Krönika: Vinterfunderingar
"Fotboll på Laröds IP är, milt uttryckt, ett riktigt blåsjobb."
Det är den förste december och idag började HIF-spelarna sin träning igen. Jag önskar att jag varit där, men naturligtvis var det inte möjligt. Jag är i vildmarken och jagar björn med stora yxan.
Undrar lite hur hungriga spelarna såg ut på träningen. Allas vår käre (och storväxte) Ted från Kärnan skrev att det såg helt okay ut. Konstigt vore det väl kanske annars, med tanke på att man som professionell fotbollsspelare inte har så mycket annat att göra om dagarna än att träna. Det blir nog lite trist i långa loppet att inte få spela boll.
Ungefär som när jag inte får se HIF spela eller träna, alltså. Dött.
Funderingar
Jag funderar lite över vad man egentligen kan vänta sig nästa säsong? Hittills är det jävligt svårtippat, för HIF har väl knappt fullt lag än så länge. Många har försvunnit, ingen har tillkommit. Förutom U-lagsspelarna, som jag förresten tycker ska bli jäkligt intressanta att få se i träningsmatcherna i vår. Så tänker man väl i och för sig VARJE år.
Givetvis kommer det att hända saker, spelare kommer att presenteras och truppen kommer att sluta se tunn ut. Men ovissheten och väntan är rätt så jobbig. Blir det någon ny Gabe Valencia på Olympia nästa år? Får vi se Petar Puaca värma upp med mer frenesi än en speedad taliban?
Ingen aning.
HIF väljer i år att mörka totalt när det gäller eventuella värvningar. En del har läckt ut, men det är förvånansvärt lite. Det är såklart en svår avvägning, huruvida man ska gå ut offentligt med hur förhandlingar och annat går, eller om man ska hålla det för sig själva. Folket vill se spelare, och folket vill känna sig informerade. Tålamod är en bristvara, även i silly season-tider.
Eldinei
En positiv sak, som jag redan känner mig lite euforisk över, är att vi kan få ett mycket bra mittfält nästa säsong. Förhandlingarna med Dinei verkar ha gått bra, även om inget är officiellt ännu. Men med Dinei och Eldin Karisik som centrala mittfältare ser det genast mycket bättre ut än vad det gjorde under försäsongen i år. Vi som sett Fahrudin Karisiks potential, dessutom, kan ju trösta oss med att det faktiskt finns hopp även där. Och Andreas Dahl, ja, han kanske tar steget fullt ut och etablerar sig. Man vet aldrig.
Det finns åtminstone förutsättningar för att nästa års HIF kommer att bli sisådär 1000% mer kreativt än årets upplaga. Och då är det främst på mittfältet och i anfallet som saker sker. Om Christoffer Andersson (habil jobbare, föga kreativ) lämnar och Fribrock tar steget till att bli ordinarie så ser mittfältet oerhört offensivt dugligt ut. Men med Fribrock vet man aldrig. Det krävs ju att det där steget tas också.
Längtan till våren
Jag längtar i varje fall redan nu tills i vår, när jag får se HIF träna. Och möta lagom pissiga lag på Laröds blåsiga ursäkt för idrottsplats. Fotboll på Laröds IP är, milt uttryckt, ett riktigt blåsjobb.
Men vilken känsla man ändå får. När man förfryser fötterna och när öronen är mer döda än levande. När man hör galna danska tränare och sjukt övertända danska spelare som går in sådär fult i närkamperna som man egentligen inte ska göra i träningsmatcher. När man får stå i uppförbacke i 90 minuter och frysa röven av sig, helt enkelt.
Ja, då jävlar har våren kommit.
"I'm walking on the sunnyside of the street"
