Derbyseger för bilagan

Sällskapets B-lag slog tillbaka serieledarna IFK Göteborg med 3-1 i en trevlig match på Gamlestadsvallen. Daniel Lohm var kvällens lirare med sina två mål.

IFK Göteborg B - Örgryte IS B 1-3 (1-1)
Onsdag 30 juli, Gamlestadsvallen

Mål:
0-1 Daniel Lohm (20)
1-1 Självmål (28)
1-2 Daniel Lohm (57)
1-3 Patrik Fredholm (90)

ÖIS uppställning:

Tommy Naurin
H Nikkilä, A Thorarinsson, Onome Eghaghe, R B-Bärkroth
Patrik Hellberg
Robin Ganemyr, Daniel Lohm, Mentor Zhubi
Patrik Fredholm, Valon Hetemi

Byten, ÖIS:
Hetemi -> Nr 19 (Niklas Johansson?) (73)
Ganemyr -> Valon Hetemi (81)
Hellberg -> Nr 22 (Carl Henrik Bengtsson?) (88)


Det var en riktigt hygglig match som den ganska stora publiken (kanske tvåhundra pers?) bjöds på denna varma och soliga onsdagskväll i juli. Lagen var ganska jämnstarka, dessutom, varför spänning inte saknades. I ÖIS fanns som synes en del gubbar från A-truppen: åtta man om man räknar både Mentor, som inte formellt tillhör A-laget men är meriterad så det räcker, och Nikkilä som formellt tillhör A-laget men ännu inte hunnit få chansen i några större sammanhang. Resterande tre platser i startelvan fylldes av U-spelare. Bänken var dock mycket svag, då resten av U-laget tydligen är på läger i Danmark, varför J-spelare fått kallas in. Lyste med sin frånvaro pga detta gjorde ju t ex Boyd Mwila, som annars garanterat fått spela från start. Också borta var Hemberg (tydligen skadad) och Eric Gustafsson (okänd anledning). I IFK:s lag spelade bl a Dennis Jonsson, Sebastian Johansson och Martin Crossa.

Efter en lite trevande inledning med en IFK-chans eller två var det ÖIS som först tog kommandot, och ledningsmålet kom inte särskilt oväntat. Det var Fredholm som vid straffområdesgränsen tråcklade fram bollen till den för dagen hete Daniel Lohm, som från trängt läge kunde skjuta in den. Men snart efter målet började IFK ta över taktpinnen, vilken de behöll resten av halvleken. Kvitteringsmålet kom efter en hörna. Det blev vild kalabalik i straffområdet, som slutade med att Atli Thorarinsson rensade bollen rätt på Henrik Nikkilä och i egen kasse. Det var varken första eller sista gången som ÖIS-försvaret uppträdde virrigt i den här matchen!

I andra halvlek tog ÖIS över igen, och återigen var det inte särskilt förvånande när ledningsmålet kom. Återigen var det Lohm som gjorde det, den här gången på ett riktigt kanonskott från en liten bit utanför straffområdet, en rackarrökare som målvakten var på men tvangs släppa bakom sig. Återigen var det Fredholm som stod för framspelningen, nu på nick.

Även om IFK hade lite mer boll mot slutet så lyckades de aldrig etablera något riktigt tryck eller vaska fram några större kvitteringschanser, med undantag av ett mål som dömdes bort för offside. Rätt eller fel såg jag inte från min position. I takt med att IFK satsade mer och mer framåt så blottade de sig istället bakåt och gav ytor åt ÖIS-kontringar. På en sådan i sista minuten kom Fredholm ensam mot siste IFK:are mitt på deras planhalva, snuvade honom, drev fram och sköt enkelt bollen förbi målvakten till 3-1.

Också värt att nämna är att det blev ganska dålig stämning på plan i andra halvlek, med massor av gruff och hårt spel. Domaren var hårresande usel åt båda håll - jag har nog sällan sett en större pellejöns ens i de här oglamourösa sammanhangen.

Lite individuell kritik:

Lohmen var bäst på plan. Förutom sina två mål hade han ett flertal andra avslut, bl a ett par fräsande skott, vårdade bollen väl och erövrade den ofta. Också riktigt bra var Mentor, som har den där magiska förmågan att skapa sig själv yta när han får bollen. En liten diskret vändning så har han plötsligt en hektar eller två att springa i. IFK:arna hade en hälsosam respekt för honom, det syntes - och de hade också anledning, då han gång efter annan snuvade sin gubbe. Trots sina ibland till synes farliga dribblingar tappade han sällan bollen heller, utan lyckades hålla den för att medspelarna skulle hinna komma i position, och sedan leverera den till någon av dem eller komma till avslut. Här har vi en riktigt stor spelare på väg att blomma ut! På minussidan noteras att han ibland håller bollen för länge, även när medspelare är i utmärkta lägen och han borde spela snabbt.

Fredholm gjorde en ganska blek figur i början och var knappt med i matchen, men han blev bättre och bättre allt eftersom och mot slutet var han riktigt bra. Ganemyr var också bra, men kunde kanske varit med mer i spelet. Tommy Naurin i målet gjorde ett bergsäkert intryck nästan jämt (kanske undantaget vid baklängesmålet, då han kunde ha agerat bättre), och hans lilla tid i rampljuset tycks ha gjort honom gott. Han ser numera ut som en fullfjädrad allsvensk målvakt med trygghet och pondus.

Mindre bra: Backlinjen som helhet, som ofta gjorde det svårt för sig och virrade till det trots IFK:arnas hävdvunna trubbighet. Dessutom Hellberg på defensiv mitt och Valon i anfallet, som båda hade mycket svårt att få något vettigt uträttat.

I B-lagstabellen (Folksam Utvecklingsserie Västra/Södra) är vi i och med segern bara sju poäng efter serieledarna IFK med tre matcher mindre spelade. I praktiken är vi alltså förbi! ;o)

Härnäst för ÖIS B-lag följer två bortamatcher (Malmö FF, Trelleborg) innan vi återigen möter IFK den 18:e augusti, gissningsvis även det på Gamlestadsvallen. Passa på att titta då, för vi har bara fem hemmamatcher kvar på hela säsongen!

[Se även Alltid Blåvitts rapport]

Magnus Börjesson2003-07-31 01:50:00

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK