Krönika: Febriga förväntningar, lyktstolpar och en missad buss.
Diverse funderingar inför premiärmatchen mot Landskrona.
Nu rullar en buss söderut från Örebro, fylld med förväntan klädd i svart-vitt. Och jag är inte med. Efter att ha följt försäsongen mer eller mindre slaviskt, förfrusit händerna för att kunna fotografera utan handskar i minusgrader, lagt om det privata schemat med middagar och annat… Allt för att följa laget. Så tvingas jag kapitulera och missa premiären pga sjukdom. Visserligen kan jag se matchen på TV (nej, Lagrell jag tackar dig inte för det) men det är inte samma sak när man byggt upp förväntningar för att se premiären live.
Natten till påskafton innebar en god dos feber och tillhörande mystiska feberdrömmar i gränslandet mellan sömn och sömnlöshet. Den här gången innebar det att hjärnan arbetade febrilt med att lösa ett delikat problem: Hur ska ÖSK besegra Landskrona med hjälp av ASP-kod. Fråga mig inte om logiken bakom det hela, jag kommer ändå bara hänvisa till av feber överhettad hjärna.
Nu är det Dagen D och medan supporterbussen rullar fram genom landskapet laddar spelarna upp på plats i Landskrona. Jag hoppas att de inte fokuserar för mycket på ASP-kod då jag vågar lova att varken Dim eller Request.QueryString lär hjälpa dem när Landskrona sätter fart. För fart är det jag är mest orolig för. Hur ska våra mittbackar hänga med? Jag har tyvärr inget bättre svar än att överlägsen rutin ska få duon Andersson-Jansson rätt placerad vid rätt tillfälle men jag är inte övertygad om att det räcker. Magnus Samuelsson saknas.
Och Patrik Haginge saknas. 2006 skulle ju bli hans år men hittills har det inte varit kul ur ett Haginge-perspektiv. Att se honom jogga varv efter varv runt konstgräset på träningarna medan de andra kört bollövningar smärtar. Och det har sett ut som att varje steg smärtat i ryggen på Haginge. Om uttrycket tillåts har han vaggat fram som en stelopererad lyktstolpe. Och med det menar jag inte att förolämpa honom på något vis, när Superettan sparkar igång ikväll är han den jag saknar mest på planen.
I övrigt känns laget ganska bra i sig självt. Lite trist för Johan Pettersson att hjärtproblemen ställde till det under försäsongsspurten så att han nu inleder säsongen utanför startelvan men å andra sidan har Henriksson och Jelecak fungerat bra ihop som anfallsduo på slutet. Tillsammans är de tunga att möta och håller de sig ifrån att gå på samma boll utan växelvis agerar target player och djupledslöpare bör de ge alla försvar i serien besvär.
Men det är mittfältet som känns som lagets starkaste del. Larsen-Nordback är ett innermittfält av absolut toppkvalité i Superettan men det är kantspelet som fått mig att le de senaste matcherna. Och då har rutinerade kantspringaren Anttonen ändå fått agera inhoppare. Det är bara ett drygt år sedan vänsterkantens Näfver debuterade i A-laget, han blandade och gav och gjorde en del misstag. Men jag har hela tiden känt att det varit helt OK. Hans misstag har kommit sig av att han hela tiden haft modet att våga försöka och på den vägen har han lärt sig och utvecklas hela tiden. Och på andra kanten huserar Jeffs som med stort självförtroende tagit sig an uppgiften att ge laget en högerkant lika giftig som vänsterkanten.
Fastnar spelet i långbollsläge får mittfältet agera publik och laget kommer omgående att tappa rejält i slagkraft. Risken finns att det blir mycket långbollar, de är ju trots allt tryggare när det är bortapremiär mot förmodat topplag, press på laget att prestera bättre än 2005-års inledning och naturgräs som inte är slätt som salsgolvet på Behrn Arena. Jag hoppas att långbollarna används med förnuft och med adress, annars kan det vara en biljett direkt till bekymmer. Och till ett frustrerat mittfält som inte kommer med i matchen.
Även om formen stadigt pekat uppåt för nyckelspelarna är jag klart orolig inför den här matchen. Det är alltid stor skillnad mellan försäsong och seriespel. Utrymmet för misstag blir radikalt mycket mindre och det brukar märkas att lagen inte ”spelar ut” på samma vis när allvaret kommer. Det är bara att hoppas att laget är mentalt förberett och taggat.
Tre poäng ikväll skulle kompensera mig för den uteblivna resan. Jag förväntar mig att rättvisan ska inse det och låta Larsen visa vägen till seger nere i Landskrona.
