Sundsvall sänkte Ljungskile
Giffarna imponerade i hemmamatchen mot Ljungskile och vann med 3-0 (1-0). Ålander, Hermansson och Bayat målskyttar.
Första 15-20 kände lagen på varandra. Därefter började GIF ta över och rulla boll och skapa målchanser. Micke Dahlberg och Hermansson sprang och oroade LSK-försvaret så att GIF lätt kunde vinna boll och anfalla. 1-0 kom efter en Ingel frispark som efter lite strul i straffområdet hamnade hos Ålander som distinkt tryckte in bollen med en bredsida.
Kanske en målvaktstavla på Ingels lyra. Efter målet blev GIF-dominansen större och speciellt Dahlberg hade två chanser som kunde resulterat. Speciellt i slutet av första halvlek då han drog på med vänstern och bollen landade ovanpå krysset. Första halvlek var till ända och tempot var ganska lågt vilket nog får tillskrivas den oerhörda hettan på planen.
Andra halvlek hann knappt börja innan Bayat tog bollen på vänstersidan och satte fart framåt, kom förbi sin back och slog ett lågt och hårt inlägg som Herman satte pannan till och 2-0 var ett faktum. Snyggt mål. Hermansson byttes ut direkt efter målet och in kom Patriksson. Nu ägde GIF matchen och LSK-spelarna såg aningen trötta ut.
Ett sus gick över Norrporten Arena när Johan A stegade fram och lossade stora kanonen på en frispark, tyvärr gick bollen strax utanför stolpen och tur det för annars hade nog stolpen gått av. Även LSK hade en farlig frispark som strök Sundfors kryssribba men gick strax utanför/över. Sundfors tackade bollen men en blöt puss.
3-0 satte Bayat som tryckte in en boll från straffområdslinjen efter att Patriksson trasslat in sig vid ett friläge. Härligt pressat skott. En bra match om man håller på GIF men som LSK-fan skulle jag nog vara lite orolig, men det vänder säkert för LSK snart.
Betyg GIF:s lagdelar:
Sundfors inkl försvar: 3,5 av 5. Lugnt och säkert.
Mittfält: 3,5, Bayat pigg denna match, Ingel/ Ålander ägde mitten .
Anfall 3,5; Mycket slit , detta var nog Dahlbergs bästa match på länge.
Måste även ge en eloge till publiken på Norra som hänger på Patronerna vid varje tillfälle och som avslutade matchen med att från 90 minuten till 94 när domarens pipa ljöd, oavbrutet klappade händerna för sina hemmaspelare. Då fick man ståpäls som Gunde brukar säga.
