"Flytt till gammal kärlek, med vemod och nostalgi"
Jesper Aneröd har skickat in en krönika som riktigt sjuder av positivism och ÖIS-kärlek inför säsongen, men även ger uttryck för ett visst vemod. Förhoppningsvis är detta den första i en hel serie krönikor av denne välbekante klackprofil!
Har vandrat förbi Gamla vid fler tillfällen än vad som borde klassas som mentalt nyttigt den senaste tiden. Vid varje tillfälle dyker underbara sånger upp i huvudet, och jag har kommit på mig själv med att sjunga dessa ord snarare än att mima, eller bara tänka dem. Det handlar om vackra och tragiska minnen, samtliga förknippade med den idioti som tillhör kärlek och passion. Samtliga förknippade med prioriteringar och en livsstil bortom hobbyverksamhet.
Nej, jag är inte annorlunda från någon annan hårt troende fotbollssupporter, oavsett lagtillhörighet och geografisk placering. Däremot tillhör jag en unik krets som de facto är unik på ett sätt när det gäller arenabyte denna säsong.
1917 påbörjades eran Gamla Ullevi, 1921 avslutades ÖIS verksamhet på Valhalla IP. Kommunen 'lånade' då marken med löften om att den skulle återlämnas.
2006 avslutas eran Gamla Ullevi, en ny och modern arena skall uppföras för våra allianslag. 2007 kommer ÖIS åter att spela på Valhalla IP.
Det känns ganska underbart att faktiskt få stå på en plats där gamla storheter charmat dåtidens publik. Serien vi skall spela i är väl inte lika underbar. Några av de lag vi skall ta oss an och slå tillbaka var inte direkt på vår nivå på den tiden, och har i sanningens namn kanske aldrig varit i närheten av den historia vi har förknippad med vår klubb.
Detta är inget plötsligt eksem av storhetsvansinne eller underskattning... Jag har sett ÖIS spela 3-3 mot Bjurslätt under en tid då vi var långt från eliten - trodde vi i alla fall, vi plockade ner Gais i kvalet till allsvenskan samma höst!
Men, låt oss se det positiva i att finnas på Valhalla IP, eller vad vi nu kommer att kalla den för på ÖISiska under året. Jag har redan börjat benämna den VIPEN. Sskall det kanske till ett P i skrift så bidrar jag mer än gärna med det. VIPPEN, det har känts enormt häftigt att stå på Östra läktaren och se grabbarna, med några gubbar i truppen, träna och skratta. Att vi inte ser ut ha den mest slagkraftiga truppen i serien och inte gjort någon megaüberformidabel ekonomisk satsning för att nå direkt uppflyttning är en annan sak. Det finns realproblem som klubben måste hantera innan dess.
En enkel hushållsregel är ju att man inte köper oxfilé innan man vet att kvalitén är god, eller? Nog om ekonomi, det finns säkert bättre lämpade som kan skriva krönikor om det ämnet under året.
Känslor däremot, det är jag full till brädden med och av! Vaknar varje dag till världens vackraste larmsignal. Vill höra oss i publiken sjunga den refrängen av glädje, sorg, hetta, passion och så vidare under säsongen. Den refrängen och en massa andra rödblåa texter som bygger på vår gemensamma stolthet.... Och, tamigfasen om vi inte är tillbaka på steg ett i många fall, inte helt fel att vara det ibland! Nya hjältar skall besjungas, nya hjältar kommer att träda fram, nya namn kommer att presentera sig för våra motståndare som ställs inför det klassiska Örgryte IS. Till och med i Malmö där de flesta kanske inte ens vet vad lagkaptenen i Bunkeflo heter kommer det att höjas på ögonbrynen när det dyker upp en laguppställning med unga, okända namn. Örgryte IS kommer dock att överleva detta äventyret också, dessutom kommer alltid något vackert att resa sig ur aska och elände. Vi kommer att vandra/fara stärkta till/från VIPPEN och diverse andra orters fotbollsplaner denna säsong med historik som lyder;
* Klubben med allsvenskt publikrekord, i snitt - såväl hemma som borta.
* Klubben med första SM-tecknet.
* Klubben som spelade den första organiserade fotbollsmatchen.
* Klubben som mötte sitt eget B-lag i en SM-final.
* Klubben som startade GFF för att få motstånd på lokal nivå - för er utomsocknes supportrar kan tilläggas att GFF firade 100 år innan ifk gjorde detsamma.
* Klubben som hade Douglas Krook, backen som sov i landslagströja med kommentaren: "man vet aldrig när UK ringer och vill ha mina tjänster". Även självutnämnd som världens bästa back.
* Klubben som haft Sveriges enda Real Madrid-proffs.
* Klubben som sett två av sina ex-spelare näta mot Man Utd de senaste månaderna. Hur många svenska klubbar stoltserar med detta facit, varav en är egen produkt!?
* Klubben som berör såpass att gnagare i närheten av Ljungskile lovat ställa upp i LSK's klack för att stötta de gröna mot deras fiender ÖIS (jaja, Ifk Norrping också, men de har varit utanför allsvenskan längre tid än vi varit...).
* Klubben som just nu genomgår en jäätteförändring och kommer att resa sig ur askan starkare än fågeln Fenix någonsin kunnat hoppats på att göra!
* Klubben som än en gång kommer att få Wilhelm Friberg att le i sin grav.
Detta är inte dag ett i nedräkningen. Detta är ännu en dag närmre vårt 120-årsjubileum den 4 december. Det är ännu en dag närmre nästa träningsmatch, nästa träningspass, träningslägret som till stor del bekostats av oss supportar, premiären då klassiska brukslaget Degerfors skall slås tillbaka, då min egen 35-årsdag kommer att firas med en storseger mot Enköping (varvet får snällt flytta på sig!), kultresan till bortamötet mot tidigare nämnda lag - året de var i allsvenskan och resan ditupp tillhör min topp 5 på lyckade minnen!
Det är dagen närmre Kens första mål för A-laget, när vi visar grannarna från Hisingen hur fotboll skall spelas och vinnas, när Landskrona än en gång får höra oss sjunga innan vi kommit in på arenan och långt efter att vi "skulle" varit ute från läktarplats, J-Södra får höra 1-2 som hyllning till Olle, när vi doppar oss vid Skrea eller Glommen/Olofsbo oavsett väder.
Kort sagt, vi kommer att glädjas på klassisk och nostalgisk mark detta år, trots vemodet!
Eder tillgivne//
Jesper
