-

Rubrik saknas

I och med matchen mot Kalmar inledde HIF en kvartett av svårspelade matcher. De fyra matcherna innehåller förutom nämnda Kalmar, hemmamatch mot Hammarby samt det nu stundande dubbelmötet mot Djurgården.

Ett dubbelmöte mot regerande Svenska mästarna är väl förmodligen inget lags önskedröm. Särskilt inte när man befinner sig i det penibla poängläge som HIF gör. Trepoängaren mot Kalmar må ha gett lite arbetsro, men om inte HIF fortsätter rada upp segrar på löpande band kommer vinsten bara vara ett positivt hack i en dalande formkurva. Huruvida matchen mot Kalmar var ett trendbrott vet vi först om ett par veckor.

Djurgården, som hittills överraskat negativt i årets allsvenska, kommer till match med två undermåliga prestationer i bagaget. Förra allsvenska matchen slutade med oavgjort mot tabelljumbon Örgryte (DIF befinner sig i och för sig i ”fint” sällskap när det gäller oavgjorda matcher mot ÖIS om nu det är någon tröst) och i onsdags blev det torsk mot Ruzomberok i Champions League-kvalet. En förlust mot ett lag som kommer från en stad av Landskronas storlek. Starkt jobbat… Förlusten innebar sorti för DIF gällande vidare äventyr ute i Europa 2006. Huruvida floppen är positiv eller negativ sett med HIF-ögon kan man förmodligen älta till förbannelse. Är DIF nedtryckta i skorna eller kommer dom laddade för revansch? Egentligen en onödig frågeställning. Oavsett DIFs sinnelag är det full fokus på den egna prestationen som är lösningen för HIF.

HIF spelade något av sin bästa fotboll för säsongen mot Kalmar. Det är verkligen ingen prestation i sig med tanke på den magra konkurrensen gällande övertygande HIF-prestationer. Kombinationen Andreas Dahl och McDonald Mariga på mittfältet funkade åtskilligt mycket bättre än vad Mariga/Olivier Karekezi presterat innan. Inför Djurgårdsmatchen är Mariga ånyo avstängd (sex varningar på 11 matcher är något utav årets prestation så här långt). Då väljer Hans Eklund en helt ny mittfältslösning. Andreas Jakobsson är tillbaka efter en tids skadefrånvaro och tar plats bredvid Andreas Dahl. Detta innebär att Olivier Karekezi stannar kvar på topp tillsammans med Henrik Larsson. Tur är väl det. Med sina fem mål för säsongen har det uppstått en myt att Karekezi med sin målfarlighet är perfekt för den offensiva mittfältsrollen. Tittar man närmre på siffrorna upptäcker man att fyra av dom fem målen tillkommit när han spelat anfallare. Karekezi i anfallet = rätt man på rätt plats. 



Förra årets möten mellan HIF - Djurgården slutade med broderligt delad poängskörd. HIF vann hemma medan DIF vann på Stadion. I matchen på Olympia presterade HIF sin absolut bästa fotboll för året och Andreas Jakobsson gjorde sin hittills starkaste prestation i HIF-tröjan sen han kom tillbaka. Hans enda riktig bra prestation så här långt enligt vissa belackare. Dags att plocka fram det spelet igen kanske? Matchen på Stadion får väl klassas som årets sammanbrott. Efter ledning med 2-0 rasade HIF ihop totalt och Djurgårdens segersiffror skrevs till 5-2.

Bänken mot Djurgården:
Oscar Berglund, Oskar Rönningberg, Eldin Karisik, Luton Shelton och Gustaf Andersson.

anders.sjolin@comhem.se2006-08-04 20:46:00

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen