
Örebro SK - Östersunds FK 3-1: Välsignad vare Blessing
Den följande rapporten är ett utdrag ur "Den svartvita försäsongsboken 2025 års utgåva, vers åtta".
Den svenska cupen förde icke med sig något av godo.
Makrillarnas pilar satt från långt håll.
Malte Påhlsson sträckte sig men räckte inte till.
I Norrköping gav ett ögonblick av triumf hopp om seger.
Ändå lyste Pekings stjärnor för starkt och förkunnade Örebros fördärv.
Slutligen strödde Karlberg salt i Örebros öppna sår.
Men ur dessa öppna sår kom Blessing.
Och med Blessing hopp om en framtid för fotbollen i Örebro.
Välsignad äro Blessing.
Ty han såg Östersunds dårskap och stolthet,
såsom Gud såg Nebuchadnezzars stolthet och arrogans,
och bestraffade detta.
Tvenne gånger försökte Östersund spela sig ur eget straffområde på ett dåraktigt och stolt sätt.
Tvenne gånger tog Blessing bollen från dem och gjorde mål.
Östersunds FK, krossade likt Sodom och Gomorrah, kunde icke resa sig ur sina egna ruiner.
Försökte gjorde man men till några lägen kom man ej,
ty ÖSK hade full kontroll.
2-0 i halvtid.
I andra halvlek, efter att ha reflekterat över sina synder i den tidigare halvleken, hade Östersund förändrats.
Ty Östersunds offensiva spets skall icke förglömmas.
Men likt en David utan stenar kunde Östersunds offensiva skyttar icke skjuta någonting i första halvlek.
Detta ändrade sig i andra.
Nya bekantskaper i Ahmed Bonnah och Edgar Navassardian kommer likt *icke-biblisk grekisk mytologisk figur* bära ett tungt lass för dem.
Den första utav dessa visade prov på sina krafter när han vred runt likt en orm (inga jämförelser i övrigt) och skickade in bollen bakom Buster.
2-1 och Östersunds FK vägrar döden i match och mellan matcher.
En orm som icke kan huggas med svärd, spetsas med spjut eller brännas med eld.
Östersunds FK äro en ohelig skapelse.
Men när Blessing icke fanns kvar på planen förkastade Yakoub ned ÖFK i avgrunden med sitt mål.
3-1 till ÖSK som segrade mot de onda krafterna.
Matchens bästa spelare:
1. Blessing Asumang Dankwah
Två mål och han visar att han kan och vågar saker som ingen annan i ÖSK kan matcha.
2. Erman Hrastovina
Lite segstartad men visade fortsatt prov på att han har det mytologiska "något" som få har.
3. Antonio Yakoub
Gjorde ett inhopp och såg mycket skärpt ut i sina aktioner och visade prov på rutin.
Bäst i Östersund: Ahmed Bonnah.
Ett kap för ÖFK som kommer bli viktig för dem.
Okej, nog med försök till bibelverser.
Gamla Trä gjorde det ofantligt mycket bättre än mig om ni kommer ihåg ursprunget till Heliga Hagges helgdag.
Fast man måste ju få försöka ibland och min tanke var inte att skriva en rapport alls för denna match då jag varit sjuk i hög feber de senaste dagarna, föga förvånande då tre influensor sprids i länet, fast jag kan inte låta bli att skriva, trots sjukdom.
Det främsta skälet var för att ÖFK är eller ska vara en motståndare som är en nivå ovanför Karlberg i kvalité och att det därför skulle bli väldigt intressant att se hur ÖSK hanterade detta motstånd.
Ett motstånd som vill spela på samma sätt som ÖSK med hög press och hög intensitet vilket gjorde att man kunde göra direkta jämförelser mellan hur lagen spelade och vilket lag som har kommit längst.
Svaret blev uppenbart snabbt.
ÖFK hade enorma problem att spela sig ur sitt eget straffområde och det var skönt att se för vi har alla under någon gång denna försäsong gett ifrån oss panikartade ljud när vi bollat runt i eget straffområde. Skillnaden är dock att då har det skett för att motståndarna har varit nära att ta bollen, inte för att de faktiskt har gjort det.
Östersund däremot, vad gör deras fans när de ser det där? Två gånger om gav de bort bollen, först när målvakten tappar den och andra gången när deras egen målvakt parerade en passning från en lagkamrat, båda gångerna var Blessing där och bestraffade dem.
Visst har vi en del kvar i jobbet med boll på egen planhalva men Östersund har oerhört mycket mer kvar att göra men med detta sagt kan vi också berömma vårt offensiva försvarsspel.
Anledningen till att ÖFK fick så svårt att spela sig upp ur eget straffområde var för att samtliga av våra anfallare och mittfältare stod rätt och gjorde det svårt för dem.
När vår höga press fungerar så väl som den gjorde igår så kan man se det som ett tecken på att det där försvarsspelet vi efterlyst förbättring på börjar högst upp i planen och ger oss maximal belöning där också.
Sen vill vi ju såklart se att de individuella misstagen som präglat våra defensiva missöden försvinner, vilket vi såg tecken på igår, samtidigt som jag vill se vår låga defensiv fungera också för vi kommer bli belägrade och då måste vi kunna bryta oss ut.
Och med belägring i åtanke tror jag att matchen mot BP, innan premiären mot VSK, kommer bli ett utmärkt tillfälle att öva på det.
Nu väntar vila för spelarna och de förtjänar det efter en mycket intensiv försäsong.
Jag skulle inte bli förvånad om flera spelare drabbas av intensiv träningsvärk under denna ledighet och jag tror nog att för vissa av spelarna är det värre än för andra.
För spelare som Söderström, Tipura och Dukhan känns det som att det är en bit kvar till 100%
Söderström gjorde förvisso en okej match och Dukhan bidrog till 3-1 målet men Söderström kommer nog till slut bli back-up som mittback och Dukhan är inte i spelform ännu.
Tipura är en spelare som jag hade höga förhoppningar på inför försäsongen men han har inte riktigt levt upp till dem men vi måste vara okej med detta med tanke på hans bakgrund.
Han har inte varit verksam inom elitfotboll på a-lagsnivå förut, mig veterligen kan han ha gjort nån träning och träningsmatch med BK Häcken för ett par år sedan men det var då. Han kommer från Lunds BK som, och ni får ursäkta, inte är det mest elitsatsande laget från division 1 och jag vill tro att träningen där reflekterar detta, framförallt i jämförelse med det ÖSK vill åstadkomma.
Ha dessutom i åtanke att han spelar på en svår position och därför går den något mer rutinerade Yakoub före i nuläget men jag tror att när Tipura väl kommer in i det så släpper han inte sin plats.
Någon som däremot kan bättre är Oscar Käck, min personliga favoritspelare, som tyvärr blandar och ger lite för mycket. I det offensiva är han oväntat finurlig men i det defensiva spelar han lite väl mycket på chans.
Om det finns en chans att han läser detta vill jag ge ett enkelt råd:
Keep it simple, stupid!
Jag vill personligen se mer av Käck och därför är det viktigt att han inte självsaboterar sin plats i truppen.
Även hans konkurrent Alai Ghasem är ojämn så konkurrensen är alltjämt tät dem två emellan men Ghasem gör inte samma typ av fel som kan kosta lika högt som Käcks.
Längst fram i planen känns det som att det var viktigt att Kalle fick gå av i halvtid igår, mannen behöver vila.
Och vila behöver vi nog alla efter den intensiva perioden som har varit sen cupen drog igång.
Och vi kan vila väl nu när vi har blivit välsignade av Blessing.
