Krönika: HIF fyller 100 år - men vad finns i presenten?
Svaret får vi den 28 Oktober...
Ser man på jordens befolkning sedan vi i den kristna världen började räkna år, är det inte många som fått uppleva ett millennieskifte.
Att få vara med att fira det och dessutom få finnas på plats när laget i hjärtat fyller 100 år är givetvis både en ära och glädjande.
100 år är speciellt - är paketet också det?
Kan inte ha undgått någon i fotbollssverige att HIF i år fyller 100 år och man har redan gjort det fint inför festen.
"Planen", eller rättare sagt åkern har lagts om för dyra pengar och sägs hålla samma klass som gräset på Emirates Stadium och självaste Old Trafford, drömmarnas teater.
Det är klart att det börjar lukta fotboll i stan och samtalen om HIF och allsvenskan florerar.
Folket laddar upp inför vad jag tror och hoppas på ska bli tidernas fotbollsfest.
Samtidigt som vi laddar upp, packar hockeyspelarna ner sina klubbor, skridskor, hjälmar och allt annat hockeymaterial.
För nu är det världens mest utövade och mest älskade sport som ska stå i strålkastarljuset.
Och HIF är väl Sveriges för närvarande mest omtalade klubb i och med Henrik Larsson och den stora födelsedagsfesten.
Det är ganska givet vad HIF:arna önskar sig i present.
Var sin guldhatt, guldtröja, skumpa och någon kubansk cigarr hade varit på sin plats.
Men man måste jobba för sin belöning och det är bara HIF-spelarna som bestämmer vad som finns i Pandoras ask den 28 Oktober 2007.
Det kan mycket väl bli guldhattarna och skumpan, lika mycket som det kan vara tomt eller ett stort paket fyllt med besvikelse.
Måste man välja mellan vitt eller svart tror jag på det vita.
Någon besvikelse är inte att tala om och HIF har, trots den "svaga" trupp som folk ser det som, chans att springa hem Lennart Johanssons pokal.
Och hur vinner man då guld?
Tja, du kan ju alltid dribbla och göra allt på egen hand, vilket inte är särskilt framgångsrikt.
Eller, precis som Elfsborg gjorde, jobba som ett kollektiv med individualister som avgörande ingrediens.
För visst kan ett kollektiv med 500 kg vilja skrälla en, möjligen två gånger. Inte mer.
Elfsborg hade, och har än idag, ett lag som jobbar för varandra och samtidigt har spelarna kvaliteter som gör att de på egen hand kan ta fram dessa förmågor när det kärvar sig för laget.
HIF har spelare som kan avgöra en match på egen hand.
Eller vad sägs om Babis Stefanidis när han kommit i gång med sitt eviga dribblande?
Vet inte hur ni mår, men själv blir jag smått sjösjuk i dessa svängar.
McDonald Mariga och Karekezi är två andra som kan ta saken i egna händer när kollektivet drar åt olika håll.
Sen vore det givetvis skamligt om jag glömde Gud.. eh, Henrik Larsson.
Men för att HIF ska få allt att stämma räcker det inte med att spelarna gör sitt, även tränarna måste hålla spelarna motiverade (eller vad säger du, Swärdh?) för att man ska lyckas.
Sen är det ju en fördel om inte Europeiska proffsklubbar kommer och plockar de godaste ingredienserna i den för närvarande goda HIF-tårtan.
Hur som helst, jag tror det blir ett bra år.
Och om ni vet kanske ni kan svara på mig fråga.
Hos vilket omdud köper jag ett festpaket innehållande skumpa, guldmössa, guldtröja, cigarrer direktimporterade från Havanna och en löpsedel doppad i guld med HIF-laget på framsidan, billigast?
