ÖSK vann enkelt
ÖSK vann utan att förta sig mot Västerås. Per Gawelin gjorde matchens enda mål men Ricardo Costa stal showen.
Solen sken från en nästan klarblå himmel och det var verkligen vår i luften när ÖSK spelade sin första match för året. Själv hade jag pälsat på mig med ett otal tröjor, mössa, vinterjacka, långkalsonger och dubbla strumpor för att möta den förväntade februarikylan väl medveten om hur jag brukar förfrysa när ÖSK träningsspelar. Denna gång var det dock en rejäl felsatsning, och jag borde ha halverat min klädskörd.
Kubanerna inledde matchen med att hälsa sina hjältar med flaggor och bengaler. Ett trevligt inslag som spelarna med all säkerhet uppskattade. ÖSK inledde matchen svagt och att enbart kalla det trögstartat vore dagens understatement. Gästerna såg rappa ut och Stefan Bärlin satte ÖSK-defensiven under press med sina ständiga löpningar i djup- och sidled. Man oroade dock inte Alvbåge nämnvärt även om målvaktsfantomen var ute och flaxade lite oroväckande i matchens absoluta inledning. Så småningom växte dock de svartvita in i matchen, främst genom att Ricardo Costa tog tag i saker och ting. Brassen låg också bakom ÖSK:s första mål för säsongen när han nickade ned ett inlägg perfekt till Christian Johnsen. Norrmannen i sin tur höll i och lobbpassade elegant fram bollen till Per Gawelin som via en skottfint elegant placerade in bollen under VSK:s skicklige målvakt.
Målet fungerade som ytterligare en väckarklocka för de svartvita och vi på läktarna satt mest och undrade när - inte om - nästa mål skulle komma. Chanser fanns verkligen att utöka ledningen men målsumperiet tycks bestå. Christian Johnsen brände ett friläge sedan han slutat spela då han förväntade sig att bli avvinkad för offside. När han väl insåg att han befunnit sig onside hann han inte få iväg något vettigt avslut och målvakten räddade. Ricardo Costa nickade dessutom över öppet mål från nära håll framnickad av sin anfallskollega. Spelet värmde i kapp med solen men Lars Larsen slarvade förvånansvärt mycket och dödade på så sätt många fina chanser till snabba omställningar och press mot VSK-försvaret.
Gästerna skapade verkligen ingenting under den senare hälften av första halvlek. Stefan Bärlin var visserligen loss några gånger men Patrik Haginge hann alltid tillbaka för att avvärja. Lundins drag att spela med snabbe Patrik i mittförsvaret för att matcha Bärlins speed visade sig vara hur lyckat som helst. Fredrik Nordback var också mycket nyttig som balansspelare på mitten. Men största anledningen till att dra på mungiporna för alla ÖSK-anhängare i första halvlek stavas Ricardo Costa. Oj, så han imponerade med sin formidabla teknik och skicklighet som target-player. Kubanernans passande "SAMBA PÅ VALLEN" summerade första halvlek klockrent.
VSK inledde också den andra halvleken piggast. "Liston" Söderbergs peptalk i halvtid verkade ha fallit i god jord och hans adepter kreerade en hel del bryderier för ÖSK:s defensiva styrkor. Men man saknade fortfarande den där riktiga udden i anfallsspelet och Alvbåge behövde inte anstränga sig för att hålla sin nolla intakt. Svartvitt spelade riktigt fyndigt och Christian Johnsen firade stora triumfer med sin tyngd och fräna närkampsspel. Efter att ha sett dagens match är det lätt att förstå varför han var den mest varnade spelaren i sin liga förra säsongen. Är helt säker på att det gör ont att spela mot Johnsen då han aldrig tycktes rädd för att ge sig in helhjärtat i närkamperna. Tyvärr fick Christian kasta in handduken lite drygt halvvägs in på den andra halvleken då han skadade knät (verkar inte vara något allvarligt). Han lämnade haltandes planen till publikens stora bifall och undetecknad som var mer än skeptisk till köpet av Johnsen är beredd att äta upp alla sina ord.
Ricardo Costa fortsatte att showa halvleken igenom och hade inte många fel i matchen. Lars Larsen växte också och bjöd på ett par riktigt läckra framspelningar. Dansken bestals också på en solklar straff sedan han drabbats av ett magsving av VSK:s högerförsvar. Solklar, men även domarna har väl rätt att vara lite ur form så här i inledningen på säsongen varför det inte finns anledning att skriva ytterligare spaltmeter om den missade elfmetern. ÖSK borde ha vunnit den här matchen betydligt större men när man närmade sig mål blev det ofta lite för plåttrigt och något malplacerat VSK-ben skrinlade ÖSK:s målgörarplaner. I slutet av matchen skadade sig Fredrik Samuelsson riktigt illa och det såg verkligen inte bra ut. Låt oss alla stilla hoppas att skadelistan inte utökades med ytterligare ett namn idag.
En väldigt lovande säsongspremiär med tanke på hur många spelare som var borta. Ricardo Costa, Fredrik Nordback, Christian Johnsen och Patrik Haginge stod alla för insatser värda att uppmärksammas. Resten var inte dåliga men inte tillräckligt vassa för att omnänmnas ytterligare. Spelare som Larsen, Gawelin och Danielson önskar jag min mycket mer utav.
Matchens Lirare:
Ricardo Costa - Brassen levde verkligen upp till de högt ställda förväntningar jag hade på honom. Han trixade, passade, jobbade och showade lite grann som han ville. Att han inte fick göra något mål var synd men han måste våga gå på egna avslut ibland och inte hela tiden envisas med att bjuda sina målsumpade lagkamrater på fina lägen.
Forza ÖSK!
