. Örgryte skall dock inte skämmas för sin insats. Under den avslutande halvtimman tryckte man tillbaka en av de hetaste guldkandidaterna rejält och spelade med mycket vilja och finurlighet. Det var roligt att se Öis spela fotboll idag. Mindre bra var som sagt försvarsspelet. Det var synd att vi inte kunde skapa fler heta målchanser i andra halvlek, men det är naturligtvis svårt att såga sig igenom när motståndarna har ett så kompakt försvar.

Det bådar dock gott inför framtiden och det känns helt annorlunda efter en sådan här förlust när man vet att spelarna gav allt jämfört med förlusten mot Gais när viljan saknades. Nu ser vi framåt mot AIK-matchen där vi tror och hoppas att de första tre poängen skall komma! Lirarnas Lag är tillbaka!