ÖSK vann i genrepet
ÖSK besegrade Gefle med 2-1 (1-0) på tisdagskvällen men det satt hårt åt och var inte speciellt rättvist.
Precis som förra året valde Stefan Lundin och Per Olsson att lägga genrepet mot Gefle IF. Förra året vanns matchen med 2-1 efter tämligen mediokert spel. Det var precis samma visa i år och ÖSK skall skratta sig lyckliga för att man vann över laget från Superettan. Att det inte var något dussinlag man ställdes mot på konstgräset visste man på förhand. Ett lag som besegrar AIK (1-0) och Vålerengen (4-2) måste ha en del kvaliteter.
ÖSK började matchen piggt och Petter Furuseth Olsen var inblandat i det mest som skapades i anfallsväg. Att man inte kommit till de där heta målchanserna berodde mest på att den sista passningen slarvades eller att man var lite för plottriga utanför motståndarnas straffområde. Ett par fina anfall vinkades också av då någon spelare onödigt hamnat offside. Ledningsmålet var dock elegant. Man vann bollen på högerkaten efter ett GIF-inkast och bollen gick sedan som på ett snöre mellan Nordback, Costa, PFO, Gawelin och Kjäll innan Furuseth kunde skarva in den bakom duktige målvakten Mattias Hugosson i Gefle. Norrmannen fortsatte att löpa extremt mycket och sysselsatte snudd på ensam gästernas defensiva styrkor. Gefle hade inte speciellt mycket att komma med i anfallsväg under de första fyrtiofem minuterna.
Den andra inledde Gefle betydligt piggare och man kvitterade redan efter fyra minuters spel. Detta sedan man utnyttjat ett extremt tafatt agerande i ÖSK:s högerförsvar. Bollen spelades in framför mål där den skarvades över Westman. Andra halvleken var jämn och inga strukturer i spelet kunde skönjas. Lars Larsen sprang mycket men som vanligt kan han vara extremt nonchalant och många fina kontringslägen gick om intet då dansken slarvade. Costa var mycket blek men kunde ändå nickskarva Larsens hörna vidare framför mål där Gustaf Andersson dök upp och med vänstern krutade in bollen i nättaket.
Gefle hade sedan flera ypperliga lägen att kvittera ännu en gång men trävirket och Peter Westman förhindrade ytterligare nätkänning för gästrikarna. Dessutom försökte Gustaf Andersson ställa sin egen målvakt med en, visserligen elegant, nickskarv. Westman var dock med på noterna och slängde sig mot sitt eget kryss och parerade. Sportklubben hade inte många chanser utöver målen och gav ett allmänt blekt intryck, främst i andra halvlek. Halmstads scouter på plats lär inte ha blivit direkt vettskrämda av vad Lundins manskap visade upp. Faktum är att Gefle var det bättre laget.
Men det fanns en del ljusglimtar i ÖSK. Petter Furuseth Olsen var fomidabel i anfallet om än lite osjälvisk emellanåt. Mer egoism från PFO´s sida och målen lär komma mer frekvent. Mikael Danielsson var mycket duktig i backlinjen och tycks rejält laddad inför premiären. Nu fick vi även se lite efterlysta offensiva initiativ. Inhoppande Magnus Samuelsson skall också ha all heder av sina dryga tjugo minuter. Han MÅSTE spela i startelvan mot Halmstad.
Negativa överraskningar för mig var Ricardo Costa (snudd på osynlig), Axel Kjäll (extremt ringrostig), Lars Larsen (nonchalant och slarvig) och Fredrik Nordback (han är INGEN kantspelare).
Detta genrep lär ha givit mer frågor än svar för Lundin vars känslor på bänken tydligt uttryckte att han inte var speciellt nöjd med insatsen. Men nog om detta, nu laddar vi om och kör över HBK på Eyravallen på måndag.
Kommentarer rörande matchen kommer under onsdagen.
Matchfakta:
ÖSK - Gefle 2-1 (1-0)
1-0 (27) Petter Furuseth Olsen (ass. Axel Kjäll)
1-1 (49)
2-1 (77) Gustaf Andersson (ass. Ricardo Costa)
Publik: Ca 600
ÖSK: Peter Westman - Axel Kjäll, Gustaf Andersson, Thomas Andersson (Magnus Samuelsson, 68), Mikael Danielson - Fredrik Nordback, Per Gawelin (Patrik Antttonen, 60), Fredrik Samuelsson - Lars Larsen - Petter Furuseth Olsen, Ricardo Costa
Övriga avbytare: Simon Nurme (mv), Herish Kuhi och Niklas Klingberg.