Chicago - Winnipeg
2 - 0

ÖIS chanslösa mot Elfsborg

IF Elfsborg kunde enkelt vinna onsdagens match på Gamla Ullevi mot Örgryte IS. Slutsiffrorna skrevs till 0-2 och nu krävs det en rejäl uppryckning i det rödblå lägret för att vi inte skall fastna i botten.

Innan matchen fanns det ändå ett hopp. Ett hopp om att vi skulle ha hittat tillbaka till vårt lir och ett hopp om tre poäng. Tyvärr var det hoppet förgäves.

Öis började ändå matchen ganska bra inför ögonen på de 5300 betalande på Gamla Ullevi. Matchen var inledningsvis ganska jämn. Chanser var det dock fattigt med. Farligaste läget för Öis i första halvlek hade den pigge Boyd Mwila. Hans vänsterskott hittade dock inte in i nätmaskorna bakom Johan Wiland. Örgrytes spel blev sämre mot slutet av halvleken. Många långa bollar lyftes mot Boyd (av alla spelare väljer man att lyfta mot den kortaste) som spelade som central anfallare. Säger jag att han vann en av tio höjddueller är det en överdrift. Ja, ni fattar själva.

Annars var en bra slagen hörna som ledde till lite kalabalik i Elfsborgs straffområde det närmsta Sällskapet kom ett ledningsmål. Men som så många gånger förr denna säsong var man alldeles för tama i straffområdet. Det skulle istället bli Elfsborg som kom att spräcka dödläget. Boyd Mwila blåstes tveksamt av för offside när han var på väg igenom. Elfsborg sätter igång spelet snabbt och Mathias Svensson köttar in i Jukka Sauso varpå bollen studsar ut till en fri Sjöhage som enkelt kan slå in 0-1.

Elfsborg har sedan bra kontroll på resten av halvleken. Bäst i Örgryte i första halvlek var Anders Prytz. Ingen annan i laget gjorde heller bort sig utan det var en ganska stabil rödblå halvlek. Vi hade också mest boll, 59 %, men det mesta av innehavet var på egen planhalva och Elfsborg hade således god kontroll på händelseförloppet.

Den andra halvleken gjorde ont att se. Efter att Örgryte inledningsvis försökt trycka på för ett kvitteringsmål men inte kommit speciellt nära tog Elfsborg över totalt. 0-2 kom till efter att den för dagen mycket duktige Stefan Ishizaki spelat fram Joakim Sjöhage som ensam med Dick Last kyligt lobbade in bollen. Efter målet verkade Öisarna totalt tappa tron på sig själva. Jag hoppas verkligen att jag har fel, men det såg faktiskt inte ens ut som om spelarna gjorde ens ett försök att ta igen underläget.

Sista 20 hade Elfsborg stundtals lekstuga, trots att vi borde pressa på för ett reduceringsmål. Jag vill tro att spelarna gör sitt bästa på planen men just nu ser det ut som om de saknar självförtroende. Det tar emot att säga men vi var inte nära att ta poäng i denna match. Jag måste medge att jag är grymt imponerad av Elfsborgs spel, speciellt på mittfältet. Hela tiden gick bollen med max två touch och tempot var högt. Jag orkar inte gå in på allt som borde förbättras i spelet här men i grund och botten sitter det i huvudet på spelarna. De har fysiken och tekniken att spela bättre fotboll, det visade de under hösten. Det är dags att plocka fram det igen nu!

Man kanske förväntade sig för mycket innan matchen. Elfsborg leder ändå Allsvenskan och det är viktigare att vi vinner på söndag mot HBK istället. Men ska vi ha en chans att göra det måste det ske en rejäl uppryckning från de flesta spelare viljemässigt. Jag vet att det är tufft när man ligger i botten men det är då spelarna måste bita ihop och kämpa tills de stupar av krampattacker. Nu glömmer vi den här matchen och siktar in oss på den första trepoängaren mot Halmstad på söndag. Vi supportrar har fortfarande kvar hoppet och tron, visa oss att ni också har det! Kom igen nu, ÖIS!