Gästkrönika: Mittfältsgeneralerna
Den subjektiva genomgång av GIF Sundsvall som inleddes genom krönikan om backlinjen och försvarsspelaren fortsätter här och denna gång är det mittfältet och i viss mån forwards som luftas.
De kanske största ljusglimtarna i fjolårets GIF hittade jag på mittfältet. Jag såg ett Sundsvall som match efter match störde de "större" lagen. Med sin 4-3-3/4-5-1 uppställning stängde man igen det ordentligt på mittfältet. Det var första 5-6 matcherna vill säga. Jag minns väl årets första hemmamatch för GIF-lägret där Bergh, Ålander och Bergersen styrde upp det alldeles förträffligt på innermittfältet och jag tänkte att årets GIF definitivt hamnar i mitten på allsvenskan. Detta visade sig, som alla vet med facit i hand, inte vara en korrekt uppfattning.
Utan att vända och vrida på alla variabler konstaterar jag dock följande från årets säsong och blickar framåt:
Hans Bergh, vem visste att karln efter alla skadebekymmer och strul hade kvar ett av allsvenskan absolut bästa driv i steget med och utan boll. Måste säga att jag var helt häpen när jag såg Bergh i match efter match plocka ner den ena proffsaktuella spelaren efter den andra. Tyvärr är Bergs offensiva kvaliteter inte de allra bästa även om han gick åt rätt håll även där. Bergh står utan kontraktsförslag och det gör mig förundrad och konfunderad.
Visst, han är inte purung och han är skadebenägen. Men faktum kvarstår att han kanske rent av var den främste i GIF hade under fjolårets säsong. Bergh var uträknad i januari, februari och kom igen med buller och bång genom att visa att takterna som gjort honom allsvensk i fyra klubbar sitter i. Ge karln ett nytt kontakt! GIF behöver definitivt spelare som kan spela vecka in och vecka ut med rutin utan att falla igenom.
Tommy Bergersen. Trodde inte spelare hade formsvackor på hela säsonger. När Bergersen var ny i GIF-dressen gjorde han en kanonsäsong och kanske har allsvenskan lärt sig norrmannens vänsterfot vilket har bidragit till årets svacka. Enkelfotad är han, kanske inte på klassiskt sydamerikanskt vis som Rivaldo, Ruben Sosa och Alvaro Recoba men ändå.
Vi såg Bergersen missa två oerhört viktiga straffar och utan att imponera spela från start i stort sett varenda match. Jag är dock ganska övertygad om att Tommy kommer igen och visar att han är den klasspelare jag anser att han i grunden är. Revanschen hägrar för Tommy tror jag.
Ålander som jag belyste i senaste krönikan behöver inte speciellt mycket tillägg. Jag anser dock att Ålander har, om inte nu så på sikt, kapaciteten att gå in en A-landslagstrupp och det säger allt.
Min forne favorit från Brage, herr Cedergren, är förvisso stabil på mittfältet men jag anser att GIF har vuxit ifrån honom som spelare. När Sundvall var ny i allsvenskan byggdes laget kring honom, nu är han en kompletteringsspelare i mina ögon. Offensiva kvaliteter hos mittfältare i dagens allsvenska är ett måste och jag anser att såväl Cedergren, Ålander och Bergh på plan samtidigt inte är bra alls. Av dessa ser jag Cedergren som den svagaste länken och därför lär han få svårt att ta en plats i laget.
I en av årets(2003) träningsmatcher såg jag Cain Dotson i en roll som uppsamlare och defensiv mittfältare. Han är duktig på små ytor, bra på att hålla bollen den där extra tiondelen. Tyvärr är han lite väl skadebenägen och långsam. Tror dock karln kan ha kapacitet att ta en av platserna på mitten, där jag anser han hör hemma då jag anser honom lite för långsam för att spela forward. Detta mest beroende på, ovannämnda kvaliteter, och förmåga att göra mål. Detta är oerhört viktiga egenskaper som kan ge Cain en plats i nästa års GIF.
Kvar har vi årets nyförvärv, Thorsell, Näsholm, Fredrik Norberg och Peter Olofsson. Olofsson var skadad hela året och kan ej bedömas men Sundsvall kryllar inte direkt av kvicka yttermittfältare och han har definitivt en chans att ta sig in i laget.
Thorsell spelade frekvent i början av säsongen och jag var ofta imponerad över att denna, ofta kritiserade spelare, var i rätt läge vid rätt tillfälle. Tyvärr med lite för dålig utdelning eller för dåliga avslut. Norberg gjorde några pigga inhopp under året och kan kanske vara en framtidsman, kanske inte.
Daniel Näsholm som jag sett två år i allsvenskan borde rimligtvis få oerhört svårt att platsa. Näsholm jobbar hårt, är ettrig och tråkig att möta men han har inte riktigt det som krävs för att bli en etablerad ordinarie allsvensk spelare.
Till sist har vi nyförvärvet Åskoog. Jag måste medge att jag inte hade hört talas om honom innan jag läste han skrivit på för GIF. Efter lite research ser jag att karln har sämre statistik i superettan än Jon Ericsson och även Dennis Östlundh. Samtidigt måste man plocka in lite yngre lovande spelare och om Åskoog är rätt man som kan utvecklas på rätt sätt vet jag inte. Min känsla säger att han får svårt att klara konkurrensen men jag kan definitivt ha fel.
Summa summarum blir att de bästa nyförvärven GIF kan göra på mittfältet är att skriva nya kontrakt med Bergh och Ålander. Om mediebilden stämmer där Sundsvall säger att de måste avvakta för att se hur mycket pengar som finns anser jag det är uruselt. Om man å ena sidan kan skriva kontrakt med nya spelare som Åskoog och å andra sidan inte förhandla med Bergh, Näsholm eller Ålander är dåligt och oproffsigt anser jag. Samtidigt är det inte jag som hållit kvar Sundsvall i allsvenskan flera gånger om nu...
