Fredriks älskade fotboll (1)
Balders Hage presenterar den första i en rad artiklar, signerade av ÖIS kanske mest kända och ”officiella” supporter i modern tid – Fredrik Ohlsson. Skådespelare och författare är två av de titlar som Fredrik kan sätta på sitt visitkort. Här ger Fredrik oss en lätt ÖIS-färgad presentation av sig själv och lämnar en kort programförklaring över vad vi har att se fram emot.
”Hej alla kära öisare i alla åldrar! Det kanske är så att de flesta av er, för att inte säga alla, är yngre än jag och att det då krävs av mig att jag presenterar mig?
Om jag säger att jag har varit öisare i hela mitt liv så är detta blott en lätt överdrift. För de äldre av er läsare, liksom för de som är förtrogna med Öis´ historia, kan jag berätta att jag en gång, kanske omkring 1945, stod på Göteborgssystemets balkong på Stora Nygatan med utsikt över Vallgraven och Träggårn och längre bort Ullevi. På balkongen stod, förutom jag, även min far och Sven Friberg. Dom jobbade båda på motboksavdelningen på Systembolaget och deras kontor låg vägg i vägg.
Sven Friberg var en legendarisk Öisare och hade spelat både i Landslaget och i Öis tillsammans med Sven Rydell. Han stod där på balkongen och pratade om denne och om gamla matcher så att jag inbillade mig att jag själv hade upplevt dom. ( Faktum är att jag långt senare kom att sammanträffa med Sven Rydell i några minnesvärda fotbollssammanhang, men det kanske jag kan återkomma till nå´n gång?)
Det var nog den dagen min kärlek till Öis väcktes.
Åren gick och det var spel mot Tidaholm, Skövde, Warta och andra lag i lägre divisioner. Jag var inte särdeles engagerad. Bland annat därför att jag kom att gå i skolan långt från Göteborg.
Men så påbörjades en ny storhetstid. Både för Öis och för mig. Kanske inte så mycket för mig personligen, även om jag just när det började gå som bäst för Öis, 1957 – 58, också påbörjade min professionella teaterkarriär efter ett antal år på teaterskolor i Stockholm och London. Men för mig som Öis-älskare.
Ni känner alla till spelarna från den tiden och att det var V-M i Sverige 1958. Gunnar Gren hade återvänt från Italien och var spelande tränare i Öis och härförare i landslaget. Agne Simonsson och Rune Börjesson bildade tillsammans med Gren Sveriges bästa innertrio genom tiderna. Ledare och spelare som Tord Svanström, Skräddarn Svensson, Nisse Olsson. Lennart Wing, Fia, Wetter, Ville Schwartz, Kurt Johansson, och senare en kader av underbara killar som dansade in i laget år efter år, generation efter generation. När en trotjänare tyckte att han hade gjort sitt stod det alltid någon yngre beredd att ta över.
Jag har alltså följt Öis på mycket nära håll alltsedan dess. Jag är skådespelare och bosatt i Stockholm, där jag företrädesvis har jobbat på Dramaten, men även på de flesta privatteatrar. Jag är sedan 1971 sammanboende med sångerskan Siw Malmkvist och vi har fyra barn tillsammans. Inget av dom blev fotbollsspelare, men tigger jag riktigt mycket så kan jag få dom att säga att dom håller på Öis.
Detta får bli en liten inledning till en fortsättning som kanske mer skall spegla mina tankar i dagsläget än öis-historia. För den som är intresserad av denna har jag skrivit två böcker, som tyvärr är slut på förlaget, men kan finnas på bibliotek eller i bokhandeln i Kungsbacka. På Idrottsmuseet finns dom nog också. ”Ingenting är längesedan” och ”Älskade Fotboll – ångestfyllda njutning” är titlarna.
Degerfors i första matchen!! Innan dess hörs vi. Tillgivne Fredrik Ohlsson."
