Krönika: The nonsense of absence
Antingen är det världen liten eller så är det ÖSK som är så stora.
Det finns inga ursäkter. Det finns inga mystiska anledningar.
Det finns inga godtagbara själ, utan bara ren och skär slentrianmässig avhållsamhet.
Jag talar om mitt relativt långa frånfälle på Svartvitt. Varken i krönikeform eller i forumstyckande tycks ha dragit fram och kittlat min relativt stora näsa, på ett riktigt bra tag.
Det enda jag kan hänvisa till som en halvduglig ursäkt är att familjen tar viss tid samt jobb och dylikt. Men vill man så kan man så enkelt är det. Jag har i alla fall inte blivit Degerforsare eller flyttat utom jordens atmosfär, även om mina kollegor säkerligen trott på något åt det hållet.
Jag säger: Hell noo !
Tur då att det formligen rasat in så många nya skribenter på sidan. Då märks det ju inte att jag ramlat bort en stund i vinterns äckliga vaccumgrepp på oss med fotbollsbegär. Kul att ha er ombord, ni gör ett fint jobb.
Allt har ju rullat på riktigt fint så här långt med det nya revansch-artade ÖSK.
För visst är vi tillbaka med revansch, det måsta man säga.
I alla fall så är väl det första riktiga bakslaget framme i el-ljuset, eller man kanske skall säga knäslaget. Rodevågs belastningsskada känns ju sådär rolig nu när vi skall börja skrämma slag på våra allsvenska kollegor med start Fredag.
Men tydligen så skall det inte vara någon fara framöver för hans viktiga medverkan och då känns ju knäslags bakslaget mindre farligt. Jag menar vi har ju varit med om värre.
I tiden av mitt frånfälle så har jag varit med företaget till Köln på världens största godismässa. Där såg man en del godisbitar som förmodligen inte någonsin kommer till Sverige, men ändå. Vi besökte även den gigantiska kyrkan Kölnerdom, den börjades bygga på 1200-talet och blev klar i slutet på 1700-talet, kolla gärna på Google så förstår ni. Vilken syn, men den var ingenting mot vad som skulle utspelas utanför när vi kom ut i den tyska luften igen.
Antingen är det världen liten eller så är det ÖSK som är så stora och utbredda.
Jag och min arbetskamrat gick ju naturligtvis omkring i våra ÖSK-mössor där i Köln.
Så precis när vi kommit ut från kyrkan så ser vi ett bekant ansikte som kommer snett framifrån oss. Det ansiktet spricker upp i ett leende vid åsynen av våra vackra mössor och utbrister på brytande svenska ÖÖSSK !! Varpå vi lika glada vänder oss om och utbrister MARUTI !!
Tror ni inte på fan att Bonniventuri Maruti med det avsågade benet dyker upp i Tyskland, i Köln, på gatan, utanför kyrkan, bredvid oss, precis när vi kommer där i vimlet av gamla tyskar och turister. Helt otroligt, hur stor är möjligheten egentligen?
Det gjorde hela min resa i alla fall.
Vi språkade lite på engelska och hans ben blev tydligen inte som Kunta Kintes utan det verkar ha läkt ihop alldeles utmärkt. Så nu lirar han för fullt i Norge, och kanske är på väg till Raufoss. Han hade koll på ÖSK också och tyckte det var guld att vi var tillbaka högst upp. Vi tog i hand efter en liten stund och sa hejdå samt lycka till.
Jajamen så kan det gå. Helt sjukt men vackert. ÖSK finns alltid var man än befinner sig, tydligen
Jag skall inte ljuga nu och säga att min medverkan kommer öka direkt på ett tag, utan jag kan försvinna en stund till känns det som. Det finns inga ursäkter för det , men jag tycker det är lika otäckt ändå.
Nu har jag bevisat att jag lever i alla fall.
Fortsätt ni som hinner och orkar att härja på forumet, för det är tydligt att vi håller en hög allsvensk klass även där.
Nu börjar äntligen spelsäsongen som är före den riktiga.
Gött så.
Ha det fantastiskt så länge alla ÖSK-galningar.
